Ioela 2

1 E PUHI oukou i ka pu ma Ziona, A e hookani i ka puwaikana ma kuu mauna hoano: E haalulu na kanaka a pau o ka aina: No ka mea, e hiki mai ana ka la o Iehova, Oia hoi, ua kokoke mai.

Stöten i basun på Sion, och blåsen larmsignal på mitt heliga berg; må alla landets inbyggare darra! Ty HERRENS dag kommer, ja, den är nära;

2 He la pouli, a me ka popilikia, He la naulu a me ka pouli nui, E like me ka hohola ana o ke kakahiaka maluna o na mauna; He lahuikanaka nui, a me ka ikaika; Aole me keia mai ka wa kahiko mai, Aole hoi e like hou me ia mahope, I na makahiki o na hanauna he nui.

en dag av mörker och tjocka, en dag av moln och töcken, lik en gryning som breder ut sig över bergen. Ett stort och mäktigt folk kommer, ett vars like aldrig någonsin har funnits och ej heller hädanefter skall uppstå, intill senaste släktens år.

3 E ai ana ke ahi imua ona, A mahope ona, he lapalapa e hoopau ana. Me ka mala o Edena, pela ka aina mamua ona; A mahope ona, me he waoakua la; Aole hoi e pakele kekahi mea ia ia.

Framför dem går en förtärande eld och bakom dem kommer en förbrännande låga. Likt Edens lustgård var landet framför dem, men bakom dem är det en öde öken; ja, undan dem finnes ingen räddning.

4 Like me ka helehelena lio, pela kona helehelena; A me na hoohololio, pela lakou e holo ai.

De te sig likasom hästar, och såsom stridshästar hasta de åstad.

5 Like me ka halulu o na halekaa maluna o na piko o na mauna, pela lakou e lele ai, Me ka halulu o ka lapalapa ahi e hoopau ana i ka nahelehele, Like me ka lahuikanaka ikaika i hoomakaukau e kaua aku.

Med ett rassel likasom av vagnar spränga de fram över bergens toppar, med ett brus såsom av en eldslåga, när den förtär strå; de äro såsom ett mäktigt folk, ordnat till strid.

6 E haalulu na kanaka imua o lakou: A keokeo na maka a pau i ka makau.

Vid deras åsyn gripas folken av ångest, alla ansikten skifta färg.

7 E like me na kanaka ikaika e holo lakou: Like me na kanaka kaua e pii lakou i ka pa; E hele kela mea keia mea o lakou ma kona ala, Aole lakou e kapae ae i ko lakou hele ana;

Såsom hjältar hasta de åstad, lika stridsmän bestiga de murarna; var och en går sin väg rakt fram, och ingen tager miste om sin stråt.

8 Aole kekahi e hooke i kekahi; E hele no kela mea keia mea ma kona ala; A ina e lele aku lakou i ka pahikaua, aole lakou e eha.

Den ene tränger icke den andre, var och en går sin givna bana; mitt igenom vapnen störta de fram utan hejd.

9 E hele lakou i o i o ma ke kulanakauhale, E holo lakou maluna o ka papohaku; E pii lakou maluna a na hale; E komo lakou ma na pukamakani me he aihue la.

I staden rusa de in på murarna hasta de åstad, i husen tränga de upp, genom fönstren bryta de sig väg, såsom tjuvar göra.

10 E naue ka honua imua o lakou; E haalulu na lani; E pouli ka la, a me ka mahina, A e hoonalowale na hoku i ko lakou malamalama.

Vid deras åsyn darrar jorden, och himmelen bävar; solen och månen förmörkas, och stjärnorna mista sitt sken.

11 A e hoopuka mai o Iehova i kona leo imua o kona kaua; No ka mea, ua nui loa kona wahi i hoomoana'i; No ka mea, ua ikaika ka mea nana e hooko i kana olelo; No ka mea, ua nui ka la o Iehova, a me ka weliweli nui; A owai la ke hoomanawanui ia mea?

Och HERREN låter höra sin röst framför sin här ty hans skara är mycket stor, mäktig är den skara som utför hans befallning. Ja, HERRENS dag är stor och mycket fruktansvärd vem kan uthärda den?

12 Ano hoi, wahi a Iehova, E hoi hou mai oukou ia'u me ko oukou naau a pau, A me ka hookeai ana, a me ka uwe ana, a me ke kanikau ana:

Dock, nu mån I vända om till mig av allt edert hjärta, säger HERREN, med fasta och gråt och klagan.

13 A e haehae i ko oukou naau, aole i ko oukou aahu, A e huli hou ae ia Iehova i ko oukou Akua; No ka mea, he lokomaikai, a he aloha kona, Ua lohi mai ka inaina, A he aloha nui kona, A ua hoololi hou ia i ka manao hoopai.

Ja, riven sönder edra hjärtan, icke edra kläder, och vänden om till HERREN, eder Gud; ty nådig och barmhärtig är han, långmodig och stor i mildhet, och sådan att han ångrar det onda.

14 Malama paha e huli mai ia a e loli i ka manao, A e waiho mahope ona i ka hoomaikai ana; I ka mohai makana, a me ka mohai inu no Iehova ko oukou Akua?

Måhända vänder han om och ångrar sig och lämnar kvar efter sig någon välsignelse, till spisoffer och drickoffer åt HERREN, eder Gud.

15 E puhi oukou i ka pu ma Ziona, E hoolaa i ka hookeai ana, E kahea aku i ka halawai.

Stöten i basun på Sion, pålysen en helig fasta lysen ut en högtidsförsamling;

16 E hoakoakoa i na kanaka; E hoomaemae i ka ahakanaka; E houluulu i ka poe kahiko; E hoakoakoa i na keiki, a me na mea omo waiu: E hele aku ke kane mare iwaho o kona keena, A me ka wahine mare iwaho o kona keena moe.

församlen folket, pålysen en helig sammankomst, kallen tillhopa de gamla församlen de små barnen, jämväl dem som ännu dia vid bröstet brudgummen må komma ur sin kammare och bruden ur sitt gemak.

17 Iwaena o ka lanai a me ke kuahu e auwe iho na kahuna, na lawehana a Iehova, A e olelo aku lakou, E ahonui mai, e Iehova, i kou poe kanaka, A mai haawi aku i kou hooilina i ka hoinoia mai, I noho alii ai na lahuikanaka e maluna o lakou: No ke aha la e olelo ae lakou, iwaena o na kanaka, Auhea ko lakou Akua?

Mellan förhuset och altaret må prästerna, HERRENS tjänare, hålla klagogråt och säga: »HERRE, skona ditt folk, och låt icke din arvedel bliva till smälek, till ett ordspråk bland hedningarna Varför skulle man få säga bland folken: 'Var är nu deras Gud?'»

18 Alaila, e lili mai o Iehova no kona aina, A e aloha mai i kona poe kanaka.

Så upptändes då HERREN till nitälskan för sitt land, och han ömkade sig över sitt folk;

19 A e olelo mai o Iehova, a e i mai i kona poe kanaka, Aia hoi, e haawi aku au i ka ai, i ka waina, a me ka aila, a e maona oukou ma ia mea: Aole au e hoolilo hou ia oukou i ka hoinoia iwaena o na lahuikanaka:

HERREN svarade och sade till sitt folk: Se, jag vill sända eder säd och vin och olja, så att I fån mätta eder därav, och jag skall icke mer låta eder bliva till smälek bland hedningarna.

20 A e hookaawale loa aku au, mai o oukou aku, i ke kaua o ke kukulu akau. A hookuke aku ia ia i ka aina maloo, a neoneo; O kona alo ma ke kai hikina, A o kona kua ma ke kai komohana; A e pii ae kona pilau, A e pii ae kona hauna, No ka mea, ua hana hookiekie no ia.

Och nordlandsskaran skall jag förjaga långt bort ifrån eder, jag skall driva den undan till ett torrt och öde Land, dess förtrupp till Östra havet och dess eftertrupp till Västra havet. Och stank skall stiga upp därav, ja, vämjelig lukt skall stiga upp därav, eftersom den har tagit sig för så stora ting.

21 Mai makau oe, e ka aina; E olioli, a e hauoli hoi, No ka mea, e hana mai o Iehova i na mea nui.

Frukta icke, du land, utan fröjda dig och gläds, ty stora ting har HERREN tagit sig för

22 Mai makau oukou, e na holoholona o ke kula: No ka mea, ke uliuli mai nei ka aina panoa; Ke hua mai nei ka laau i kona hua, Ke hua mai nei ka laau fiku a me ke kumuwaina, me ko lakou ikaika.

Frukten icke, I markens djur, ty betesmarkerna i öknen grönska, och träden bära sin frukt, fikonträden och vinträden giva sin kraft.

23 O oukou, e na keiki o Ziona, e olioli, a e hauoli hoi iloko o Iehova ko oukou Akua; No ka mea, ua haawi mai ia no oukou i ke kuaua mua ma ka pono, A e hooua mai no oukou i ka ua, I ke kuaua mua, a i ke kuaua hope, e like mamua.

Och fröjden eder, I Sions barn, varen glada i HERREN, eder Gud; ty han giver eder höstregn, i rätt tid, han som ock förr sände ned över eder regn, både höst och vår.

24 A piha na kahua hahi i ka ai, A piha loa na waihona i ka waina hou, a me ka aila.

Så skola logarna fyllas mod säd och pressarna flöda över av vin och olja.

25 A e uku au ia oukou no na makahiki o na uhini i ai ai, A ka uhini huluhulu, a me ka uhini hulu ole, a me ka uhini opio hulu ole, Kuu poe kaua nui a'u i hoouna aku ai iwaena o oukou.

Och jag skall giva eder gottgörelse för de årsgrödor som åtos upp av gräshopporna, gräsbitarna, gräsätarna och gräsgnagarna, den stora här som jag sände ut mot eder.

26 A e ai oukou i ka ai a maona, A e hoolea aku i ka inoa o Iehova ko oukou Akua, Ka mea i hana kupanaha mai ia oukou; Aole loa e hilahila kuu poe kanaka.

Och I skolen få äta till fyllest och bliva mätta; och då skolen I lova HERRENS, eder Guds, namn, hans som har handlat så underbart med eder; och mitt folk skall icke komma på skam evinnerligen.

27 A e ike no oukou, Owau no iwaena o ka Iseraela, A owau no o Iehova ko oukou Akua, aole mea e ae; Aole loa e hilahila kuu poe kanaka.

Och I skolen förnimma att jag bor mitt i Israel, och att jag är HERREN, eder Gud, och eljest ingen. Ja, mitt folk skall icke komma på skam evinnerligen.

28 A i ka wa mahope, e ninini aku au i kuu Uhane maluna o na kanaka a pau; A e wanana na keikikane a oukou, a me na kaikamahine a oukou, A e moe ko oukou poe elemakule i na moe uhane, E ike ko oukou poe kanaka opio i na hihio:

Och det skall ske därefter att jag skall utgjuta min Ande över allt kött, och edra söner och edra döttrar skola profetera, edra gamla män skola hava drömmar edra ynglingar skola se syner;

29 A maluna hoi o na kauwakane, A maluna o na kauwawahine i kela mau la, e ninini aku au i kuu Uhane.

också över dem som äro tjänare och tjänarinnor skall jag i de dagarna utgjuta min Ande.

30 A e hoike aku au i na mea kupanaha ma ka lani, a ma ka honua; He koko, a me ke ahi, a me na kia ao uahi.

Och jag skall låta tecken synas på himmelen och på jorden: blod och eld och rökstoder.

31 E lilo ka la i pouli, a o ka mahina i koko, mamua o ka hiki ana mai o ia la nui weliweli la o Iehova.

Solen skall vändas i mörker och månen i blod förrän HERRENS dag kommer, den stora och fruktansvärda.

32 A o ka mea e kahea aku i ka inoa o Iehova, e hoopakeleia oia: No ka mea, ma ka mauna Ziona, a ma Ierusalema, ka mea hoopakele, e like me ka Iehova i olelo mai ai, A mawaena o ka poe i koe a Iehova o kahea aku ai.

Men det skall ske att var och en som åkallar HERRENS namn han skall varda frälst. Ty på Sions berg och i Jerusalem skall finnas en räddad skara, såsom HERREN har sagt; och till de undsluppna skola höra de som HERREN kallar.