< Solomona 25 >
1 EIA no hoi na olelo akamai a Solomona, na na kanaka o Hezekia ke alii o ka Iuda i kakau hou iho.
Disse ere ogsaa Salomos Ordsprog, hvilke Judas Konge, Ezekias's Mænd have samlet.
2 He mea nani i ke Akua ke huna i kekahi mea; He mea nani hoi i na'lii ke imi aku.
Det er Guds Ære at skjule en Ting, men det er Kongers Ære at ransage en Ting.
3 O ka lani he kiekie, o ka honua he hohonu, A o ka naau o na alii, he mau mea ike ole ia.
Himmelen i Højhed og Jorden i Dybde og Kongers Hjerte ere uransagelige.
4 E hookaawale aku i ka lepo o ke kala, A e puka mai kekahi ipu no ka mea hoohehee.
Man borttog Slaggerne fra Sølvet, saa fik Guldsmeden et Kar ud deraf;
5 E hookaawale aku i ka mea hewa mai ke alo aku o ke alii, A e paa iho no kona nohoalii ma ka pono.
man borttage den ugudelige, som er for Kongens Ansigt, saa skal hans Trone befæstes ved Retfærdighed.
6 Mai hookiekie ae imua o ke alii, A ma kahi o ka poe koikoi mai ku ae oe.
Bram ikke for Kongens Ansigt, og stil dig ikke paa de mægtiges Sted!
7 No ka mea, he maikai ke olelo mai ia oe, e pii mai oe ia nei, Mamua o kou hoohaahaaia mai imua o ke alii, Ka mea a kou mau maka i nana aku ai.
Thi det er bedre, at man siger til dig: Stig her op! end at man skal sætte dig ned for en Fyrstes Ansigt, som dine Øjne have set.
8 Mai hiki wawe aku oe i ka hakaka, No ka mea, heaha kau e hana'i mahope aku, Ke hoohilahila mai kou hoanoho ia oe?
Gak ikke hastelig ud for at trætte, at du ikke skal begaa noget som helst paa det sidste, naar din Næste har beskæmmet dig.
9 Me kou hoanoho oe e hoopaapaa aku ai, Mai hoike aku i ka mea ia hai;
Før din Sag imod din Næste; men aabenbar ikke en andens Hemmelighed,
10 O henehene mai ia oe ka mea lohe, Aole e pau ka olelo ino mai nou.
paa det den, som det hører, ikke skal forhaane dig, og dit onde Rygte ikke vige fra dig.
11 O na ohia gula ma na kii kala, Oia ka huaolelo i oleloia i ka wa pono.
Som Guldæbler i Sølvskaaler af udgravet Arbejde er det Ord, som tales i rette Tid.
12 He apo pepeiao gula, a he mea gula maemae e nani ai, Oia ka hoonaauao ana i ka pepeiao hoolohe.
Som et gyldent Smykke og en kostbar Prydelse vil den, som irettesætter viselig, være for det Øre, som hører efter.
13 E like me ke anu o ka hau i ka wa e ohi ai, Pela ka elele oiaio i ka mea nana ia e hoounauna aku; Hooluolu oia i ka uhane o kona mau haku.
Som Sneens Kølighed paa en Høstdag er et trofast Bud for dem, som sende ham, og han vederkvæger sine Herrers Sjæl.
14 O na ao a me ka makani ua ole, Oia ke kanaka e haanui ana no ka makana hoopunipuni.
Som Taage og Vejr uden Regn er den Mand, som praler med at ville give, men skuffer.
15 Ma ka hoomanawanui i hoohuliia ai ke alii, O ke elelo akahai ke uhai aku i ka iwi.
Ved Langmodighed overtales en Fyrste, og en blød. Tunge sønderbryder Ben.
16 Ua loaa anei ia oe ka meli? e ai iho e like me ka pono nou, O hookuku oe ia mea a e luai aku ia.
Har du fundet Honning, saa spis til din Nødtørft, at du ej skal mættes af den og udspy den.
17 Ua oki kou wawae i ka hele i ka hale o kou hoanoho, O luhi oia ia oe a e inaina mai no hoi.
Lad din Fod sjælden komme i din Vens Hus, at han ej skal blive ked af dig og hade dig.
18 O ka hamare a me ka pahikaua a me ka pua oioi, Oia ke kanaka hoike wahahee no kona hoanoho.
Som en Hammer og et Sværd og en hvas Pil er den Mand, som siger falsk Vidnesbyrd imod sin Næste.
19 O ka niho i haiia, o ka wawae okupe, Oia ka paulele ana i ka mea lohe ole i ka wa popilikia.
Som en skør Tand og en Fod, der snubler, er Tillid til den troløse paa Nødens Dag.
20 O ka mea lawe aku i ke kapa i ka wa anu, A o ka vinega hoi ma ka paakai, Oia ke mele aku i ke mele i ka mea naau kaumaha.
Som den, der aflægger Klæderne den Dag, det er koldt, som Eddike paa Salpeter, saa er den, som synger Sange for et bedrøvet Hjerte.
21 Ina pololi kou enemi, e haawi aku ia ia i ka ai, Ina i makewai ia, e hoohainu ia ia i ka wai;
Dersom din Fjende hungrer, giv ham Brød at æde; og dersom han tørster, giv ham Vand at drikke;
22 Pela no oe e kau aku ai i na nanahu wela maluna o kona poo, A na Iehova oe e uku mai.
thi du skal samle Gløder paa hans Hoved, og Herren skal betale dig det.
23 O ka makani akau, pale aku ia i ka ua, A o ka maka huhu hoi i ke elelo akiaki.
Nordenvejret føder Regn og den Tunge, som taler i Skjul, et vredt Ansigt.
24 E aho ka noho ana ma kahi kihi oluna o ka hale, Aole me ka wahine nuku wale ma ka hale kanaka.
Det er bedre at bo i Hjørnet paa et Tag end hos en trættekær Kvinde og i Hus sammen.
25 O ka wai huihui i ka mea makewai la, Oia ka olelo hooluolu mai ka aina loihi e mai.
Som koldt Vand for en træt Sjæl, saa er et godt Budskab fra et langt fraliggende Land.
26 He punawai lepolepo, a he waipuna pilopilo, Oia ka mea pono e haule ana imua o ka mea hewa.
Som en plumret Kilde og en fordærvet Brønd er den retfærdige, som snubler for en ugudelig.
27 O ka ai ana i ka meli a nui, aole ia he maikai, Pela hoi ka imi ana i ke kaulana nui loa.
At æde megen Honning er ikke godt; ej heller er det en Ære, naar Folk ransage deres egen Ære.
28 O ke kulanakauhale hiolo, aohe pa, Oia ke kanaka hoomalu ole i kona uhane iho.
Som en gennembrudt Stad uden Mur, saa er en Mand, som ikke kan tvinge sin Aand.