< Ioba 8 >
1 A LAILA olelo mai la o Biledada, no Suha, i mai la,
Därefter tog Bildad från Sua till orda och sade:
2 Pehea la ka loihi o kau olelo ana i keia mau mea? A he makani ikaika na huaolelo o kou waha?
Huru länge vill du hålla på med sådant tal och låta din muns ord komma såsom en väldig storm?
3 E hookahuli anei ke Akua i ka pololei? A e hookekee anei ka Mea mana i ka pono?
Skulle väl Gud kunna kränka rätten? Kan den Allsmäktige kränka rättfärdigheten?
4 Ina paha ua hana hewa kau poe keiki ia ia, Alaila kiola aku la ia ia lakou, no ko lakou lawehala ana;
Om dina barn hava syndat mot honom och han gav dem i sina överträdelsers våld,
5 Ina e imi oe i ke Akua, A e nonoi aku oe i ka Mea mana;
så vet, att om du själv söker Gud och beder till den Allsmäktige om misskund,
6 Ina ua maemae oe a pono hoi; He oiaio no, ina ua ala mai no ia ano nou, A ua hoomalu mai ia i ka hale o kou pono ana.
då, om du är ren och rättsinnig, ja, då skall han vakna upp till din räddning och upprätta din boning, så att du bor där i rättfärdighet;
7 Ina ua uuku kou hoomaka ana i kinohou, O kou hopena, e mahuahua loa ana no ia.
och så skall din första tid synas ringa, då nu din sista tid har blivit så stor.
8 No ka mea, ke noi aku nei au ia oe, e ninau aku oe i ka hanauna mamua, A e hoomakaukau oe e noonoo i ko lakou poe makua:
Ty fråga framfarna släkten, och akta på vad fäderna hava utrönt
9 (No ka mea, inehinei wale no kakou, aohe ike, A o ko kakou mau la ma ka honua, he aka no ia: )
-- vi själva äro ju från i går och veta intet, en skugga äro våra dagar på jorden;
10 Aole anei lakou e ao mai ia oe, a e hai mai ia oe, A e hoike mai i na olelo mailoko mai o ko lakou naau?
men de skola undervisa dig och säga dig det, ur sina hjärtan skola de hämta fram svar:
11 E ulu anei ke papuro ke ole ka lepo poho? E ulu anei ka akaakai ke ole ka wai?
»Icke kan röret växa högt, där marken ej är sank, eller vassen skjuta i höjden, där vatten ej finnes?
12 I kona manawa uliuli, aole i okiia, Ua mae no ia mamua o na mauu e ae a pau.
Nej, bäst den står grön, ej mogen för skörd, måste den då vissna, före allt annat gräs.
13 Pela no ka hope o ka poe a pau e hoopoina ana i ke Akua; A pela no ka manaolana o ka aia e make ai.
Så går det alla som förgäta Gud; den gudlöses hopp måste varda om intet.
14 O kona manaolana e okiia'ku ia, A o kona mea hilinai, he punawelewele no ia.
Ty hans tillförsikt visar sig bräcklig och hans förtröstan lik spindelns väv.
15 E hilinai iho oia maluna o kona hale, aka, aole ia e paa: E hoopaa aku oia ia mea, aole nae ia e kupono.
Han förlitar sig på sitt hus, men det har intet bestånd; han tryggar sig därvid, men det äger ingen fasthet.
16 Ua uliuli oia imua o ka la, A kupu ae kona mau lala ma kona kihapai.
Lik en frodig planta växer han i solens sken, ut över lustgården sträcka sig hans skott;
17 Ua awiliia kona mau aa ma ka waikahe, A ike iho la ia i kahi o na pohaku.
kring stenröset slingra sig hans rötter, mellan stenarna bryter han sig fram.
18 Aka, e hoopauia aku ia mea mai kona wahi aku, Alaila e hoole mai oia ia ia, aole au i ike ia oe.
Men när så Gud rycker bort honom från hans plats, då förnekar den honom: 'Aldrig har jag sett dig.'
19 Aia hoi, oia ka olioli o kona aoao, A mailoko mai o ka lepo e kupu ae na mea e.
Ja, så går det med hans levnads fröjd, och ur mullen få andra växa upp.»
20 Aia hoi, aole ke Akua e hoowahawaha i ka mea pono, Aole hoi ia e kokua aku i ka poe hana hewa:
Se, Gud föraktar icke den som är ostrafflig, han håller ej heller de onda vid handen.
21 A hoopiha mai ia i kou waha i ka akaaka, A i kou lehelehe i ka hooho olioli.
Så bida då, till dess han fyller din mun med löje och dina läppar med jubel.
22 O ka poe inaina ia oe e hoaahuia lakou i ka hilahila: A e lilo ka hale o ka poe hewa i mea ole.
De som hata dig varda då höljda med skam, och de ogudaktigas hyddor skola ej mer vara till.