Halelu 129

1 U A hoopilikia pinepine mai lakou ia'u, Mai ko'u wa opiopio mai, wahi a ka Iseraela;

En vallfartssång. Mycken nöd hava de vållat mig allt ifrån min ungdom -- så säge Israel --

2 Ua hoopilikia pinepine mai lakou ia'u, mai ko'u wa opiopio mai; Aole nae lakou i lanakila mai maluna o'u.

mycken nöd hava de vållat mig allt ifrån min ungdom, dock blevo de mig ej övermäktiga.

3 Ma ko'u kua i kahakaha ai ka poe kahakaha; A hana lakou i ko lakou kaha a loihi.

På min rygg hava plöjare plöjt och dragit upp långa fåror.

4 Ua pono no o Iehova; Ua oki mai oia i na kaula o ka poe hewa.

Men HERREN är rättfärdig och har huggit av de ogudaktigas band.

5 E hoohilahilaia a e hoihoi hope ia mai, Ka poe a pau e inaina mai ia Ziona.

De skola komma på skam och vika tillbaka, så många som hata Sion.

6 E like auanei lakou, me ka mauu maluna o na hale, Mae wale, ia mamua o ka liko ana.

De skola bliva lika gräs på taken, som vissnar, förrän det har vuxit upp;

7 Aole e piha ka lima o ka mea i oki iho, Aole hoi ka umauma o ka mea hoopua i na pua.

ingen skördeman fyller därmed sin hand, ingen kärvbindare sin famn,

8 Aole hoi e olelo mai ka poe e hele ae, Maluna o oukou auanei ka hoomaikai ana o Iehova: Ke hoomaikai aku nei makou ia oukou ma ka inoa o Iehova.

och de som gå där fram kunna icke säga: »HERRENS välsignelse vare över eder! Vi välsigna eder i HERRENS namn.»