< Halelu 120 >
1 I LOKO o ko'u pilikia, kahea aku la au ia Iehova, A hoolohe mai la oia ia'u.
En vallfartssång. Jag ropar till HERREN i min nöd, och han svarar mig.
2 E Iehova, e hoopakele mai oe i ko'u uhane i na lehelehe wahahee, A me ke elelo hoopunipuni.
HERRE, rädda min själ från lögnaktiga läppar, från en falsk tunga.
3 Heaha ka mea e haawiia'ku ai ia oe, A e hoopili hou ia mai ai ia oe, E ke elelo hoopunipuni?
Varmed bliver du lönad, både nu och allt framgent, du falska tunga?
4 Na pua oi o ka mea ikaika, A me na lanahu rotema.
Jo, med en våldsverkares skarpa pilar och med glödande ginstkol.
5 Auwe hoi au'i ko'u noho malihini ana ma Meseka, I ko'u noho ana hoi ma na halelewa o Kedera!
Ve mig, att jag måste dväljas i Meseks land och bo ibland Kedars hyddor!
6 Ua noho loihi ko'u uhane, Me ka mea i inaina mai i ka maluhia.
Länge nog har min själ måst bo ibland dem som hata friden.
7 Ma ka maluhia no wau; a ia'u e olelo aku ai, Ma ke kaua no lakou la.
Jag själv håller frid, men säger jag blott ett ord, äro de redo till strid.