Mataio 19
1 A PAU ae la ia olelo ana a Iesu, hele aku la ia mai Galilaia aku, a hiki aku la ma ka mokuna o Iudea ma kela aoao o Ioredane.
När Jesus hade slutat detta tal, drog han bort ifrån Galileen och begav sig, genom landet på andra sidan Jordan, till Judeens område.
2 A he nui ka poe kanaka i hahai aku ia ia, a hoola iho la ia i ko lakou poe mai.
Och mycket folk följde honom, och han botade där de sjuka.
3 Hele mai la kekahi poe Parisaio io na la, e hoao aku ia ia, i mai la, He mea pono anei ke hooki ke kane i kana wahine i kela hala i keia hala.
Då ville några fariséer snärja honom och trädde fram till honom och sade: »Är det lovligt att skilja sig från sin hustru av vilken orsak som helst?»
4 Olelo aku la ia, i aku la ia lakou, Aole anei oukou i heluhelu, O ka mea nana laua i hana i kinohou, hana iho la ia, he kane, he wahine?
Men han svarade och sade: »Haven I icke läst att Skaparen redan i begynnelsen 'gjorde dem till man och kvinna'
5 I iho la ia, No keia mea, e haalele ke kanaka i kona makuakane a me kona makuwahine, a e pili aku ia me kana wahine, a e lilo laua elua i io hookahi.
och sade: 'Fördenskull skall en man övergiva sin fader och sin moder och hålla sig till sin hustru, och de tu skola varda ett kött'?
6 Nolaila, aole e lilo hou laua i elua, hookahi o laua io. No ia hoi, o ka mea a ke Akua i hoopili pu iho ai, mai noho a hookaawale ae ke kanaka.
Så äro de icke mer två, utan ett kött. Vad nu Gud har sammanfogat, det må människan icke åtskilja.»
7 I mai la lakou ia ia, No ke aha hoi o Mose i kauoha mai ai, e haawi aku na ka wahine i palapala hoohemo, a e hooki aku ia ia?
Då sade de till honom: »Huru kunde då Moses bjuda att man skulle giva hustrun skiljebrev och så skilja sig från henne?»
8 I aku la oia ia lakou, No ka paakiki o ko oukou naau i ae mai ai o Mose ia oukou e hooki i na wahine a oukou; aole pela ia mai kinohi mai.
Han svarade dem: »För edra hjärtans hårdhets skull tillstadde Moses eder att skiljas från edra hustrur, men från begynnelsen har det icke varit så.
9 Ke olelo aku nei au ia oukou, o ka mea nana e hooki i kana wahine, ke moe kolohe ole ia, a e mare i ka wahine hou, ua moe kolohe ia kane; a o ka mea nana e mare ua wahine hemo la, ua moe kolohe hoi ia.
Och jag säger eder: Den som för någon annan orsaks skull än för otukt skiljer sig från sin hustru och tager sig en annan hustru, han begår äktenskapsbrott.»
10 I aku la kana poe haumana ia ia, Ina paha pela ke kane me kana wahine, e aho no ke mare ole.
Då sade lärjungarna till honom: »Är det så med mannens ställning till hustrun, då är det icke rådligt att gifta sig.»
11 I mai la kela ia lakou, Aole e hiki i na kanaka a pau ke hoomanawanui pela; aia i ka poe nana keia pono i haawiia mai.
Men han svarade dem: »Icke alla kunna taga emot det ordet, utan allenast de åt vilka sådant är givet.
12 No ka mea, he poe eunuha kekahi mai ko lakou hanau ana mai, a he poe eunuha kekahi i hoeunuhaia e kanaka, a he poe eunuha kekahi i hoeunuhaia e lakou iho no ke aupuni o ka lani. O ka mea e hiki ia ia ia mea, e pono no ia pela.
Ty visserligen finnas somliga som genom födelsen, allt ifrån moderlivet, äro oskickliga till äktenskap, andra åter som av människor hava gjorts oskickliga därtill, men somliga finnas ock, som för himmelrikets skull självmant hava gjort sig oskickliga därtill. Den som kan taga emot detta, han tage emot det.»
13 Alaila, laweia mai io na la na kamalii, e kau aku ai ia i na lima maluna o lakou, a e pule aku; a papa aku la ka poe haumana ia lakou.
Därefter buros barn fram till honom, för att han skulle lägga händerna på dem och bedja; men lärjungarna visade bort dem.
14 I mai la Iesu, E kuu mai oukou i na kamalii, me ka papa ole ia lakou i ka hele mai io'u nei; no ka mea, no ka poe e like me lakou nei ke aupuni o ka lani.
Då sade Jesus: »Låten barnen vara, och förmenen dem icke att komma till mig; ty himmelriket hör sådana till.»
15 A kau iho la ia i na lima maluna o lakou, a hele aku la.
Och han lade händerna på dem och gick sedan därifrån.
16 Aia hoi, hele mai la kekahi kanaka, i mai la ia ia, E ke kumu maikai, heaha ka mea maikai a'u e hana'i, i loaa ia'u ke ola mau loa? (aiōnios g166)
Då trädde en man fram till honom och sade: »Mästare, vad gott skall jag göra för att få evigt liv?» (aiōnios g166)
17 I aku la oia ia ia, No ke aha la oe e kapa mai nei ia'u he maikai? Aohe mea maikai e ae, hookahi wale no, o ke Akua. Ina e makemake oe e komo iloko o ke ola, e malama oe i na kanawai.
Han sade till honom: »Varför frågar du mig om vad som är gott? En finnes som är god. Men vill du ingå i livet, så håll buden.»
18 I mai la kela, O na kanawai hea? I aku la Iesu, O neia, Mai pepehi kauaka oe, Mai moe kolohe oe, Mai aihue oe, Mai hoike wahahee oe.
Han frågade: »Vilka?» Jesus svarade: »'Du skall icke dräpa', 'Du skall icke begå äktenskapsbrott', 'Du skall icke stjäla', 'Du skall icke bära falskt vittnesbörd',
19 E hoomaikai i kou makuakane a me kou makuwahine; a, E aloha oe i kou hoalauna me oe ia oe iho.
'Hedra din fader och din moder' och 'Du skall älska din nästa såsom dig själv.'»
20 I mai la ua kanaka opiopio la ia ia, Ua malama au ia mau mea a pau mai kuu wa kamalii mai; heaha ko'u hemahema?
Då sade den unge mannen till honom: »Allt detta har jag hållit. Vad fattas mig ännu?»
21 I aku la Iesu ia ia, A i makemake oe e hemolele, ea, e hele oe, e kuai lilo aku i kou waiwai a pau, a e haawi aku na ka poe ilihune, a e loaa ia oe ka waiwai iloko o ka lani; a e hele mai oe e hahai mai ia'u.
Jesus svarade honom: »Vill du vara fullkomlig, så gå bort och sälj vad du äger och giv åt de fattiga; då skall du få en skatt i himmelen. Och kom sedan och följ mig.»
22 Lohe ae la ua kanaka opiopio la ia olelo, hele aku la ia me ka minamina; no ka mea, he nui loa kona waiwai.
Men när den unge mannen hörde detta, gick han bedrövad bort, ty han hade många ägodelar.
23 Olelo mai la o Iesu i kana poe haumana, He oiaio ka'u e olelo aku nei ia oukou, e komo apuepue ke kanaka waiwai iloko o ke aupuni o ka lani.
Då sade Jesus till sina lärjungar: »Sannerligen säger jag eder: För den som är rik är det svårt att komma in i himmelriket.
24 Eia hou ke olelo aku nei au ia oukou, E hiki e ke kamelo ke komo ma ka puka o ke kuikele mamua o ke komo ana o ke kanaka waiwai iloko o ke aupuni o ka lani.
Ja, jag säger eder: Det är lättare för en kamel att komma in genom ett nålsöga, än för den som är rik att komma in i Guds rike.»
25 Lohe ae la na haumana ana, kahaha nui iho la lakou, i ae la, Owai la auanei ke ola?
När lärjungarna hörde detta, blevo de mycket häpna och sade: »Vem kan då bliva frälst?»
26 Nana mai la o Iesu ia lakou, i mai la, He mea hiki ole ia i kanaka; aka, e hiki io no na mea a pau i ke Akua.
Men Jesus såg på dem och sade till dem: »För människor är detta omöjligt, men för Gud är allting möjligt.»
27 Alaila, olelo aku la o Petero ia ia, i aku la, Eia hoi, ua haalele makou i na mea a pau, a ua hahai aku makou ia oe; heaha la uanei ka makou e loaa'i?
Då tog Petrus till orda och sade till honom: »Se, vi hava övergivit allt och följt dig; vad skola vi få därför?»
28 I mai la o Iesu ia lakou, He oiaio ka'u e olelo aku nei ia oukou, i ke ola hou ana, i ka wa e noho ai ke Keiki a ke kanaka maluna o kona nohoalii nani; oukou hoi ka poe i hahai mai ia'u, e noho no oukou maluna o na nohoalii he umikumamalua, i poe lunakanawai no na ohana o Iseraela he umikumamalua.
Jesus svarade dem: »Sannerligen säger jag eder: När världen födes på nytt, då när Människosonen sätter sig på sin härlighets tron, då skolen också I, som haven efterföljt mig, få sitta på tolv troner såsom domare över Israels tolv stammar.
29 O ka mea haalele i na hale, i na hoahanaukane, i na hoahanauwahine, i ka makuakane, i ka makuwahine, i ka wahine, i na keiki, i na aina hoi, no ko'u inoa, e loaa mai ia ia he pahaneri, a e lilo mai ia ia ke ola mau loa. (aiōnios g166)
Och var och en som har övergivit hus, eller bröder eller systrar, eller fader eller moder, eller barn, eller jordagods, för mitt namns skull, han skall få mångfaldigt igen, och skall få evigt liv till arvedel. (aiōnios g166)
30 A he nui na mea mua e lilo ana i hope, a o na mea hope e lilo ana i mua.
Men många som äro de första skola bliva de sista, och många som äro de sista skola bliva de första.»
