Mareko 10
1 A LAILA ku ae la ia iluna, a hele aku la ia ma kela kapa o Ioredane, a i na makuna o Iudea; a akoakoa hou mai la na kanaka io na la, ao hou mai la oia ia lakou, e like me kana oihana mamua.
Och han stod upp och begav sig därifrån, genom landet på andra sidan Jordan, till Judeens område. Och mycket folk församlades åter omkring honom, och åter undervisade han dem, såsom hans sed var.
2 Hele mai la ka poe Parisaio io na la, me ka hoao mai ia ia, i mai la, He mea pono anei i ke kane ke hooki i kana wahine?
Då ville några fariséer snärja honom, och de trädde fram och frågade honom om det vore lovligt för en man att skilja sig från sin hustru.
3 Olelo aku la ia, i aku la ia lakou, Heaha la ka mea a Mose i kauoha mai ai ia oukou?
Men han svarade och sade till dem: "Vad har Moses bjudit eder?"
4 I mai la lakou, I ae mai no o Mose e kakau i ka palapala hoohemo, alaila e hooki aku.
De sade: "Moses tillstadde att en man fick skriva skiljebrev åt sin hustru och så skilja sig från henne."
5 Olelo aku la Iesu, i aku la ia lakou, No ka paakiki ana o ko oukou naau, i palapala mai ai oia ia olelo na oukou.
Då sade Jesus till dem: "För edra hjärtans hårdhets skull skrev han åt eder detta bud.
6 Aka, i kinohi o ka honua nei, hana ke Akua ia laua, he kane, he wahine.
Men redan vid världens begynnelse 'gjorde Gud dem till man och kvinna'.
7 Nolaila hoi e haalele ai ke kanaka i kona makuakane, a me kona makuwahine, a e hoopili ia i kana wahine:
'Fördenskull skall en man övergiva sin fader och sin moder.
8 A e lilo no laua elua, i hookahi; no ia mea, aole elua hou aku laua, aka, hookahi wale no io.
Och de tu skola varda ett kött.' Så äro de icke mer två, utan ett kött.
9 O ka mea a ke Akua i hoopili mai ai, mai hoohemo ae ke kanaka.
Vad nu Gud har sammanfogat, det må människan icke åtskilja."
10 A iloko o ka hale, ninau aku la kana poe haumana i kela mea.
När de sedan hade kommit hem, frågade hans lärjungar honom åter om detsamma.
11 I mai la oia ia lakou, O ka mea hooki i kana wahine, a mare hou i kekahi, he moe kolohe no kana ia ia.
Och han svarade dem: "Den som skiljer sig från sin hustru och tager sig en annan hustru, han begår äktenskapsbrott mot henne.
12 A i hooki ka wahine i kana kane a mare hou i kekahi, ua moe kolohe no hoi ia.
Och om en hustru skiljer sig från sin man och tager sig en annan man, då begår hon äktenskapsbrott.
13 Halihali aku la lakou i kahi mau keiki liilii ia ia, i hoopa mai oia ia lakou: papa ae la kana poe haumana i ka poe nana i lawe aku.
Och man bar fram barn till honom, för att han skulle röra vid dem; men lärjungarna visade bort dem.
14 Ike mai la Iesu, alaila, huhu iho la ia, i mai la ia lakou, E ae aku oukou i kamalii ke hele mai io'u nei, mai papa aku hoi ia lakou; no ka mea, e like me lakou nei ke aupuni o ke Akua.
När Jesus såg detta, blev han misslynt och sade till dem: "Låten barnen komma till mig, och förmenen dem det icke; ty Guds rike hör sådana till.
15 He oiaio ka'u e olelo aku nei ia oukou, O ka mea aole e launa i ke aupuni o ke Akua, me he keiki uuku la, aole loa ia e komo mai ilaila.
Sannerligen säger jag eder: Den som icke tager emot Guds rike såsom ett barn, han kommer aldrig ditin."
16 Hiipoi iho la oia ia lakou, kau ae la i kona lima iluna o lakou. a hoomaikai mai la ia lakou.
Och han tog dem upp i famnen och lade händerna på dem och välsignade dem.
17 I kona hele ana aku ma ke alaloa, holo kiki ae la kekahi io na la, kukuli iho la imua ona, i ae la, E ke Kumu maikai e, heaha la ka'u mea e hana'i, i loaa ia'u ke ola loa? (aiōnios g166)
När han sedan begav sig åstad för att fortsätta sin väg, skyndade en man fram och föll på knä för honom och frågade honom: "Gode Mästare, vad skall jag göra för att få evigt liv till arvedel?" (aiōnios g166)
18 I mai la Iesu ia ia, No ke aha la oe e kapa mai ai ia'u he maikai? Hookahi wale no mea maikai, o ke Akua.
Jesus sade till honom: "Varför kallar du mig god? Ingen är god utom Gud allena.
19 Ua ike no hoi oe i na kanawai; Mai moe kolohe oe; Mai pepehi kanaka; Mai aihue; Mai hoike wahahee; Mai alunu; E malama oe i kou makuakane, a me kou makuwahine.
Buden känner du: 'Du skall icke dräpa', 'Du skall icke begå äktenskapsbrott', 'Du skall icke stjäla', 'Du skall icke bära falskt vittnesbörd', 'Du skall icke undanhålla någon vad honom tillkommer', Hedra din fader och din moder.'"
20 Olelo ae la ia, i ae la ia ia, E ke Kumu, ua pau ia mau mea ia'u i ka malamaia mai ko'u wa uuku mai.
Då svarade han honom: "Mästare, allt detta har jag hållit från min ungdom."
21 Nana mai la Iesu ia ia, aloha iho la, a olelo mai la ia ia, Hookahi ou mea hemahema; e hoi aku oe, e kuai lilo aku i kou waiwai a pau, a e haawi aku i ka poe ilihune, alaila e loaa ia oe ka waiwai ma ka lani; a e hele mai oe e hapai i ke kea, a e hahai mai ia'u.
Då såg Jesus på honom och fick kärlek till honom och sade till honom: "Ett fattas dig: gå bort och sälj allt vad du äger och giv åt de fattiga; då skall du få en skatt i himmelen. Och kom sedan och följ mig."
22 Alaila kaumaha loa iho la kela ia olelo, a hele aku la me ka minamina, no ka mea, ua nui loa kona waiwai.
Men han blev illa till mods vid det talet och gick bedrövad bort, ty han hade många ägodelar.
23 Alawa ae la o Iesu ma o a o, i mai la i kana poe haumana, Manomano ke komo pilikia ana o ke kanaka waiwai iloko o ke aupuni o ke Akua!
Då såg Jesus sig omkring och sade till sina lärjungar: "Huru svårt är det icke för dem som hava penningar att komma in i Guds rike!"
24 Kahaha iho la ka naau o ka poe haumana i kana olelo. I hou mai la Iesu ia lakou, E na pokii, he mea pilikia loa ke komo ana o ka poe paulele i ka waiwai, iloko o ke aupuni o ke Akua!
Men lärjungarna häpnade vid hans ord. Då tog Jesus åter till orda och sade till dem: "Ja, mina barn, huru svårt är det icke att komma in i Guds rike!
25 E hiki e ke kamelo ke komo aku iloko o ka puka kuikele, mamua o ke komo ana o ke kanaka waiwai iloko o ke aupuni o ke Akua.
Det är lättare för en kamel att komma igenom ett nålsöga, än för den som är rik att komma in i Guds rike."
26 Kahaha loa ko loko o lakou, i iho la ia lakou iho, Owai la uanei e hiki i ke ola?
Då blevo de ännu mer häpna och sade till varandra: "Vem kan då bliva frälst?"
27 Nana mai la Iesu ia lakou, i mai la, He mea hiki ole keia i kanaka, aka, aole i ke Akua; no ka mea, e hiki no na mea a pau loa i ke Akua.
Jesus såg på dem och sade: "För människor är det omöjligt, men icke för Gud, ty för Gud är allting möjligt."
28 Alaila, hoomaka aku la o Petero e olelo ia ia, Aia hoi, ua haalele makou i na mea a pau, a ua hahai aku ia oe.
Då tog Petrus till orda och sade till honom: "Se, vi hava övergivit allt och följt dig."
29 Olelo mai la Iesu, i mai la, He oiaio ka'u e olelo aku nei ia oukou, aole ka mea i haalele i ka hale, i na kaikuaana, i na kaikuwahine, i ka wahine, i na keiki, i na aina, no'u nei a no ka euanelio,
Jesus svarade: "Sannerligen säger jag eder: Ingen som för min och evangelii skull har övergivit hus, eller bröder eller systrar, eller moder eller fader, eller barn, eller jordagods,
31 A he nui loa na mea mua e lilo ana i hope, a me na mea hope i mua.
Men många som äro de första skola bliva de sista, medan de sista bliva de första."
32 Ia lakou ma ke alanui e pii ana i Ierusalema, hele aku la Iesu mamua o lakou; a kahaha iho la ko lakou naau; a i ko lakou hahai ana aku, makau iho la lakou. Lawe hou mai la ia i ka poe umikumamalua, a hoomaka e hai mai la ia lakou i kona mea e hanaia mai ai;
Och de voro på vägen upp till Jerusalem. Och Jesus gick före dem, och de gingo där bävande; och de som följde med dem voro uppfyllda av fruktan. Då tog han åter till sig de tolv och begynte tala till dem om vad som skulle övergå honom:
33 Eia hoi, ke pii aku nei kakou i Ierusalema, a e haawiia'ku auanei ke Keiki a ke kanaka, i ka poe kahuna nui, a me ka poe kakauolelo; a e hoohewa mai lakou ia ia e make, a e haawi no hoi lakou ia ia i ko ka aina e;
"Se, vi gå nu upp till Jerusalem, och Människosonen skall bliva överlämnad åt översteprästerna och de skriftlärde, och de skola döma honom till döden och överlämna honom åt hedningarna,
34 A e hoomaewaewa mai lakou ia ia, a e hahau mai ia ia, a e kuhakuha mai lakou ia ia, a e pepehi mai ia ia, a po akolu ae, e ala hou mai ia.
och dessa skola begabba honom och bespotta honom och gissla honom och döda honom; men tre dagar därefter skall han uppstå igen."
35 Punee aku la io na la o Iakobo, a me Ioane, na keiki a Zebedaio, i aku la, E ke Kumu e, ke ake nei maua, e hana mai oe na maua i ka maua mea e noi aku ai.
Då trädde Jakob och Johannes, Sebedeus' söner, fram till honom och sade till honom: "Mästare, vi skulle vilja att du läte oss få vad vi nu tänka begära av dig."
36 Ninau mai la Iesu ia laua, Heaha ko olua makemake, e hana aku ai au na olua?
Han frågade dem: "Vad viljen I då att jag skall låta eder få?"
37 I aku la laua ia ia, E haawi mai oe ia maua, e noho kekahi o maua ma kou lima akau, a o kekahi ma kou lima hema, maloko o kou nani.
De svarade honom: "Låt den ene av oss i din härlighet få sitta på din högra sida, och den andre på din vänstra."
38 I mai la Iesu ia laua, Aole olua i ike i ka olua mea i noi mai ai. E hiki anei ia olua ke inu i ko ke kiaha a'u e inu ai? a e bapetizoia i ka bapetizo ana a'u e bapetizoia mai ai?
Men Jesus sade till dem: "I veten icke vad I begären. Kunnen I dricka den kalk som jag dricker, eller genomgå det dop som jag genomgår?"
39 I aku la laua ia ia, E hiki no ia maua. I mai la Iesu ia laua, E inu io no olua i ko ke kiaha a'u e inu ai, a e bapetizoia no hoi olua i ka bapetizo ana a'u e bapetizoia mai ai:
De svarade honom: "Det kunna vi." Då sade Jesus till dem: "Ja, den kalk jag dricker skolen I få dricka, och det dop jag genomgår skolen I genomgå,
40 Aka, o ka noho ma ko'u lima akau, a me ko'u lima hema, aole o ka'u ia e haawi aku ai; aka, no ka poe ia i hoomakaukauia'i ia mea.
men platsen på min högra sida och platsen på min vänstra tillkommer det icke mig att bortgiva, utan de skola tillfalla dem för vilka så är bestämt."
41 A lohe ae la ka umi, hoomaka iho la lakou e ukiuki ia Iakobo, a me Ioane.
När de tio andra hörde detta, blevo de misslynta på Jakob och Johannes.
42 Kahea mai la Iesu ia lakou, i mai la, Ua ike no oukou, o ka poe i hoaliiia maluna o ko na aina e, ua hookiekie maluna o lakou; a o na kanaka nui hoi, ua hoolanilani maluna o lakou.
Då kallade Jesus dem till sig och sade till dem: "I veten att de som räknas för folkens furstar uppträda mot dem såsom herrar, och att deras mäktige låta dem känna sin myndighet.
43 Aka, mai mea pela iwaena o oukou; a o ka mea makemake e lilo i pookela iwaena o oukou, e lilo ia i kauwa na oukou.
Men så är det icke bland eder; utan den som vill bliva störst bland eder, han vare de andras tjänare,
44 A o ka mea e makemake i alii ia maluna o oukou, e lilo ia i kauwa na na mea a pau.
och den som vill vara främst bland eder, han vare allas dräng.
45 No ka mea, o ke Keiki a ke kanaka, aole ia i hele mai no ka hookauwaia mai, aka, no ka hookauwa aku, a e haawi i kona ola i kumu hoola no na mea he nui loa.
Också Människosonen har ju kommit, icke för att låta tjäna sig, utan för att tjäna och giva sitt liv till lösen för många."
46 A hiki mai la lakou i Ieriko; a i ko lakou hele ana, mai Ieriko aku, me kana mau haumana, a me na kanaka he nui loa, e noho ana ma kapa alanui, ka makapo, o Batimea, ke keiki a Timea, e nonoi ana.
Och de kommo till Jeriko. Men när han åter gick ut ifrån Jeriko, följd av sina lärjungar och en ganska stor hop folk, satt där vid vägen en blind tiggare, Bartimeus, Timeus' son.
47 A lohe ae la ia i ko Iesu hele ana ae, hoomaka ia e kahea ae, i ae la, E Iesu e, e ke Keiki a Davida, e aloha mai oe ia'u.
När denne hörde att det var Jesus från Nasaret, begynte han ropa och säga: "Jesus, Davids son, förbarma dig över mig."
48 Nui loa na mea i papa aku ia ai, Hamau: aka, he nui loa aku kona kahea ana'ku, E ke Keiki a Davida, e aloha mai oe ia'u.
Och många tillsade honom strängeligen att han skulle tiga; men han ropade ännu mycket mer: "Davids son, förbarma dig över mig."
49 Ku malie iho la o Iesu, kauoha mai la e kaheaia'ku ia. Kahea aku la lakou i ua kanaka makapo nei, i aku la ia ia, E hoolana oe, a e ku ae iluna, ke kahea mai nei kela ia oe.
Då stannade Jesus och sade: "Kallen honom hit." Och de kallade på den blinde och sade till honom: "Var vid gott mod, stå upp; han kallar dig till sig."
50 Haalele iho la ia i kona aahu, ku ae la iluna, a hele mai io Iesu la.
Då kastade han av sig sin mantel och stod upp med hast och kom fram till Jesus.
51 Olelo aku la Iesu, i aku la ia ia, Heaha kou makemake e hana aku ai au nou? I mai la ua makapo nei ia ia, E ka Haku e, i kaakaa ko'u mau maka.
Och Jesus talade till honom och sade: "Vad vill du att jag skall göra dig?" Den blinde svarade honom: "Rabbuni, låt mig få min syn."
52 I aku la Iesu ia ia, O hele, ua ola oe, i kou manaoio. Loaa koke ae la ia ia ka ike, a hahai aku la ia Iesu, ma ke alaloa.
Jesus sade till honom: "Gå; din tro har hjälpt dig." Och strax fick han sin syn och följde honom på vägen.
