< Halelu 87 >

1 A IA no kona mau kumu ma na mauna hoano.
Av Koras söner; en psalm, en sång. Den stad han har grundat står på de heliga bergen;
2 Ua oi aku ka makemake o Iehova i na pukapa o Ziona, Mamua o na wahi noho ai a pau o ka Iakoba.
HERREN älskar Sions portar mest bland alla Jakobs boningar.
3 Ua oleloia mai na mea nani nou, E ke kulanakauhale o ke Akua (Sila)
Härliga ting äro talade om dig, du Guds stad. (Sela)
4 I ka poe ike mai ia'u, e kamailio aku au no Rahaba, a me Babulona: Aia o Pilisetia, a me Turo, a me Aitiopa, Oia ka i hanauia malaila.
»Rahab och Babel skall jag nämna bland mina bekännare; så ock Filisteen och Tyrus och Kus, dessa äro födda där.»
5 E oleloia mai no hoi no Ziona, Ua hanauia kela kanaka keia kanaka maloko ona; A na ka Mea kiekie e hookumu paa ia wahi.
Ja, om Sion skall det sägas: »Den ene som den andre är född därinne.» Och han, den Högste, skall hålla det vid makt.
6 Ia Iehova e kakau ai i na kanaka, E hoike mai no oia, Ua hanauia oia nei malaila. (Sila)
Ja, när HERREN tecknar upp folken, då skall han räkna så: »Dessa äro födda där.» (Sela)
7 O ka poe mele, a me ka poe hookiokio, Aia la iloko ou, kou mau punawai a pau.
Och under sång och dans skall man säga: »Alla mina källor äro i dig.»

< Halelu 87 >