< Halelu 139 >

1 E IEHOVA, ua haka pono mai oe ia'u, a ua ike hoi.
För sångmästaren; av David; en psalm. HERRE, du utrannsakar mig och känner mig.
2 Ua ike no oe i ko'u noho ana ilalo, a me ko'u ala ana iluna, Ua maopopo hoi ko'u manao ia oe ma kahi loihi e aku.
Evad jag sitter eller uppstår, vet du det; du förstår mina tankar fjärran ifrån.
3 Ua hoao mai oe i ko'u ala ana, a me ko'u moe ana, A ua ikea no ko'u mau aoao a pau ia oe.
Evad jag går eller ligger, utforskar du det, och med alla mina vägar är du förtrogen.
4 No ka mea, aohe olelo ma ko'u alelo, Aia hoi, e Iehova, ua ike no oe ia mau mea a pau.
Ty förrän ett ord är på min tunga, se, så känner du, HERRE, det till fullo.
5 Ua hooke mai oe ia'u, ma hope, a mamua, A ua kau mai i kou lima maluna o'u.
Du omsluter mig på alla sidor och håller mig i din hand.
6 Ua oi aku ke kupanaha o ia ike ana mamua o ko'u, Ua kiekie loa, aole au e hiki aku ilaila.
En sådan kunskap är mig alltför underbar; den är mig för hög, jag kan icke begripa den.
7 Mahea la wau e hele ai, mai ko'u uhane aku? Mahea la wau e pee aku ai, mai kou alo aku?
Vart skall jag gå för din Ande, och vart skall jag fly för ditt ansikte?
8 Ina pii aku au i ka lani malaila no oe, Inaehalii au i kahi moe ma ka malu o ka make, aia no oe; (Sheol h7585)
Fore jag upp till himmelen, så är du där, och bäddade jag åt mig i dödsriket, se, så är du ock där. (Sheol h7585)
9 Ina lawe au i na eheu o ke kakahiaka, A noho hoi ma na kihi o ka moana;
Toge jag morgonrodnadens vingar, gjorde jag mig en boning ytterst i havet,
10 Malaila no kou lima e alakai ai ia'u, A na kou lima akua hoi e hoopaa ia'u.
så skulle också där din hand leda mig och din högra hand fatta mig.
11 A ina olelo au, Oiaio, e haule mai ka pouli maluna o'u, Alaila, e lilo no ka po i malamalama a puni au.
Och om jag sade: »Mörker må betäcka mig och ljuset bliva natt omkring mig»,
12 Aole hoi e hoonalo ka pouli i kekahi mea ia oe, Hoomalamalama mai ka po me he ao la: Ua like no ka pouli, ua like hoi ka malamalama.
så skulle själva mörkret icke vara mörkt för dig, natten skulle lysa såsom dagen: ja, mörkret skulle vara såsom ljuset.
13 No ka mea, nau no i hooponopono i ko'u naau; A nau hoi i malama mai ia'u, ma ka opu o ko'u makuwahine.
Ty du har skapat mina njurar, du sammanvävde mig i min moders liv.
14 E mililani aku au ia oe, No ka mea, o kau hana kupanaha no wau a me ka makau; He kupanaha hoi kau mau hana, Ua ike pono no ko'u uhane.
Jag tackar dig för att jag är danad så övermåttan underbart; ja, underbara äro dina verk, min själ vet det väl.
15 Aole i nalo ko'u kino ia oe, Ia'u i hanaia'i ma kahi malu, A kapili akamai ia malalo i ka honua.
Benen i min kropp voro icke förborgade för dig, när jag bereddes i det fördolda, när jag bildades i jordens djup.
16 Ike mai no kou mau maka i ko'u opuu ana; A pau no hoi i ke kakauia iloko o kau buke, Na mea o'u i hooponoponoia'i mahope, Ia manawa, aole kekahi o ia mau mea.
Dina ögon sågo mig, när jag ännu knappast var formad; alla mina dagar blevo uppskrivna i din bok, de voro bestämda, förrän någon av dem hade kommit.
17 A ia'u hoi, nani ka waiwai o kou mau manao, e ke Akua! Nani hoi ka lehulehu o ko lakou mau haina!
Huru outgrundliga äro icke för mig dina tankar, o Gud, huru stor är icke deras mångfald!
18 Ina e helu wau, ua oi aku ko lakou kinikini mamua o ke one: Ia'u e ala'i, ua mau loa no au me oe.
Skulle jag räkna dem, så vore de flera än sanden; när jag uppvaknade, vore jag ännu hos dig.
19 E pepehi io mai no oe i ka poe hewa, e ke Akua; E na kanaka koko, e hele aku oukou, mai o'u aku nei.
Gud, o att du ville dräpa de ogudaktiga! Ja, måtte de blodgiriga vika bort ifrån mig,
20 Ka poe olelo hewa aku ia oe, Ua hookieide kou poe enemi ma ka lapuwale.
de som tala om dig med ränker i sinnet, de som hava bragt dina städer i fördärv!
21 E Iehova, aole anei au i inaina aku i ka poe inaina ia oe? A hoopailua hoi i ka poe ala ku e ia oe?
Skulle jag icke hata dem som hata dig, HERRE? Skulle jag icke känna leda vid dem som stå dig emot?
22 Ua inaina aku au ia lakou, me ka inaina hemolele; He poe enemi lakou no'u.
Jag hatar dem med starkaste hat; ja, mina fiender hava de blivit.
23 E huli mai oe ia'u, e ke Akua, a e ike i ko'u naau; E hoao mai oe ia'u, a e ike i ko'u manao.
Utrannsaka mig, Gud, och känn mitt hjärta; pröva mig och känn mina tankar,
24 E nana mai hoi ina paha he aoao hewa iloko o'u, A e alakai ia'u ma ka aoao ola loa.
och se till, om jag är stadd på en olycksväg, och led mig på den eviga vägen.

< Halelu 139 >