Halelu 102
1 E HOOLOHE mai oe i ka'u pule, e Iehova, A e hookomo aku i ko'u kahea ana imua ou.
Bön av en betryckt, när han försmäktar och utgjuter sitt bekymmer inför HERREN. HERRE, hör min bön, och låt mitt rop komma inför dig.
2 Mai huna oe i ko'u maka ia'u, I ka la o'u e pilikia'i e haliu mai kou pepeiao; I ka la a'u e hea aku ai, e ae koke mai oe ia'u.
Dölj icke ditt ansikte för mig, när jag är i nöd. Böj ditt öra till mig; när jag ropar, så skynda att svara mig.
3 Ua hoopauia ko'u mau la me he uwahi la, Ua pau i ke ahi ko'u mau iwi me he pihaa la.
Ty mina dagar hava försvunnit såsom rök, benen i min kropp äro förtorkade såsom av eld.
4 Ua moku ko'u naau, a ua mae hoi me he mauu la; Nolaila, ua poina ia'u ke ai i ka'u ai.
Mitt hjärta är förbränt såsom gräs och förvissnat; ty jag förgäter att äta mitt bröd.
5 No ka leo o ko'u kaniuhu ana, Ua pilipu ko'u mau iwi me ko'u io.
För min högljudda suckans skull tränga benen i min kropp ut till huden.
6 Ua like no au me ka pelikana o ka waonahele; Ua like no hoi au me ka pueo o ka waoakua.
Jag är lik en pelikan i öknen, jag är såsom en uggla bland ruiner.
7 Ua makaala no wau, A ua like hoi me na manuliilii noho mehameha maluna o ka hale.
Jag får ingen sömn och har blivit lik en ensam fågel på taket.
8 Hoowahawaha mai ko'u poe enemi ia'u i na la a pau; O ka poe inaina mai ia'u, ua hoohiki lakou no'u.
Hela dagen smäda mig mina fiender; de som rasa mot mig förbanna med mitt namn.
9 Ua ai aku no au i ka lehu, e like me ka berena, A ua kawili pu au i ko'u mea inu me kuu waimaka,
Ty jag äter aska såsom bröd och blandar min dryck med gråt,
10 No kou huhu, a me kou inaina; No ka mea, ua hapai mai oe ia'u iluna, A ua ulupa mai oe ia'u ilalo,
för din vredes och förtörnelses skull, därför att du har gripit mig och kastat mig bort.
11 Ua auwi ae ko'u mau la, me he aka la; A ua mae hoi au me he mauu la.
Mina dagar äro såsom skuggan, när den förlänges, och jag själv förvissnar såsom gräs.
12 Aka, e mau loa ana no kou noho ana, e Iehova, A me kou hoomanao ana hoi, ia hanauna aku ia hanauna aku.
Men du, o HERRE, tronar evinnerligen, och din åminnelse varar från släkte till släkte.
13 E ku mai auanei oe, a e aloha mai ia Ziona; No ka mea, o ka manawa e aloha'i, Ua hiki mai no ia manawa i oleloia.
Du skall stå upp och förbarma dig över Sion; se, det är tid att du bevisar det nåd; ja, stunden har kommit.
14 Ua lealea kau poe kauwa ma kona mau pohaku, A ua aloha hoi i kona lepo.
Ty dina tjänare hava dess stenar kära och ömka sig över dess grus.
15 E makau aku no ko na aina e i ka inoa o Iehova, A me na'lii a pau o ka honua i kou nani.
Då skola hedningarna frukta HERRENS namn och alla jordens konungar din härlighet,
16 I ka wa e hooku ai o Iehova ia Ziona, Alaila, e ikeia'ku no oia maloko o kona nani.
när en gång HERREN har byggt upp Sion och uppenbarat sig i sin härlighet;
17 E haliu mai no oia i ka pule a ka poe nele, Aole ia e hoowahawaha i ka lakou pule ana.
när han har vänt sig till de utblottades bön och upphört att förakta deras bön.
18 E kakauia no keia no na hanauna o keia hope aku; I halelu aku ia Iehova ka poe kanaka e hanau mai la.
Det skall tecknas upp för ett kommande släkte, och det folk som varder skapat skall lova HERREN,
19 No ka mea, ua nana mai no oia, mai luna mai o kona wahi hoano; Mai ka lani mai hoi i nana mai o Iehova i ka honua;
att han har blickat ned från sin heliga höjd, att HERREN har skådat från himmelen ned till jorden,
20 E hoolohe mai i ke kaniuhu ana o ka poe pio; A e hookuu hoi i na keiki o ka make:
för att höra den fångnes klagan, för att befria dödens barn,
21 E hoike hoi ma Ziona, i ka inoa o Iehova, A me kona mau halelu hoi ma Ierusalema;
på det att man i Sion må förkunna HERRENS namn och hans lov i Jerusalem,
22 I ka wa e akoakoa pu ai na kanaka, A me na aupuni hoi, e hookauwa aku na Iehova.
när alla folk församlas, och alla riken, för att tjäna HERREN.
23 Ua hoonawaliwali mai oia i ko'u ikaika ma ke ala; Ua hoopokole mai hoi i ko'u mau la.
Han har på vägen nedböjt min kraft, han har förkortat mina dagar.
24 I iho la au. E kuu Akua e, Mai lawe aku ia'u maiwaena konu o ko'u mau la: Mai kela hanauna kou makahiki, a ia hanauna aku.
Jag säger: Min Gud, tag mig icke bort i mina halva dagar, du vilkens år vara från släkte till släkte.
25 I ka wa kahiko hookumu no oe i ka honua; A o ka lani hoi ka hana a kou mau lima.
I urtiden lade du jordens grund, och himlarna äro dina händer verk:
26 E pau auanei lakou, aka, e mau loa ana no oe; E elemakule no lakou me he kapa la; Aka, e hoomalule no oe ia lakou me he kapa hou la.
de skola förgås, men du förbliver, de skola alla nötas ut såsom en klädnad; du skall förvanda dem såsom man byter om sin dräkt, och de fara hän.
27 Aka, ua oia mau no oe pela, Aole loa e pau kou mau makahiki.
Men du är densamme, och dina år skola icke hava någon ände.
28 E mau ana no hoi na keiki o kau poe kauwa, A e hoonoho paa loa ia ka lakou poe mamo imua ou.
Dina tjänares barn skola få bo i landet, och deras avkomma skall bestå inför dig.
