Ioane 11
1 U A mai kekahi, o Lazaro, no Betania, no ke kauhale o Maria a me kona kaikuaana o Mareta.
Och låg en man krank, benämnd Lazarus, af Bethanien, af Marie och hennes systers Marthe by.
2 O ka Maria keia i kahinu ai i ka Haku i ka mea poni, a holoi hoi i kona wawae me kona lauoho, nona ke kaikunane mai, o Lazaro.
Och var Maria den som smorde Herran med smörjelse, och torkade hans fötter med sitt hår; hvilkens broder, Lazarus, låg sjuk.
3 Hoouna ae la na kaikuwahine io na la, i ae la, E ka Haku, aia hoi o ka mea au i aloha ai, ua mai.
Så sände hans syster till honom, och sade: Herre, si, den du kär hafver, ligger sjuk.
4 A lohe ae la o Iesu, i ae la, Aole keia ka mai e make ai, aka, no ka nani o ke Akua, i hoonaniia'i hoi ke Keiki a ke Akua ma ia mea.
När Jesus det hörde, sade han: Denne sjukdomen är icke till döds, utan till Guds äro; att Guds Son skall deraf ärad varda.
5 Aloha ae la o Iesu ia Mareta, a me kona kaikaina, a me Lazaro.
Och hade Jesus Martham, och hennes syster, och Lazarum kär.
6 A lohe ae la ia, ua mai oia, alaila noho iho la ia ma ia wahi i na la elua.
När han då hörde, att han var sjuk, blef han der i samma rummet två dagar.
7 Mahope iho, olelo mai la ia i na haumana, E hele hou kakou i Iudea.
Derefter sade han till Lärjungarna: Låt oss åter gå in i Judeen.
8 I aku la na haumana ia ia, E Rabi, ua imi iho nei na Iudaio e hailuku ia oe, a e hele hou anei oe ilaila?
Lärjungarna sade till honom: Rabbi, nu ville Judarna stena dig; och åter går du dit?
9 I mai la o Iesu, Aole anei he umikumamalua hora o ke ao? Ina e hele kekahi i ke ao, aole ia e okupe, no ka mea, ua ike no ia i ka malamalama o keia ao.
Jesus svarade: Äro icke tolf timmar om dagen? Hvilken som vandrar om dagen, han stöter sig icke; ty han ser denna verldenes ljus.
10 Aka, ina e hele kekahi i ka po, e okupe no ia, no ka mea, aohe ona malamalama.
Men den som vandrar om nattena, han stöter sig; ty ljuset är icke i honom.
11 Pau ae la kana olelo ana ia mea; alaila i mai la oia ia lakou, Ua hiamoe o Lazaro ko kakou hoaaloha: aka, e hele aku au e hoala mai ia ia.
Detta talade han; och sedan sade han till dem: Lazarus, vår vän, sofver; men jag går att uppväcka honom af sömnen.
12 I aku la kana poe haumana, E ka Haku, a i hiamoe ia, e ola auanei.
Då sade hans Lärjungar: Herre, sofver han, så varder det bättre med honom.
13 No kona make ana hoi ka Iesu i olelo ai, aka, manao iho la lakou, no ka hoomaba ana ma ka hiamoe kana i olelo ai.
Men Jesus talade om hans död; och de mente, att han hade talat om lekamlig sömn.
14 Alaila olelo akaka mai la o Iesu ia lakou, Ua make io o Lazaro.
Så sade då Jesus uppenbarliga: Lazarus är död.
15 A ke olioli nei au no oukou, no ka mea, aole au ilaila, i manaoio ai oukou; aka, e haele kakou io na la.
Och jag gläds för edra skull, att jag icke var der, på det I tro skolen; men låter oss gå till honom.
16 I aku la o Toma, i oleloia o Didumo, i kona mau hoahaumana, E haele hoi kakou, i make pu ai kakou me ia.
Då sade Thomas, som kallas Tvilling, till Lärjungarna: Låt ock oss gå, att vi må dö med honom.
17 A hiki aka la o Iesu, ike iho la ia, aha ona la iloko o ka halekapapau.
Då kom Jesus, och fann honom redo hafva legat fyra dygn i grafvene.
18 Ua kokoke o Betania i Ierusalema, he umi paha a me kamamalima setadia.
Och var Bethanien icke långt ifrå Jerusalem, vid femton stadier vägs.
19 A nui ka poe Iudaio i hele aku io Mareta la, a me Maria, e hooluolu ia laua no ko laua kaikunane.
Och månge af Judarna voro komne till Martha och Maria, att de skulle hugsvala dem öfver deras broder.
20 A lohe ae la o Mareta, i ko Iesu hele ana mai, hoohalawai aku la kela me ia: aka, noho iho la o Maria ma ka hale.
När Martha hörde att Jesus kom, lopp hon emot honom; men Maria satt hemma.
21 Olelo aku la o Mareta ia Iesu, E ka Haku, ina o oe maanei, ina aole no i make kuu kaikunane.
Då sade Martha till Jesum: Herre, hade du varit här, hade min broder icke blifvit död.
22 Aka, na ike no au ano, o ka mea au e noi aku ai i ke Akua, oia ka ke Akua e haawi mai ai ia oe.
Men jag vet ännu, att allt det du bedes af Gudi, det varder Gud gifvandes dig.
23 Olelo mai la o Iesu ia ia, E ala hou mai no kou kaikunane.
Sade Jesus till henne: Din broder skall stå upp igen.
24 I aku la o Mareta ia ia, Ua ike no au e ala hou mai ia i ke ala hou ana i ka la mahope.
Sade Martha till honom: Jag vet, att han skall uppstå i uppståndelsen, på yttersta dagen.
25 I mai la o Iesu ia ia, Owau no ke alahouana, a me ke ola: o ka mea e manaoio mai ia'u, ina e make ia, e ola hou auanei oia.
Sade Jesus till henne: Jag är uppståndelsen och lifvet; hvilken som tror på mig, han skall lefva, om han än död blefve;
26 O ka mea e ola ana, a e manaoio mai ia'u, aole loa ia e make. Ke manaoio nei anei oe i keia? (aiōn g165)
Och hvar och en som lefver, och tror på mig, han skall icke dö evinnerliga; tror du det? (aiōn g165)
27 I aku la kola ia ia, Ae, e ka Haku, ke manaoio nei au o oe ka Mesia, ke Keiki a ke Akua, ka mea hele mai i ke ao nei.
Sade hon till honom: Ja, Herre, jag tror, att du äst Christus, Guds Son, som komma skulle i verldena.
28 A oki ae la ia olelo, hoi aku la ia, a hea malu aku la ia Maria, kona kaikaina, i aku la, Ua hiki mai ke Kumu, a ke hea mai nei ia oe.
Och när hon detta hade sagt, gick hon bort, och kallade Maria, sina syster, lönliga, och sade: Mästaren är kommen, och kallar dig.
29 A lohe ae la ia, ku koke ae, a hele aku la io na la.
När hon det hörde, stod hon straxt upp, och kom till honom.
30 Aole i hiki aku o Iesu i ke kulanahale, aia no ia ma kahi i halawai ai o Mareta me ia.
Ty Jesus var icke än då kommen in i byn; utan var på samma rum, der Martha hade kommit emot honom.
31 Aona Iudaio e noho pa ana me ia ma ka hale, a e hooluolu ana ia ia, ike aku la ia Maria e ku koke ae a hele iwaho, hahai aku la lakou ia ia, i ae la, Ua hele aku nei ia ma ka halekupapau e uwe ai malaila.
Då nu Judarna, som med henne voro i huset, och hugsvalade henne, sågo Maria, att hon stod hasteliga upp och gick ut, följde de henne, och sade: Hon går till grafvena, att hon skall gråta der.
32 A hiki aku la o Maria i ko Iesu wahi, a ike aku la ia ia, moe iho la ia ma kona wawae, i aka la ia ia, E ka Haku, ina o oe maanei, ina aole i make kuu kaikunane.
Då Maria kom dit som Jesus var, och såg honom, föll hon till hans fötter, och sade till honom: Herre, hade du varit här, vore min broder icke död.
33 A ike mai la o Iesu ia ia o uwe ana, a me ka poe Iudaio i hele pu mai me ia e uwe ana, auwe iho la ia ma ka naau, a ehaeha hoi,
När Jesus såg henne gråta, och Judarna, som voro komne med henne, ock gråta, förbittrade han sig i Andanom, och bedröfvades i sig sjelf;
34 A ninau mai la ia, Mahea la oukou i waiho at ia ia? I aku la lakou ia ia, E ka Haku, e hele mai e nana.
Och sade: Hvar laden I honom? Sade de till honom: Herre, kom och se.
35 Uwe iho la o Iesu.
Och Jesus gret.
36 No ia mea, olelo ae la ka poe Iudaio, Aia hoi, nani kona aloha ia ia!
Då sade Judarna: Si, huru kär hade han honom!
37 Olelo ae la kekahi poe o lakou, Aole anei i hiki ia ia nei, nana i hookaakaa na maka o ka makapo, ke hana, i ole ai e make keia kanaka?
Men somlige af dem sade: Kunde icke han, som öppnade dens blindas ögon, hafva så gjort, att denne icke blifvit död?
38 Alaila uwe hou iho la o Iesu iloko ona, a hiki ma ka halekupapau. He ana ia, a ua paniia i ka pohaku.
Då förbittrades åter Jesus i sig sjelf, och kom till grafvena. Och det var en kula; och en sten lagd deruppå.
39 I mai la o Iesu, E lawe aku i ka pohaku. I aku la o Mareta ia ia, ke kaikuwahine o ka mea i make, E ka Haku, ua pilau ia, no ka mea, o ka ha keia o ka la.
Sade Jesus: Tager bort stenen. Sade till honom Martha, hans syster som död var: Herre, han luktar redo; ty han hafver varit död i fyra dygn.
40 I mai la o Iesu ia ia, Aole anei au i olelo aku ia oe, ina e manaoio mai oe, e ike auanei oe i ka nani o ke Akua?
Jesus sade till henne: Sade jag icke dig, att, om du trodde, skulle du få se Guds härlighet?
41 Alaila lawe ae la lakou i ka pohaku mai kahi o ka mea make i waiho ai. A leha ao la o Iesu i kona mau maka iluna, a i aku la. E ka Makua, ke hoomaikai aku nei au ia oe, no kou hoolohe ana ia'u.
Då togo de stenen bort af rummet, der den döde lagder var. Och Jesus hof upp sin ögon, och sade: Fader, jag tackar dig, att du hafver hört mig.
42 A ua ike no au, ua hoolohe mai oe ia'u i na manawa a pau; aka, no ka ahakanaka e ku mai nei i olelo aku ai au, i manaoio mai ai lakou, o oe ka i hoouna mai ia'u.
Dock vet jag, att du hörer mig alltid; men för folkets skull, som här omkring står, säger jag det, på det de tro skola, att du mig sändt hafver.
43 A pau kana olelo ana ia mea, kahea aku la ia me ka leo nui, E Lazaro, e hele mai oe iwaho.
Och då han det sagt hade, ropade han med höga röst: Lazare, kom ut.
44 A hele mai iwaho ka mea i make, ua nakiiia ma na wawae a ma na lima i na kahakahana lole; a ua kaeiia kona wahi maka a puni me ka hainaka. I mai la o Iesu ia lakou, E kala ae ia ia, a kuu aku ia ia e hele.
Och han, som död var, kom ut, bunden om händer och fötter med svepekläde; och hans ansigte var förtäckt med en svetteduk. Jesus sade till dem: Löser honom, och låter honom gå.
45 No ia mea, nui ka poe o na Iudaio i hele mai io Maria la, a ike i na mea a Iesu i hana'i, manaoio aku lakou ia ia.
Då trodde månge af Judarna på honom, som komne voro till Maria, och sågo det Jesus gjorde.
46 A hele aku kekahi poe o lakou i na Parisaio, a hai aku la ia lakou i na mea a Iesu i hana'i.
Men somlige gingo bort till de Phariseer, och sade dem hvad Jesus hade gjort.
47 Alaila hoakoakoa ae la na kahuna nui, a me na Parisaio i ka ahaolelo, i ae la lakou, Heaha ka kakou e hana'i? no ka mea, ua hana keia kanaka i na hana mana he nui no.
Då församlade de öfverste Presterna och Phariseerna ett Råd, och sade: Hvad göre vi? Ty denne mannen gör mång tecken.
48 Ina e waiho wale aku kakou ia ia pela, e manaoio auanei na kanaka a pau ia ia; a e hele mai ko Roma, a e luku i ko kakou wahi a me ko kakou lahuikanaka.
Låte vi honom så blifva, då tro alle på honom; och de Romare komma, och taga bort vårt land och folk.
49 O kekahi o lakou, o Kaiapa, oia ke kahuna nui i kela makahiki, i aku la ia lakou, Aole maopopo iki ia oukou,
Men en af dem, vid namn Caiphas, som var öfverste Prest på det året, sade till dem: I veten intet;
50 Aole hoi oukou i manao, he pono no kakou e make kekahi kanaka no na kanaka, aole hoi e lukuia ka lahuikanaka a pau.
Ej heller besinnen I, att oss är bättre att en man dör för folket, än att allt folket skulle förgås.
51 Aole nana iho keia mea ana i olelo mai ai; aka, e noho kahuna nui ana ia i kela makahiki, wanana ae la ia, e make o Iesu no ka lahuikanaka:
Det sade han icke af sig sjelf; men efter han var öfverste Prest om det året, propheterade han; ty Jesus skulle dö för folket;
52 Aole nae no ia lahuikanaka wale no, aka, i houluulu mai ai hoi ia i na keiki a ke Akua, i noho liilii aku ai, iloko o ka hookahi.
Och ej allenast för folket, utan att han församla skulle Guds barn, som förströdde voro.
53 Mai ia manawa mai, kuka pu iho la lakou e pepehi ia ia.
Ifrå den dagen rådslogo de emellan sig, att de skulle döda honom.
54 No ia mea, aole i hele hoike hou ia aku la o Iesu iwaena o na Iudaio; aka, hele aku la ia mai laila aku ma kahi kokoke i ka waonahele, ma ke kulanakauhale i kapaia o Eperaima, a malaila ia i noho ai me kana poe haumana.
Så vandrade nu icke Jesus mer uppenbarliga ibland Judarna; utan gick dädan i den landsändan vid öknen, i en stad som heter Ephrem; och vistades der med sina Lärjungar.
55 A kokoke mai ka moliaola a na Iudaio: a nui na mea i hele aku i Ierusalema mai ka aina aku mamua o ka moliaola, i hoomakaukau ai lakou ia lakou iho.
Och instundade då Judarnas Påska; och månge gingo utaf landet upp till Jerusalem, för Påska, att de skulle rena sig.
56 Alaila imi aku la lakou ia Iesu, a ninau ae la lakou ia lakou iho e ku ana iloko o ka luakini, Heaha ko oukou manao, aole anei ia e hele mai i ka ahaaina?
Då sökte de efter Jesum, och talades vid emellan sig, ståndande i templet: Hvad synes eder, att han är icke kommen till högtidsdagen?
57 Ua kauoha aku na kahuna nui a me na Parisaio, ina i ike kekahi i kona wahi e noho ai, e hai mai ia, i hopu aku lakou ia ia.
Och hade öfverste Presterna och de Phariseer budit på, att hvilken som visste hvar han vore, skulle han det kungöra, att de måtte gripa honom.
