Nehemia 1
1 O NA olelo a Nehemia ke keiki a Hakalia. I ka malama o Kiseleu, i ka iwakalua o ka makahiki, iloko no wau o Susana o ka pakaua;
Nehemjas, Hakaljas sons, berättelse. I månaden Kisleu, i det tjugonde året, när jag var i Susans borg,
2 A hiki mai la o Hanani, kekahi o na hoahanau o'u, oia a mo kekahi mau kanaka o ka Iuda; a ninau aku au ia lakou no ka poe o ka Iuda i pakele, ka poe i koe i ka lawe pio ana, a no Ierusalema no hoi.
hände sig att Hanani, en av mina bröder, och några andra män kommo från Juda. Och jag frågade dem om judarna, den räddade skara som fanns kvar efter fångenskapen, och om Jerusalem.
3 A i mai la lakou ia'u, O ka poe i haaleleia malaila, ma ka mokuna, ka poe i koe i ka lawe pio ana, iloko no lakou o ka popilikia nui a me ka hoinoia mai; a o ka pa o Ierusalema, ua hoohioloia, a o na panipuka no hoi ona, ua pau i ke ahi.
De sade till mig: »De kvarblivna, de som efter fångenskapen finnas kvar i hövdingdömet, lida stor nöd och smälek, och Jerusalems mur är nedbruten, och dess portar äro uppbrända i eld.»
4 A i ko'u lohe ana i keia mau mea, noho no au ilalo, a uwe iho la, a kaniuhu no hoi i kekahi mau la, e hoopololi ana a e pule ana hoi imua o ke Akua o ka lani,
När jag hade hört detta, satt jag gråtande och sörjande i flera dagar och fastade och bad inför himmelens Gud.
5 A i aku la, Ke noi aku nei au ia oe, e Iehova ke Akua o ka lani, ke Akua nui hooweliweli, e malama ana i ka berita a i ke aloha no ka poe i aloha aku ia ia a malama hoi i kana mau kauoha;
Och jag sade: »Ack HERRE, himmelens Gud, du store och fruktansvärde Gud, du som håller förbund och bevarar nåd mot dem som älska dig och hålla dina bud,
6 E haliu mai no kou pepeiao, a e kaakaa kou mau maka i lohe oe i ka pule a kau kauwa, a'u e pule aku nei imua ou i keia la. i ke ao a me ka po, no na mamo a Iseraela, kau poe kauwa; e hai aku ana hoi i na hewa a na mamo a Iseraela a makou i hana hewa a aku ai ia oe; owau a me ko ka hale o ko'u makuakane, ua hana hewa no makou.
låt ditt öra akta härpå, och låt dina ögon vara öppna, och hör din tjänares bön, den som jag nu beder inför dig både dag och natt, för Israels barn, dina tjänare, i det att jag bekänner Israels barns synder, dem som vi hava begått mot dig; ty också jag och min faders hus hava syndat.
7 Ua hana ino loa aku no makou ia oe, aole hoi i malama makou i na kauoha, a me na kanawai a me na olelo kupaa, au i kauoha mai ai ia Mose i kau kauwa.
Vi hava svårt förbrutit oss mot dig; vi hava icke hållit de bud och stadgar och rätter som du gav din tjänare Mose.
8 Ke noi aku nei au ia oe o hoomanao oe i ka olelo au i kauoha mai ai ia Mose i kau kauwa, i mai la, A hana hewa oukou, e hoopuehu aku no au ia oukou iwaena o na lahuikanaka;
Men tänk på det ord som du gav din tjänare Mose, när du sade: 'Om I ären otrogna, så skall jag förströ eder bland folken;
9 Aka, ina huli mai oukou ia'u, a malama i ka'u mau kauoha, a hana hoi ia; alaila ina i kipakuia kekahi o oukou ma ka palena o ka lani, e houluulu au ia lakou malaila mai, a e lawe mai ia lakou ma kahi a'u i wae ai e waiho i ko'u inoa malaila.
men om I vänden om till mig och hållen mina bud och gören efter dem, då vill jag, om än edra fördrivna vore vid himmelens ända, likväl församla dem därifrån och låta dem komma till den plats som jag har utvalt till boning åt mitt namn.'
10 A, o lakou la, o kau poe kauwa no a me kou poe kanaka, au i hoopakele ai me kou mana nui, a me kou lima ikaika.
De äro ju dina tjänare och ditt folk, som du har förlossat genom din stora kraft och din starka hand.
11 Ke noi aku nei au ia oe, e ka Haku e, e haliu mai kou pepeiao i ka pule a kau kauwa, a i ka pule a kau mau kauwa e makemake ana e makau i kou inoa; a e kokua mai oe i kau kauwa, i keia la, a haawi mai ia ia i ka lokomaikaiia mai imua o keia kanaka. No ka mea, owau ka mea lawe kiaha no ke alii.
Ack Herre, låt ditt öra akta på din tjänares bön, ja, på vad dina tjänare bedja, de som vilja frukta ditt namn; låt nu din tjänare vara lyckosam och låt honom finna barmhärtighet inför denne man.» Jag var då munskänk hos konungen.
