Halelu 77
1 KAHEA aku la au i ke Akua ma ko'u leo, Ma ko'u leo i ke Akua, a hoolohe mai la ia ia'u.
För sångmästaren, till Jedutun; av Asaf; en psalm.
2 I ko'u la i popilikia ai, nonoi aku la au i ka Haku: Kikoo aku la kuu lima i ka po, aole i haule: Hoole iho la kuu naau, aole ia e hoomahaia.
Jag vill höja min röst till Gud och ropa; jag vill höja min röst till Gud, för att han må lyssna till mig.
3 Hoomanao aku la au i ke Akua, a kupikipikio iho la; Noonoo aku la au, a maule iho la kuu naau. (Sila)
På min nöds dag söker jag Herren; min hand är utsträckt om natten och förtröttas icke; min själ vill icke låta trösta sig.
4 Ua paa ia oe na alu o ko'u mau maka: Ua lauwiliia hoi au, aole hiki ke olelo aku.
Jag vill tänka på Gud och klaga; jag vill utgjuta mitt bekymmer, ty min ande försmäktar. (Sela)
5 Noonoo no au i na la kahiko, I na makahiki hoi o ka wa mamua loa aku.
Mina ögonlock håller du öppna; jag är full av oro och kan icke tala.
6 Hoomanao iho la au i kuu mele i ka po: Me kuu naau wau i kukakuka iho ai; Huli ikaika hoi ko'u manao.
Jag tänker på forntidens dagar, på år som längesedan hava gått.
7 E kipaku anei ka Haku i ka manawa pau ole? Aole anei ia e maliu hou mai?
Jag vill om natten komma ihåg mitt strängaspel; i mitt hjärta vill jag utgjuta mitt bekymmer, och min ande skall eftersinna.
8 Ua pauhia anei kona lokomaikai? Ua hala mau loa aku anei kana olelo?
Skall då Herren förkasta evinnerligen och ingen nåd mer bevisa?
9 Ua hoopoina anei ke Akua i ka lokomaikai? Ua puliki anei oia i kona aloha iloko o ka huhu? (Sila)
Är det då ute med hans godhet för beständigt, har hans ord blivit till intet för alla tider?
10 I aku la au, o ko'u nawaliwali keia, O na makahiki o ka lima akau o ka Mea kiekie loa.
Har Gud förgätit att vara nådig eller i vrede tillslutit sin barmhärtighet? (Sela)
11 E hoomanao aku au i na hana mana a Iehova: E hoomanaoio no hoi au i na mea kupanaha au, i ka wa kahiko.
Jag svarar: Nej, detta är min plågas tid, den Högstes högra hand är ej såsom förr.
12 E noonoo aku au i kau hana a pau, A e manao nui hoi i kau mau haua mana.
Jag vill prisa HERRENS gärningar, ja, jag vill tänka på dina fordomtima under;
13 Aia kou aoao, e ke Akua, ma kahi hoano, Owai la ke Akua nui e like me ke Akua?
jag vill begrunda alla dina gärningar och eftersinna dina verk.
14 O oe ke Akua nana i hana na mea mana: Ua hoike mai no hoi oe i kou ikaika mawaena o na kanaka.
Gud, i helighet går din väg; vem är en gud så stor som Gud?
15 I kou lima iho no oe i panai ai i kou poe kanaka, I na mamo a Iseraela, a me Iosepa. (Sila)
Du är Gud, en Gud som gör under; du har uppenbarat din makt bland folken.
16 Ike aku la na wai ia oe, e ke Akua; Ike aku la na wai ia oe, a haalulu iho la: Kupikipikio no hoi na hohonu.
Med väldig arm förlossade du ditt folk, Jakobs och Josefs barn. (Sela)
17 Ninini mai la hoi na ao i ka wai: Hoohekili mai la hoi na ao; Hoholo ae la na uila ou.
Vattnen sågo dig, och Gud, vattnen sågo dig och våndades, själva djupen darrade.
18 Maloko o ka puahiohio ka leo o kou hekili: Hoomalamalama mai la na uila i ka honua: Naue iho la ka honua me ka haalulu.
Molnen göto ut strömmar av vatten, skyarna läto höra sin röst, och dina pilar foro omkring.
19 Aia kou kuamoo ma ka moana, A o kou alanui hoi ma na wai nui; Aole i ikeia kou mau kapuwai.
Ditt dunder ljöd i stormvirveln, ljungeldar lyste upp jordens krets, jorden darrade och bävade.
20 Alakai aku no oe i kou poe me he ohana hipa la, Ma ka lima o Mose, ma laua o Aarona.
Genom havet gick din väg, din stig genom stora vatten, och dina fotspår fann man icke. Så förde du ditt folk såsom en hjord genom Moses och Arons hand.
