< Ioane 12 >
1 A ONO la mamua o ka moliaola, hele mai la o Iesu i Betania, kahi o Lazaro ka mea i make, ana i hoala ae mai ka make mai.
Sex dagar före påsk kom nu Jesus till Betania, där Lasarus bodde, han som av Jesus hade blivit uppväckt från de döda.
2 No ia mea, hoomakaukau iho la lakou i ahaaina nana ilaila; a o Mareta ka i lawelawe: a o Lazaro kekahi o na hoaai e noho pu ana me ia.
Där gjorde man då för honom ett gästabud, och Marta betjänade dem, men Lasarus var en av dem som lågo till bords jämte honom.
3 Alaila lawe mai la o Maria i kekahi paona mea poni he aila ala kumukuai nui, a poni iho la i na wawae o Iesu, a holoi iho la i kona mau wawae me kona lauoho: a piha ka hale i ke ala o ka mea poni.
Då tog Maria ett skålpund smörjelse av dyrbar äkta nardus och smorde därmed Jesu fötter; sedan torkade hon hans fötter med sitt hår. Och huset uppfylldes med vällukt av smörjelsen.
4 No ia hoi, olelo mai la kekahi o na haumana ana, o Iuda Isekariota, ke keiki a Simona, ka mea o kumakaia aku ia ia,
Men Judas Iskariot, en av hans lärjungar, den som skulle förråda honom, sade då:
5 No ke aha la i kuai ole ia aku ai keia mea poni i na hapawalu ekolu haneri, a e haawiia na ka poe ilihune?
»Varför sålde man icke hellre denna smörjelse för tre hundra silverpenningar och gav dessa åt de fattiga?»
6 O keia kana i olelo mai ai, aole no kona manao i ka poe ilihune; aka, no ka mea, he aihue ia, a ia ia ke eke kala, a ua lawe wale oia i na mea i hahaoia iloko.
Detta sade han, icke därför, att han frågade efter de fattiga, utan därför, att han var en tjuv och plägade taga vad som lades i penningpungen, vilken han hade om hand.
7 I mai la o Iesu, E waiho malie ia ia: ua malama mai ia i keia mea no ko'u la e kanuia'i.
Men Jesus sade: »Låt henne vara; må hon få fullgöra detta för min begravningsdag.
8 No ka mea, e mau ana ka poe ilihune me oukou; aka, aole e mau ana au me oukou.
De fattiga haven I ju alltid ibland eder, men mig haven I icke alltid.»
9 A ike ae la hoi kekahi poe nui o na Iudaio, aia no ia ilaila; aole no Iesu wale no lakou i hele mai ai, aka, i ike hoi lakou ia Lazaro, ka mea ana i hoala ae mai ka make mai.
Nu hade det blivit känt för den stora hopen av judarna att Jesus var där, och de kommo dit, icke allenast för hans skull, utan ock för att se Lasarus, som han hade uppväckt från de döda.
10 Kukakuka iho la no na kahuna nui e pepehi ia Lazaro kekahi;
Då beslöto översteprästerna att döda också Lasarus.
11 No ka mea, nui na Iudaio i hele aku nona, a manaoio ia Iesu.
Ty för hans skull gingo många judar bort och trodde på Jesus.
12 Ia la ae, hele nui mai la na kanaka i ka ahaaina, i ko lakou lohe e hele ana o Iesu i Ierusalema;
När dagen därefter det myckna folk som hade kommit till högtiden fick höra att Jesus var på väg till Jerusalem,
13 Lawe ae la lakou i na lala pama, a hele aku la e halawai, a hookani aku la, Hosana! Nani wale ke alii o ka Iseraela e hele mai ana ma ka inoa o ka Haku.
togo de palmkvistar och gingo ut för att möta honom och ropade: »Hosianna! Välsignad vare han som kommer, i Herrens namn, han som är Israels konung.»
14 A loaa ia Iesu ke keiki hoki, noho iho la ia maluna ona; e like me ka mea i palapalaia,
Och Jesus fick sig en åsnefåle och satte sig upp på den, såsom det är skrivet:
15 Mai makau oe, e ke kaikamahine a Ziona, aia hoi, ke hele mai nei kou alii e noho ana maluna o ka hoki keiki.
»Frukta icke, du dotter Sion. Se, din konung kommer, sittande på en åsninnas fåle.»
16 Aole i ike kana mau haumana i ke ano o keia mea i kinohou: aka, i ka wa i hoonaniia'i o Iesu, alaila hoomanao iho la lakou, ua palapalaia ia mau mea nona, a ua hanaia keia mau mea nona.
Detta förstodo hans lärjungar icke då strax, men när Jesus hade blivit förhärligad, då kommo de ihåg att detta var skrivet om honom, och att man hade gjort detta med honom.
17 Nolaila hoike aku la na kanaka, ka poe me ia i ka wa i kahea aku ai oia ia Lazaro mai ka halekupapau mai, a hoala hoi ia ia mai ka make mai.
Så gav nu folket honom sitt vittnesbörd, de som hade varit med honom, när han kallade Lasarus ut ur graven och uppväckte honom från de döda.
18 No ia mea, nui na kanaka i halawai me ia no ko lakou lohe ana i keia hana mana ana i hana'i.
Därför kom också det övriga folket emot honom, eftersom de hörde att han hade gjort det tecknet.
19 Alaila olelo ae la na Parisaio ia lakou iho, E nana oukou, aohe lanakila iki oukou; aia hoi, ua hele ko ke ao nei mahope ona.
Då sade fariséerna till varandra: »I sen att I alls intet kunnen uträtta; hela världen löper ju efter honom.»
20 He poe Helene kekahi o lakou i hele mai e hoomana ma ka ahaaina.
Nu voro där ock några greker, av dem som plägade fara upp för att tillbedja under högtiden.
21 Nolaila hele mai lakou io Pilipo la, ka mea no Betesaida i Galilaia, olelo mai la lakou ia ia, i mai la, E ka haku, ke makemake nei makou e ike ia Iesu.
Dessa kommo till Filippus, som var från Betsaida i Galileen, och bådo honom och sade: »Herre, vi skulle vilja se Jesus.»
22 Hele mai o Pilipo, a hai ae ia Anederea; a o Anederea a me Pilipo i hai hou aku ia Iesu.
Filippus gick och sade detta till Andreas; Andreas och Filippus gingo och sade det till Jesus.
23 Olelo mai la o Iesu ia lakou, i mai la, Ua hiki mai ka hora e hoonaniia'i ke Keiki a ke kanaka.
Jesus svarade dem och sade: »Stunden är kommen att Människosonen skall förhärligas.
24 Oiaio, he oiaio ka'u e olelo aku nei ia oukou, Ina e make ole kekahi hua palaoa i haule ma ka lepo, iua ua waiho hookahi wale no ia; aka, ina e make ia, e hua nui mai no ia.
Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Om icke vetekornet faller i jorden och dör, så förbliver det ett ensamt korn; men om det dör, så bär det mycken frukt.
25 O ka mea makemake nui i kona ola, e lilo aku no ia: aka, o ka mea hoowahawaha i kona ola ma keia ao, e ola mau loa aku no ia. (aiōnios )
Den som älskar sitt liv, han mister det, men den som hatar sitt liv i denna världen, han skall behålla det och skall hava evigt liv. (aiōnios )
26 Ina e hookauwa mai kekahi na'u, e hahai mai ia ia'u; a ma ko'u wahi e noho ai, malaila pu no hoi ka'u kauwa: ina e hookauwa mai kekahi na'u, e hoomaikai ka Makua ia ia.
Om någon vill tjäna mig, så följe han mig; och där jag är, där skall också min tjänare få vara. Om någon tjänar mig, så skall min Fader ära honom.
27 Ano ua kaumaha kuu naau, a heaha ka'u e olelo aku? E ka Makua, e hoopakele ia'u i keia hora? aka, no keia mea i hiki mai nei au i keia hora.
Nu är min själ i ångest; vad skall jag väl säga? Fader, fräls mig undan denna stund. Dock, just därför har jag kommit till denna stund.
28 E ka Makua, e hoonani oe i kou inoa. Alaila pae mai la ka leo mai ka lani mai, Ua hoonani iho no au, a e hoonani hou iho no hoi au.
Fader, förhärliga ditt namn.» Då kom en röst från himmelen: »Jag har redan förhärligat det, och jag skall ytterligare förhärliga det.»
29 I ae la ka poe kanaka e ku ana, a e lohe ana, He hekili ia. Olelo ae la kekahi poe, Ua olelo mai kekahi anela ia ia.
Folket, som stod där och hörde detta, sade då: »Det var ett tordön.» Andra sade: »Det var en ängel som talade med honom.»
30 Olelo mai la o Iesu, i mai la, Aole no'u i pae mai ai keia leo, aka, no oukou no.
Då svarade Jesus och sade: »Denna röst kom icke för min skull, utan för eder skull.»
31 Ano e hoohewaia'i ko keia ao; ano e kipakuia aku ai ke alii o ko ke ao nei.
Nu går en dom över denna världen, nu skall denna världens furste utkastas.
32 Ina e kaulia au iluna, mai ka honua aku, e kauo auanei au i na kanaka a pau io'u nei.
Och när jag har blivit upphöjd från jorden, skall jag draga alla till mig.»
33 Olelo mai la oia i keia, e hoomaopopo ana i ke ano o ka make e make ai oia.
Med dessa ord gav han till känna på vad sätt han skulle dö.
34 Olelo aku la na kanaka ia ia, Ua lohe makou ma ke kanawai, e mau loa ana ka Mesia; a pehea la kau e olelo, E kaulia iluna ke Keiki a ke kanaka e pono ai? Owai la ia Keiki a ke kanaka? (aiōn )
Då svarade folket honom: »Vi hava hört av lagen att Messias skall stanna kvar för alltid. Huru kan du då säga att Människosonen måste bliva upphöjd? Vad är väl detta för en Människoson?» (aiōn )
35 I mai la o Iesu ia lakou, Me oukou ka malamalama i ka manawa pokole loa. E hele oukou oiai ka malamalama ia oukou, o hiki mai ka pouli io oukou nei; a o ka mea e hele ana i ka pouli, aole ia e ike i kona wahi e hele ai.
Jesus sade till dem: »Ännu en liten tid är ljuset ibland eder. Vandren medan I haven ljuset, på det att mörkret icke må få makt med eder; den som vandrar i mörkret, han vet ju icke var han går.
36 E manaoio oukou i ka malamalama, oiai ka malamalama me oukou, i lilo oukou i poe keiki no ka malamalama. Olelo mai la o Iesu ia mau mea, a hele aku la, a hoonalo ia ia iho mai o lakou aku.
Tron på ljuset, medan I haven ljuset, så att I bliven ljusets barn.» Detta talade Jesus och gick sedan bort och dolde sig för dem.
37 He nui loa na hana mana ana i hana'i imua o lakou, aole nae lakou i manaoio ia ia;
Men fastän han hade gjort så många tecken inför dem, trodde de icke på honom.
38 I hookoia ka olelo a Isaia ke kaula ana i olelo ai, E ka Haku, owai la i manaoio mai i ka makou olelo? ia wai la hoi i hoikeia ka lima o Iehova?
Ty det ordet skulle fullbordas, som profeten Esaias säger: »Herre, vem trodde, vad som predikades för oss, och för vem var Herrens arm uppenbar?»
39 Aole no hoi e hiki ia lakou ke manaoio, no ka mea, ua olelo hou mai o Isaia,
Alltså kunde de icke tro; Esaias säger ju ytterligare:
40 Ua hoomakapo oia i ko lakou mau maka, ua hoopaakiki i ko lakou naau, o ike ko lakou mau maka, o manao hoi ko lakou naau, o hoohuliia mai lakou, a e hoola aku au ia lakou.
»Han har förblindat deras ögon och förstockat deras hjärtan, så att de icke kunna se med sina ögon eller förstå med sina hjärtan och omvända sig och bliva helade av mig.»
41 O keia mau mea ka Isaia i olelo ai, i ka wa i ike ai ia i kona nani, a i olelo mai ai nona.
Detta kunde Esaias säga, eftersom han hade sett hans härlighet, när han talade med honom. --
42 Aka hoi, manaoio aku la ia ia kekahi poe alii, he nui; aole nae lakou i hooiaio aku no na Parisaio, o hookukeia lakou iwaho o ka halehalawai.
Dock funnos jämväl bland rådsherrarna många som trodde på honom; men för fariséernas skulle ville de icke bekänna det, för att de icke skulle bliva utstötta ur synagogan.
43 No ka mea, makemake lakou i ka hoomaikaiia e kanaka, aole i ka hoomaikaiia e ke Akua.
Ty de skattade högre att bliva ärade av människor än att bliva ärade av Gud.
44 Kahea ae la o Iesu, i ae la, O ka mea manaoio mai ia'u, aole ia e manaoio mai ia'u, aka, i ka mea nana au i hoouna mai.
Men Jesus sade med hög röst: »Den som tror på mig, han tror icke på mig, utan på honom som har sänt mig.
45 A o ka mea e ike mai ia'u, oia ke ike i ka mea nana au i hoouna mai.
Och den som ser mig, han ser honom som har sänt mig.
46 I hele mai nei au i ke ao nei i malamalama, i ole ai e noho i ka pouli na mea e manaoio mai ia'u.
Såsom ett ljus har jag kommit i världen, för att ingen av dem som tro på mig skall förbliva i mörkret.
47 Ina e lohe kekahi i ka'u olelo, aole hoi e manaoio, aole au e hoahewa aku ia ia; no ka mea, aole au i hele mai e hoahewa i ko ke ao nei, aka, e hoola i ko ke ao nei.
Om någon hör mina ord, men icke håller dem, så dömer icke jag honom; ty jag har icke kommit för att döma världen, utan för att frälsa världen.
48 O ka mea e hoowahawaha mai ia'u, a malama ole hoi i ka'u mau olelo, he mea no kana, nana ia e hoahewa aku; o ka olelo a'u i olelo ai, oia ka mea nana ia e hoahewa aku i ka la mahope.
Den som förkastar mig och icke tager emot mina ord, han har dock en domare över sig; det ord som jag har talat, det skall döma honom på den yttersta dagen.
49 No ka mea, aole na'u kuu olelo ana'ku; aka, na ka Makua nana au i hoouna mai, oia ka i kauoha mai ia'u i ka mea a'u e olelo aku ai, a me ka mea a'u e ao aku ai.
Ty jag har icke talat av mig själv, utan Fadern, som har sänt mig, han har bjudit mig vad jag skall säga, och vad jag skall tala.
50 A ua ike hoi au, o kana kauoha oia ke ola mau loa. O na mea hoi a'u e olelo nei, ke olelo nei au e like me ka Makua i kauoha mai ai ia'u. (aiōnios )
Och jag vet att hans bud är evigt liv; därför, vad jag talar, det talar jag såsom Fadern har sagt mig.» Se Silverpenning i Ordförkl. Se Messias i Ordförkl. (aiōnios )