Ioba 41
1 E HOOPAA anei oe i ka leviatana me ka makau? A e kaomi i kona alelo me ke aho?
Kan du draga Leviathan med en krok, och fatta hans tungo med ett snöre?
2 E hiki anei ia oe ke hookomo i ke kaula kaluha i kona ihu? A me ka makau e hoolou i kona iwia?
Kan du sätta honom en ring i näsona, och borra honom hans kindben igenom med en syl?
3 E hoomahuahua anei ia i ka nonoi ana ia oe? E olelo anei ia i na mea hooluolu ia oe?
Menar du, att han skall mycket bedjas före, eller smeka dig?
4 A hoopaa anei ia i ka berita me oe? E lawe anei oe ia ia i kauwa mau loa?
Menar du, att du kan göra ett förbund med honom, att du må hafva honom till en träl evinnerliga?
5 E paani pu anei oe me ia me he manu la? E hoopaa anei oe ia ia no kou poe wahine opio?
Kan du spela med honom såsom med en fogel; eller binda honom dinom pigom?
6 E hana anei na makamaka ia ia i mea ahaaina? E mahele anei lakou ia ia iwaena o ka poe kuai?
Menar du, att sällskapet skola skära honom sönder, att han blifver utdelad ibland köpmännerna?
7 E hiki anei ia oe ke hoopiha i kona ili i na mea oi? I kona poo hoi i na o-ia?
Kan du fylla ena not med hans hud, och någon fiskaryssjo med hans hufvud?
8 E kau oe i kou lima maluna ona, E hoomanao i ke kaua, a e hooki iho.
När du kommer dina hand vid honom, så kom ihåg, att det en strid är, den du icke uthålla kan.
9 Aia hoi, o ka manao e paa aku ia ia ua make hewa: Aole anei e hina ilalo ka mea e nana aku ana ia ia?
Si, hans hopp skall fela honom, och han skall uppenbarligen fördrifven varda.
10 Aohe mea aa e hoala ia ia: A owai la hoi ka mea e hiki ke ka imua o'u?
Ingen är så dristig, att han honom uppväcka tör. Ho är då den, som för mig bestå kan?
11 Owai ka i hana mua mai na'u, a e uku aku au? O na mea a pau malalo o ka lani, no'u ia.
Ho hafver något gifvit mig tillförene, att jag må honom det vedergälla? Mitt är allt det under hela himmelen är.
12 Aole au e huna i kona mau lala, Aole hoi i ka ikaika a me ka nani o kana mea kaua.
Jag vill icke förtiga hans kraft; ej heller hans magt, eller huru välskapad han är.
13 Owai ka mea e wehe ae i ke alo o kona kapa? Owai ka mea e komo iloko o kona mau a palua?
Ho kan upptäcka honom hans kläde? Eller ho tör vågat, att fatta honom i tänderna?
14 Owai ka mea e wehe ae i na pani o kona maka? O kona mau niho a puni he mea weliweli ia.
Ho kan öppna hans anletes kindben? Förskräckeliga stå hans tänder allt omkring.
15 O kona haaheo, o kona mau palekaua paa no ia, I hoopiliia i ka mea kapili paa.
Hans fjäll äro lika som sköldar, sammanfäste hvar i annan.
16 Ua pili kekahi i kekahi, Aole e komo ka makani iwaena o lakou.
Det ena hänger in i det andra, så att vädret icke går deremellan;
17 Ua pili pu kekahi me kekahi, Ua hui pu ia lakou, aole e hiki ke hookaawaleia'e.
Det hänger hvar i annan, och hålla sig tillsammans, så att de icke kunna skiljas åt.
18 Ma kona kiha ana alohi mai la ka malamalama, O kona mau maka ua like me na lihilihi o ke kakahiaka.
Hans njusande är såsom ett glimmande ljus; hans ögon äro såsom morgonrodnans ögnahvarf.
19 Mailoko mai o kona waha hele aku na lapalapa, A lele aku na huna ahi.
Utaf hans mun fara bloss och eldbrandar.
20 Mailoko mai o kona mau pukaihu puka aku ka mahu, E like me ko ka ipuhao wela, a me ka ipuhao lapalapa.
Utaf hans näso går rök, såsom utaf heta grytor och kettlar.
21 Hoa aku kona hanu i na lanahu, A mai kona waha puka aku ka lapalapa.
Hans ande är glödande kol, och utu hans mun går låge.
22 Maloko o kona a-i ke noho la ka ikaika, A lelele ka weliweli imua ona.
Han hafver en starkan hals, och det är honom lust, då han något förderfvar.
23 O na wahi lewalewa o kona io ua pilipaaia, Ua paa ia ia, aole e hoonaueia.
Hans kötts ledamot hänga vid hvartannat; de äro faste i honom, att han icke rörd varder.
24 O kona naau ua paa, me he pohaku la, A ua paakiki e like me ka pohaku lalo o ka wili.
Hans hjerta är hårdt såsom sten, och så fast som ett stycke af understenen i qvarnene.
25 I kona ea ana iluna, makau ka poe ikaika; No ka weliweli pihoihoi lakou.
När han reser sig, förfära sig de starke; och när han får dem fatt, är der ingen nåde.
26 O ke kau ana o ka pahikaua ia ia aole ia e paa: O ka pahi o, o ka ihe, a me ka pololu.
Om man vill till honom med svärd, så rörer han sig intet; eller med spets, skott och harnesk.
27 Ua manao no ia i ka hao he like ia me ka mauu maloo, A i ke keleawe me he laau popopo la.
Han aktar jern såsom strå, och koppar såsom ruttet trä.
28 Aole e hiki i ka pua pana ke hooauhee ia ia: O na pohaku o ka maa, ua like ia me ka opala.
Ingen skytte förjagar honom; slungostenar äro honom såsom agnar.
29 Ua manaoia ka newa e like me ka opala; Ua akaaka no ia i ka naue ana o ka ihe.
Hammaren aktar han såsom strå; han bespottar de bäfvande spetsar.
30 Malalo ona na apana ipu lepo: Hohola aku ia i ka mea oi maluna o ka lepo.
Han kan ligga på skarpt grus; han lägger sig uppå det skarpt är, såsom på dyngo.
31 Hoopohapoha no ia i ka hohonu, me he ipuhao la: Hana no ia i ke kai me he ipu mea hamo la.
Han gör, att djupa hafvet sjuder såsom en gryta, och rörer det ihop, såsom man blandar ena salvo.
32 Waiho no ia i ala malamalama mahope ona; Ua manaoia ka hohonu, he poohina.
Efter honom är vägen ljus; djupet aktar han såsom en gamlan gråhårotan.
33 Aohe mea like maluna o ka honua, Ka mea i hanaia me ka makau ole.
På jordene kan ingen liknas honom; han är gjord till att vara utan fruktan.
34 Nana mai no ia i na mea kiekie a pau; Oia ke alii maluna o ka poe haaheo a pau.
Han föraktar allt det högt är; han är Konung öfver alla högmodiga.
