< Solomona 7 >

1 E KUU keiki e, e malama oe i ka'u mau olelo, E waiho pu hoi i ka'u kauoha me oe.
Min son, behåll min ord, och göm min bud när dig.
2 E malama oe i ka'u kauoha i ola oe, A me ko'u kanawai hoi, e like me ke kii onohi o kou mau maka.
Behåll min bud, så får du lefva, och min lag såsom din ögnasten.
3 E hawele oe ia mau mea ma kou mau manamanalima, E kakau hoi ia mau mea ma ka papa o kou naau.
Bind dem på din finger, skrif dem pådins hjertas taflo.
4 E i ae oe i ka naauao, O oe no ko'u kaikuwahine; E kapa aku oe i ka ike, he hoalauna:
Säg till vishetena: Du äst min syster, och kalla klokhetena dina fränko;
5 I malamaia oe i ka wahine e, I ka malihini hoi i hoomalimali mai me kana olelo.
Att du bevarad varder för en främmande qvinno, för ens annars, som slät ord gifver.
6 No ka mea, ma ka puka o ko'u hale, Ma ko'u puka makani, nana aku la au;
Ty i fenstret på mitt hus såg jag ut genom gallret;
7 Ike iho la au iwaena o ka poe noonoo ole, Ike iho la hoi au mawaena o ka poe opiopio, I kekahi kanaka ui manao ole.
Och såg ibland de fåkunniga, och vardt varse ibland barn en galen yngling.
8 Hele ae la ia ma ke ala e kokoke ana i kona huina, Hele ae la oia ma ke kuamoo e hiki aku ai i kona hale;
Den gick på gatone utmed ett hörn, och trädde in uppå vägen åt hennes hus;
9 I ke ahiahi, i ka napoo ana o ka la, I ke aumoe, i ka poeleele;
I skymningene, om aftonen af dagenom, då det natt vardt, och mörkt var;
10 Aia hoi, halawai pu me ia kekahi wahine, Ua kahiko hookamakama ia; Ua maalea kona naau.
Och si, der mötte honom en qvinna, i skökoklädnad, listig;
11 He walaau kona a me ka hoolohe ole, Aole noho kona mau wawae ma kona hale iho.
Vildsinnad och ostyrig, så att hennes fötter icke kunde blifva i sitt hus;
12 I kekahi wa mawaho oia, I kekahi wa ae ma ke alanui, A hoohalua oia ma na huina a pau.)
Nu är hon ute, nu på gatone, och vaktar vid all hörn.
13 Apo iho la kela ia ia a honi iho la, a Me ka maka hilahila ole, i aku la ia ia,
Hon tog honom fatt, och kysste honom utan skam, och sade till honom:
14 He mau mohai aloha ko'u; I keia la no, mohai aku la au i ka'u mea i hoohiki ai
Jag hafver i dag betalat tackoffer för mig, och mitt löfte.
15 Nolaila, i hele mai nei au e halawai me oe, E imi hoi ia oe, a ua loaa iho nei.
Derföre är jag utgången till att möta dig, till att söka ditt ansigte bittida, och hafver funnit dig.
16 Hohola iho la au i ko'u wahi moe me ke kapa, Me ke kapa onionio hoi mai Aigapita mai
Jag hafver skönliga tillpyntat min säng, med brokot täcken utur Egypten;
17 Kopipi iho la au i ko'u wahi moe I ka mura, a me ka aloe, a me ke kinamona.
Jag hafver bestänkt min sängekammar med myrrham, aloes och kanel.
18 Ina kaua i maona i ke aloha a hiki i kakahiaka, E lealea kaua i ke aloha.
Kom, låt oss bola allt intill morgonen, och låt oss älskog sköta.
19 No ka mea, o ke kane, aole ia ma kona hale, Ua hele oia ma kahi loihi e aku.
Ty mannen är icke hemma; han är bortfaren långväga.
20 Lawe oia i ka eke kala ma kona lima, A piha ka mahina, alaila, e hoi mai oia i kona hale.
Han hafver tagit penningasäcken med sig; han skall först hemkomma till högtidsdagen.
21 Ua paa kela i ka nui o kana olelo maalea; Ua lilo hoi oia i ka malimali ana o kona mau leheiehe.
Hon talade för honom med mång ord, och fick honom in med sin släta mun.
22 Ukali koke oia mahope ona, E like me ka hele ana o ka bipi i kona wahi e maka ai; E like hoi me ka naaopo i hoopaiia mai ma ka laau kupee;
Han går straxt in med henne, såsom en oxe till att slagtas ledd varder, och såsom till en fjetter, der man de dårar med näpser;
23 A o aku la ka pua i kona ake, E like me ka lele ana o ka manu i ke pahele, Aole ona ike no kona oia ia.
Tilldess hon med enom pil skjuter honom igenom lefrena, och såsom en fogel skyndar sig till snarona, och vet icke att det gäller honom om lifvet.
24 Ano la, e na keiki, e hoolohe mai ia'u. E maliu mai oukou i ka olelo a ko'u waha.
Så hörer mig nu, min barn, och märker uppå mins muns tal.
25 Mai huli ae kou naau ma kona aoao; Mai hele hewa oe ma kona alanui.
Låt ditt hjerta icke vika in uppå hennes väg, och låt icke förföra dig in uppå hennes stigar.
26 No ka mea, manomano ka poe i hina ia ia me ka eha, Na mea ikaika hoi, ua pau ia ia i ka make.
Ty hon hafver många sargat och fällt, och allehanda mägtige äro dräpne af henne.
27 Ma kona hale ke ala e hiki ai i ka po, E iho ana ilalo i ka make. (Sheol h7585)
Hennes hus äro helvetes vägar, der man nederfar uti dödsens kammar. (Sheol h7585)

< Solomona 7 >