Luka 18
1 A LAILA ao mai la oia ia lakou ma ka olelonane, he pono ke pule mau, aole e hoonawauwali.
Och han framställde för dem en liknelse, för att lära dem att de alltid borde bedja, utan att förtröttas.
2 I mai la ia, Ma kekahi kulanakauhale he lunakanawai, aole ia i makau i ke Akua, aole hoi i manao i kanaka.
Han sade: "I en stad fanns en domare som icke fruktade Gud och ej heller hade försyn för någon människa.
3 A ma kela kulanakauhale kekahi wahinekanemake; a hele mai la ia io na la, i mai la, E hoopono mai oe ia'u i ko'u enemi.
I samma stad fanns ock en änka som åter och åter kom till honom och sade: 'Skaffa mig rätt av min motpart.'
4 Aole ae la hoi ia i makemake ia manawa; a mahope iho, i iho la oia iloko ona, Aole o'u makau i ke Akua, aole o'u manao i kanaka;
Till en tid ville han icke. Men omsider sade han vid sig själv: 'Det må nu vara, att jag icke fruktar Gud och ej heller har försyn för någon människa;
5 Aka hoi, no ko noi nui ana mai o keia wahinekanemake ia'u, e hoopono aku au ia ia nei, o hooluhi mai ia ia'u i kona hele pinepine ana mai.
likväl, eftersom denna änka är mig så besvärlig, vill jag ändå skaffa henne rätt, för att hon icke med sina ideliga besök skall alldeles pina ut mig.'"
6 I mai la hoi ka Haku, E lohe oukou i ka mea a ka lunakanawai pono ole i olelo mai ai.
Och Herren tillade: "Hören vad den orättfärdige domaren här säger.
7 A o ke Akua hoi, aole anei ia e hoopono mai i kona poe i waeia, ka poe kahea ia ia i ke ao a me ka po, me ka ahanui hoi ia lakou?
Skulle då Gud icke skaffa rätt åt sina utvalda, som ropa till honom dag och natt, och skulle han icke hava tålamod med dem?
8 Ke hai aku nei au ia oukou, e hoopono koke mai no oia ia lakou. Aka hoi, i ka hiki ana mai o ke Keiki a ke kanaka, e ike anei oia ma ka honua ia manaoio?
Jag säger eder: Han skall snart skaffa dem rätt. Men skall väl Människosonen, när han kommer, finna tro här på jorden?"
9 Alaila olelo mai la oia i keia olelonane i kekahi poe i manao ia lakou iho he maikai, a hoowahawaha aku ia hai.
Ytterligare framställde han denna liknelse för somliga som förtröstade på sig själva och menade sig vara rättfärdiga, under det att de föraktade andra:
10 Hele ae la na kanaka elua i ka luakini e pule; he Parisaio kekahi, a he lunaauhau kekahi.
"Två män gingo upp i helgedomen för att bedja; den ene var en farisé och den andre en publikan.
11 Ku aku la ka Parisaio oia iho no, a pule aku la penei, E ke Akua, ke aloha aku nei au ia oe, no ka mea, aole au e like me na kanaka e, ka poe hookaha, ka poe pono ole, ka poe moe kolohe, aole hoi me keia lunaauhau.
Fariséen trädde fram och bad så för sig själv: 'Jag tackar dig, Gud, för att jag icke är såsom andra människor, rövare, orättrådiga, äktenskapsbrytare, ej heller såsom denne publikan.
12 Elua ko'u hookeai ana i ka hebedoma hookahi, ua haawi hoi au i ka hapaumi o ko'u waiwai a pau.
Jag fastar två gånger i veckan; jag giver tionde av allt vad jag förvärvar.'
13 A o ka lunaauhau hoi, ku mamao aku la ia, aole hoi i leha iki kona mau maka i ka lani, aka, papai iho la ia ma kona umauma iho, i aku la, E ke Akua, e aloha mai oe ia'u i ka mea i hewa.
Men publikanen stod långt borta och ville icke ens lyfta sina ögon upp mot himmelen, utan slog sig för sitt bröst och sade: 'Gud, misskunda dig över mig syndare.' --
14 Ke hai aku nei au ia oukou, Oia ka mea i iho i kona hale me ka hoaponoia, aole kela: no ka mea, o ka mea i hookiekie ae ia ia iho, oia ke hoohaahaaia; a o ka mea i hoohaahaa ia ia iho, oia ke hookiekieia'e.
Jag säger eder: Denne gick hem igen rättfärdig mer an den andre. Ty var och en som upphöjer sig, han skall bliva förödmjukad, men den som ödmjukar sig, han skall bliva upphöjd."
15 Alaila lawe ae la lakou i na kamalii uuku ia ia e hoopa oia ia lakou; a ike ka poe haumana, papa aku la lakou ia lakou la.
Man bar fram till honom också späda barn, för att han skulle röra vid dem; men när hans lärjungar sågo detta, visade de bort dem.
16 Aka, kahea mai la Iesu ia lakou e hele mat, i mai la, E ae aka i na kamalii e hele mai io'a net, mai hoole aka ia lakou; no ka mea, no ka poe me neia ke aupuni o ke Akua.
Då kallade Jesus barnen till sig, i det han sade: "Låten barnen komma till mig, och förmenen dem det icke; ty Guds rike hör sådana till.
17 He oiaio ka'u e olelo aka nei ia oukou, O ka mea aole i hoolauna i ke aupuni o ke Akua me he keiki uuku la, aole loa oia e komo ilaila.
Sannerligen säger jag eder: Den som icke tager emot Guds rike såsom ett barn, han kommer aldrig ditin."
18 Alaila ninau aka la kekahi alii ia ia, E ke Kumu maikai, heaha ka'u e hana'i i loaa mai ai ia'u ke ola pau ole. (aiōnios g166)
Och en överhetsperson frågade honom och sade: "Gode Mästare, vad skall jag göra för att få evigt liv till arvedel?" (aiōnios g166)
19 A i mai la o Iesu ia ia, No ke aha la oe i kapa mai ai ia'u he maikai? Hookahi wale no mea maikai, o ke Akua.
Jesus sade till honom: "Varför kallar du mig god? Ingen är god utom Gud allena.
20 Ua ike hoi oe i na kanawai; Mai moe kolohe oe; Mai pepehi kanaka oe; Mai aihue oe; Mai hoike wahahee oe; E malama i kou makuakane a me kou makuwahine.
Buden känner du: 'Du skall icke begå äktenskapsbrott', 'Du skall icke dräpa', 'Du skall icke stjäla', 'Du skall icke bära falskt vittnesbörd', 'Hedra din fader och din moder.'"
21 A i aku la oia, Ua malama au i keia mau mea a pau mai kuu wa kamalii mai.
Då svarade han: "Allt detta har jag hållit från min ungdom."
22 A lohe ae la o Iesu ia, i mai la oia ia ia, Hookahi au mea hemahema; e kuai lilo aku i kou waiwai a pau, a e haawi i ka poe ilihune, a e loaa ia oe ka waiwai ma ka lani; alaila e hele mai a hahai mai ia'u.
När Jesus hörde detta, sade han till honom: "Ett återstår dig ännu: sälj allt vad du äger och dela ut åt de fattiga; då skall du få en skatt i himmelen. Och kom sedan och följ mig."
23 A lohe ae la oia ia mea, minamina loa iho la ia; no ka mea, he nui loa kona waiwai.
Men när han hörde detta, blev han djupt bedrövad, ty han var mycket rik.
24 Ike ae la hoi Iesu i kona minamina loa ana, i mai la ia Ane hiki ole i ka poe waiwai ke komo iloko o ke aupuni o ke Akua?
Då nu Jesus såg huru det var med honom, sade han: "Huru svårt är det icke för dem som hava penningar att komma in i Guds rike!
25 E hiki i ke kamelo ke komo e i ka puka o ke kuikele mamua o ke komo ana o ke kanaka waiwai iloko o ke aupuni o ke Akua.
Ja, det är lättare för en kamel att komma in genom ett nålsöga, än för den som är rik att komma in i Guds rike."
26 I iho la hoi ka poe e lohe ana, E hiki hoi ia wai la ke hoolaia?
Då sade de som hörde detta: "Vem kan då bliva frälst?"
27 I mai la hoi Iesu, O na mea hiki ole i kanaka, e hiki no ia i ke Akua.
Men han svarade: "Vad som är omöjligt för människor, det är möjligt för Gud."
28 Alaila i aku la o Petero, Eia hoi, oa haalele makou i na mea a pau, a oa hahai aka ia oe.
Då sade Petrus: "Se, vi hava övergivit allt som var vårt och hava följt dig."
29 I mai la hoi oia ia lakou, He oiaio ka'u a olelo aku nei ia oukou, O ka mea i haalele i ka hale, a me na makua, a me na hoahanau, a me ka wahine, a me na keiki no ke aupuni o ke Akua,
Han svarade dem: "Sannerligen säger jag eder: Ingen som för Guds rikes skull har övergivit hus, eller hustru, eller bröder, eller föräldrar eller barn,
31 A lawe ae la oia i ka umikumamalua, i mai la ia lakou, Eia hoi, e pii ana kakou i Ierusalema, a e hookoia na mea a pau i kakauia e ka poe kaula no ke Keiki a ke kanaka.
Och han tog till sig de tolv och sade till dem: "Se, vi gå nu upp till Jerusalem, och allt skall fullbordas, som genom profeterna är skrivet om Människosonen.
32 No ka mea, e haawiia'ku oia i kanaka e, a e hoomaewaewaia mai, a e hoomaauia mai, a e kuhaia mai hoi:
Ty han skall bliva överlämnad åt hedningarna och bliva begabbad och skymfad och bespottad,
33 A e hahau mai lakou ia ia, a e pepehi mai ia ia a make; a i ke kolu o ka la, e ala hou mai ia.
och de skola gissla honom och döda honom; men på tredje dagen skall han uppstå igen."
34 Aka, aole lakou i hoomaopopo ia mau mea; ua hunaia hoi ia lakou keia olelo, aole lakou i ike i ke ano o na mea i oleloia mai
Och de förstodo intet härav; ja, detta som han talade var dem så fördolt, att de icke fattade vad som sades.
35 Eia kekahi, i kona hookkoke ana i Ieriko, e noho ana kekahi makapo ma kapa alanui e nonoi ana.
Då han nu nalkades Jeriko, hände sig att en blind man satt vid vägen och tiggde.
36 A lohe ae la i ka ahakanaka e hele ae ana, ninau mai la ia i ke ano o ia mea.
När denne hörde en hop människor gå där fram, frågade han vad det var.
37 Hai aku la no hoi lakou ia ia, e maalo ana'e o Iesu no Nazareta.
Och man omtalade för honom att det var Jesus från Nasaret som kom på vägen.
38 Alaila kahea ae la ia, i ae la, E Iesu ke Keiki a Davida, e aloha mai oa ia'u!
Då ropade han och sade: "Jesus, Davids son, förbarma dig över mig."
39 A o ka poe e hele mua ana, papa iho la lakou ia ia e noho malie. Aka, kahea nui hou ae la ia, E ke Keiki a Davida, o aloha mai oe ia'u.
Och de som gingo framför tillsade honom strängeligen att han skulle tiga; men han ropade ännu mycket mer: "Davids son, förbarma dig över mig."
40 Ku malie iho la hoi o Iesu, hookina ae la e kaiia mai io na la; a kokoke aku la, ninau mai oia ia ia,
Då stannade Jesus och bjöd att mannen skulle ledas fram till honom. Och när han hade kommit fram, frågade han honom:
41 I mai la, He aha kou makemake e hana aku ai au ia oe? I aku la hoi oia, I ike au, e ka Haku.
"Vad vill du att jag skall göra dig?" Han svarade: "Herre, låt mig få min syn."
42 A i mai la o Iesu ia ia, E ike oe, ua ola oe i kou manaoio.
Jesus sade till honom: "Hav din syn; din tro har hjälpt dig."
43 A ike koke iho la no ia, a hahai aku la oia ia ia, me ka hoonani aku i ke Akua: a o ka poe kanaka a pau e ike ana, hoolea aku la lakou i ke Akua.
Och strax fick han sin syn och följde honom och prisade Gud. Och allt folket som såg detta lovade Gud.
