Halelu 102
1 E HOOLOHE mai oe i ka'u pule, e Iehova, A e hookomo aku i ko'u kahea ana imua ou.
Bön av en betryckt, när han försmäktar och utgjuter sitt bekymmer inför HERREN.
2 Mai huna oe i ko'u maka ia'u, I ka la o'u e pilikia'i e haliu mai kou pepeiao; I ka la a'u e hea aku ai, e ae koke mai oe ia'u.
HERRE, hör min bön, och låt mitt rop komma inför dig.
3 Ua hoopauia ko'u mau la me he uwahi la, Ua pau i ke ahi ko'u mau iwi me he pihaa la.
Dölj icke ditt ansikte för mig, när jag är i nöd. Böj ditt öra till mig; när jag ropar, så skynda att svara mig.
4 Ua moku ko'u naau, a ua mae hoi me he mauu la; Nolaila, ua poina ia'u ke ai i ka'u ai.
Ty mina dagar hava försvunnit såsom rök, benen i min kropp äro förtorkade såsom av eld.
5 No ka leo o ko'u kaniuhu ana, Ua pilipu ko'u mau iwi me ko'u io.
Mitt hjärta är förbränt såsom gräs och förvissnat; ty jag förgäter att äta mitt bröd.
6 Ua like no au me ka pelikana o ka waonahele; Ua like no hoi au me ka pueo o ka waoakua.
För min högljudda suckans skull tränga benen i min kropp ut till huden.
7 Ua makaala no wau, A ua like hoi me na manuliilii noho mehameha maluna o ka hale.
Jag är lik en pelikan i öknen, jag är såsom en uggla bland ruiner.
8 Hoowahawaha mai ko'u poe enemi ia'u i na la a pau; O ka poe inaina mai ia'u, ua hoohiki lakou no'u.
Jag får ingen sömn och har blivit lik en ensam fågel på taket.
9 Ua ai aku no au i ka lehu, e like me ka berena, A ua kawili pu au i ko'u mea inu me kuu waimaka,
Hela dagen smäda mig mina fiender; de som rasa mot mig förbanna med mitt namn.
10 No kou huhu, a me kou inaina; No ka mea, ua hapai mai oe ia'u iluna, A ua ulupa mai oe ia'u ilalo,
Ty jag äter aska såsom bröd och blandar min dryck med gråt,
11 Ua auwi ae ko'u mau la, me he aka la; A ua mae hoi au me he mauu la.
för din vredes och förtörnelses skull, därför att du har gripit mig och kastat mig bort.
12 Aka, e mau loa ana no kou noho ana, e Iehova, A me kou hoomanao ana hoi, ia hanauna aku ia hanauna aku.
Mina dagar äro såsom skuggan, när den förlänges, och jag själv förvissnar såsom gräs.
13 E ku mai auanei oe, a e aloha mai ia Ziona; No ka mea, o ka manawa e aloha'i, Ua hiki mai no ia manawa i oleloia.
Men du, o HERRE, tronar evinnerligen, och din åminnelse varar från släkte till släkte.
14 Ua lealea kau poe kauwa ma kona mau pohaku, A ua aloha hoi i kona lepo.
Du skall stå upp och förbarma dig över Sion; se, det är tid att du bevisar det nåd; ja, stunden har kommit.
15 E makau aku no ko na aina e i ka inoa o Iehova, A me na'lii a pau o ka honua i kou nani.
Ty dina tjänare hava dess stenar kära och ömka sig över dess grus.
16 I ka wa e hooku ai o Iehova ia Ziona, Alaila, e ikeia'ku no oia maloko o kona nani.
Då skola hedningarna frukta HERRENS namn och alla jordens konungar din härlighet,
17 E haliu mai no oia i ka pule a ka poe nele, Aole ia e hoowahawaha i ka lakou pule ana.
när en gång HERREN har byggt upp Sion och uppenbarat sig i sin härlighet;
18 E kakauia no keia no na hanauna o keia hope aku; I halelu aku ia Iehova ka poe kanaka e hanau mai la.
när han har vänt sig till de utblottades bön och upphört att förakta deras bön.
19 No ka mea, ua nana mai no oia, mai luna mai o kona wahi hoano; Mai ka lani mai hoi i nana mai o Iehova i ka honua;
Det skall tecknas upp för ett kommande släkte, och det folk som varder skapat skall lova HERREN,
20 E hoolohe mai i ke kaniuhu ana o ka poe pio; A e hookuu hoi i na keiki o ka make:
att han har blickat ned från sin heliga höjd, att HERREN har skådat från himmelen ned till jorden,
21 E hoike hoi ma Ziona, i ka inoa o Iehova, A me kona mau halelu hoi ma Ierusalema;
för att höra den fångnes klagan, för att befria dödens barn,
22 I ka wa e akoakoa pu ai na kanaka, A me na aupuni hoi, e hookauwa aku na Iehova.
på det att man i Sion må förkunna HERRENS namn och hans lov i Jerusalem,
23 Ua hoonawaliwali mai oia i ko'u ikaika ma ke ala; Ua hoopokole mai hoi i ko'u mau la.
när alla folk församlas, och alla riken, för att tjäna HERREN.
24 I iho la au. E kuu Akua e, Mai lawe aku ia'u maiwaena konu o ko'u mau la: Mai kela hanauna kou makahiki, a ia hanauna aku.
Han har på vägen nedböjt min kraft, han har förkortat mina dagar.
25 I ka wa kahiko hookumu no oe i ka honua; A o ka lani hoi ka hana a kou mau lima.
Jag säger: Min Gud, tag mig icke bort i mina halva dagar, du vilkens år vara från släkte till släkte.
26 E pau auanei lakou, aka, e mau loa ana no oe; E elemakule no lakou me he kapa la; Aka, e hoomalule no oe ia lakou me he kapa hou la.
I urtiden lade du jordens grund, och himlarna äro dina händer verk:
27 Aka, ua oia mau no oe pela, Aole loa e pau kou mau makahiki.
de skola förgås, men du förbliver, de skola alla nötas ut såsom en klädnad; du skall förvanda dem såsom man byter om sin dräkt, och de fara hän.
28 E mau ana no hoi na keiki o kau poe kauwa, A e hoonoho paa loa ia ka lakou poe mamo imua ou.
Men du är densamme, och dina år skola icke hava någon ände. Dina tjänares barn skola få bo i landet, och deras avkomma skall bestå inför dig.
