Zekaria 14
1 A IA HOI, e hele mai ana ka la o Iehova, e puunaueia'i kou waiwai pio mawaena ou.
Se, en dag skall komma, en HERRENS dag, då man i dig skall utskifta byte.
2 E houluulu auanei au i na lahuikanaka a pau e ku e ia Ierusalema i ke kaua; A e hoopioia auanei ke kulanakauhale, E haoia na hale, a e moe wale ia na wahine: A e hele pio aku kekahi hapalua o ko ke kulanakauhale, Aka, aole e hookiia'e ke koena o kanaka mai ke kulanakauhale aku.
Ty jag skall församla alla folk till strid mot Jerusalem; och staden skall intagas, och husen skola plundras och kvinnorna skändas. Och hälften av folket i staden skall föras bort i fångenskap. Men återstoden därav skall icke bliva utrotad ur staden;
3 Alaila hoi, e hele aku ai o Iehova, A e kaua aku i kela mau lahuikanaka, E like me kana i kaua aku ai i ka la hoouka kaua.
ty HERREN skall draga ut och strida mot de folken, såsom han stridde förr på drabbningens dag.
4 A e ku kona mau wawae ia la maluna o ka mauna Oliveta, E ku ana i ke alo o Ierusalema ma ka hikina; A e naha iho ka mauna Oliveta, mawaenakonu ona, Mai ka hikina a ke komohana, he awawa nui loa; A e nee aku kekahi hapalua o ka mauna ma ke kukulu akau, A o kekahi ma ke kukulu hema.
Och han skall den dagen stå med sina fötter på Oljeberget, gent emot Jerusalem, österut; och Oljeberget skall rämna mitt itu, mot öster och väster, till en mycket stor dal, i det att ena hälften av berget viker undan mot norr, och andra hälften därav mot söder.
5 A e holo aku oukou i ke awawa o na mauna o'u, No ka mea, e hiki aku ana ke awawa o na mauna i Azala; A e holo oukou e like me ko oukou holo ana i ke olai, I na la o Uzia, o ke alii o ka Iuda: A e hele mai ana o Iehova o ko'u Akua, a me na haipule a pau me ia.
Och I skolen fly ned i dalen mellan mina berg, ty dalen mellan bergen skall räcka ända till Asel; I skolen fly, såsom I flydden för jordbävningen i Ussias, Juda konungs, tid. Då skall HERREN, min Gud, komma, ja, du själv och alla heliga med dig.
6 Eia hoi kekahi ia la, Aole no he malamalama, nalowale na hoku nani.
Och det skall ske på den dagen att ljuset skall bliva borta, ty himlaljusen skola förmörkas.
7 Hookahi no ia la, E ikea auanei ia e Iehova, aohe ao, aohe po; A i ka wa ahiahi e malamalama auanei ia.
Och det bliver en dag som är ensam i sitt slag, och som är känd av HERREN, en dag då det varken är dag eller natt, en dag då det bliver ljust, när aftonen kommer.
8 E hiki no ia la, e kahe aku ka wai ola mai Ierusalema aku, O kekahi hapa ma ke kai hikina, A o kela hapa ma ke kai komohana; A pela no ia i ke kau a me ka hooilo.
Och det skall ske på den tiden att rinnande vatten skola utgå från Jerusalem, ena hälften mot Östra havet och andra hälften mot Västra havet; både sommar och vinter skall det vara så.
9 A e lilo auanei o Iehova i Alii maluna o ka honua a pau: Ia la hoi e hookahi auanei o Iehova, e hookahi hoi kona inoa.
Och HERREN skall då vara konung över hela jorden; ja, på den tiden skall HERREN vara en, och hans namn ett.
10 E hoololiia ka aina a pau a like me ka papu Mai o Geba aku a hiki i Rimona ma ke kukuluhema o Ierusalema: E hookiekieia'e ia, a e hoonoho paa ia ma kona wahi, Mai ka ipuka o Beniamina a hiki i kahi o ka puka mua, A i ka puka kihi; A mai ka halekiai o Hananela a hiki i na luawaina o ke alii.
Hela landet från Geba till Rimmon, söder om Jerusalem, skall då förvandlas till en slättmark; men själva staden skall trona på sin höjd, och sträcka sig från Benjaminsporten ända till den plats där den förra porten stod, till Hörnporten och Hananeltornet och till de kungliga vinpressarna;
11 A e noho lakou iloko ona, aole hoi e luku hou ia oia, Aka, e nohoia o Ierusalema me ka maluhia.
och folket skall bo där i ro och icke mer givas till spillo, ty Jerusalem skall trona i trygghet.
12 Eia hoi ka mai a Iehova e hahau mai ai, I na kanaka a pau i kaua aku ai ia Ierusalema; E hoowiwi auanei oia i ko lakou kino, Ia lakou e ku ana maluna o ko lakou wawae, A e emi iho ko lakou mau maka maloko o ko lakou mau lua, A e pau iho ko lakou alelo maloko o ko lakou waha.
Men denna hemsökelse skall HERREN låta drabba alla de folk som drogo ut för att strida mot Jerusalem: han skall låta deras kött ruttna, medan de ännu stå på sina fötter; deras ögon skola ruttna i sina hålor och deras tunga skall ruttna i deras mun.
13 E hiki hoi ia la he haunaele nui no Iehova mai, iwaena o lakou; A e lalau aku kekahi i ka lima o kona hoa, A e ku e kona lima iluna i ka lima o kona hoa.
Och det skall ske på den tiden att HERREN skall sända en stor förvirring bland dem; de skola bära hand på varandra, och den enes hand skall lyftas mot den andres.
14 A e kaua aku hoi ka Iuda ia Ierusalema; Aka, e houluuluia ka waiwai o ko na aina e a puni, O ke gula, ke kala, a me na lole aahu he nui loa.
Också Juda skall strida mot Jerusalem. Och skatter skola samlas tillhopa från alla folk runt omkring: guld, silver och kläder i stor myckenhet.
15 A pela hoi ka mai ana o na lio, na hoki, o na kamelo, o na miula, a o na holoholona a pau, Iloko o kahi a lakou e hoomoana ai, e like me kela mai.
En likadan hemsökelse skall ock drabba hästar, mulåsnor, kameler, åsnor och alla andra djur som finnas där i lägren.
16 Eia hoi keia, o na mea a pau e koe, O na lahuikanaka a pau i hele ku e mai ia Ierusalema, E pii ae lakou i kela makahiki i keia makahiki, E hoomana i ke Alii ia Iehova o na kaua, A e malama i ka ahaaina kauhalelewa.
Och det skall ske att alla överblivna ur alla de folk som kommo mot Jerusalem skola år efter år draga ditupp, för att tillbedja konungen HERREN Sebaot, och för att fira lövhyddohögtiden.
17 A o ka mea pii ole i Ierusalema, O na lahuikanaka o ka honua e hoomana i ke Alii ia Iehova o na kaua, Maluna ona e haule ole ai ka ua.
Men om någon av jordens folkstammar icke drager upp till Jerusalem, för att tillbedja konungen HERREN Sebaot, då skall över den icke komma något regn.
18 Ina paha hoi e pii ole mai, Aole hoi e hele mai ko Aigupita, kahi e ole ai ka ua, Ilaila no e loohia'i ka mai a Iehova e kau mai ai maluna o na lahuikanaka, I pii ole e malama i ka ahaaina kauhalelewa.
Om Egyptens folkstam icke drager åstad och kommer ditupp, så skall ej heller över den komma regn. Detta bliver den hemsökelse som HERREN skall låta drabba de folk som icke draga upp för att fira lövhyddohögtiden.
19 Oia ka hoohewaia o ko Aigupita, A me ka hoohewaia o na lahuikanaka a pau, I pii ole aku e malama i ka ahaaina kauhalelewa.
Ja, så skall Egypten drabbas av sin synd, så skola ock alla andra folk drabbas av sin synd, om de icke draga upp för att fira lövhyddohögtiden.
20 Ia la no, e kakauia'i maluna o na kahiko ana o na lio, UA LAA NO IEHOVA: A e like auanei na ipu iloko o ka hale o Iehova me na kiaha imua o ke kuahu.
På den tiden skall på hästarnas bjällror stå att läsa: »Helgad åt HERREN», och grytorna i HERRENS hus skola vara såsom offerskålarna framför altaret.
21 A e lilo na ipu a pau iloko o Ierusalema a iloko o ka Iuda, I laa no Iehova o na kaua; A e hele mai ka poe mohai a pau, A e lawe i keia mau mea, a e hoolapalapa iloko: Ia la hoi, aole e komo hou aku ko Kanaana, Iloko o ka hale o Iehova o na kaua.
Och var gryta i Jerusalem och Juda skall vara helgad åt HERREN Sebaot, så att var och en som vill offra kan komma och taga en sådan och koka i den. Och ingen kanané skall mer finnas i HERREN Sebaots hus, på den tiden.
