< Ioba 22 >
1 A LAILA olelo aku o Elipaza, i aku la,
Därefter tog Elifas från Teman till orda och sade:
2 E hiki anei i ke kanaka, ke hoopomaikai i ke Akua, E like me ka mea naauao, e hoopomaikai ia ia iho?
Kan en man bereda Gud något gagn, så att det länder honom till gagn, om någon är förståndig?
3 He mea oluolu anei ke pono oe i ka Mea mana? A e waiwai anei oia ke hoohemolele oe i kou mau aoao?
Har den Allsmäktige någon båtnad av att du är rättfärdig, eller någon vinning av att du vandrar ostraffligt?
4 No ka makau ia oe, e hoopaapaa mai anei ia ia oe? E hele mai anei ia me oe ma ka hooponopono ana?
Är det för din gudsfruktans skull som han straffar dig, och som han går med dig till doms?
5 Aole anei he nui kou hewa? A ua hope ole kou mau hala?
Har då icke din ondska varit stor, och voro ej dina missgärningar utan ände?
6 No ka mea, ua hoopanai wale oe i kou hoahanau, A ua lawe oe i na aahu o ka poe kapa ole.
Jo, du tog pant av din broder utan sak, du plundrade de utblottade på deras kläder.
7 Aole oe i haawi i ka wai i ka mea nawaliwali, A ua ana oe i ka berena i ka mea pololi.
Åt den försmäktande gav du intet vatten att dricka, och den hungrige nekade du bröd.
8 Aka, o ke kanaka ikaika, nona ka honua; A noho iho la ka mea koikoi ilaila.
För den väldige ville du upplåta landet, och den myndige skulle få bo däri,
9 Ua hoihoi nele aku oe i na wahinekanemake, A ua paopaoia na lima o na mea makua ole.
men änkor lät du gå med tomma händer, och de faderlösas armar blevo krossade.
10 Nolaila ua puni oe i na pahele, A o ka makau wale ke hooweliweli mai nei ia oe;
Därför omgives du nu av snaror och förfäras av plötslig skräck.
11 A o ka pouli paha au i ike ole ai; A he nui loa ka wai e halana ana maluna ou.
ja, av ett mörker där du intet ser, och av vattenflöden som övertäcka dig.
12 Aole anei ke Akua ma ka lani kiekie? Aia hoi, ke poo o na hoku, ua kiekie lakou.
I himmelens höjde är det ju Gud som har sin boning, och du ser stjärnorna däruppe, huru högt de sitta;
13 A i mai la oe, Pehea la ke Akua e ike ai? E hiki anei ia ke hooponopono mawaena mai o ke ao pouli?
därför tänker du: »Vad kan Gud veta? Skulle han kunna döma, han som bor bortom töcknet?
14 O na ao naulu ka uhi nona, i ike ole ai ia, A hele no ia ma ka poai o ka lani.
Molnen äro ju ett täckelse, så att han intet ser; och på himlarunden är det han har sin gång.»
15 Ua noonoo pono anei oe i ka aoao kahiko, Kahi a ka poe hewa i hele ai?
Vill du då hålla dig på forntidens väg, där fördärvets män gingo fram,
16 Ka poe i noopauia mamua o ka manawa, Ua nininiia ke kaiakahinalii maluna o ko lakou kahua;
de män som bortrycktes, innan deras tid var ute, och såsom en ström flöt deras grundval bort,
17 Ka poe i olelo aku i ke Akua, E hele mai o makou aku; A heaha ka ka Mea mana e hana mai ai no lakou?
de män som sade till Gud: »Vik ifrån oss», ty vad skulle den Allsmäktige kunna göra dem?
18 Ua hoopiha no nae ia i ko lakou mau hale i ka waiwai; Aka. o ka manao o ka poe hewa ua mamao loa aku ia ia'u.
Det var ju dock han som uppfyllde deras hus med sitt goda. De ogudaktigas rådslag vare fjärran ifrån mig!
19 Ua ike no ka poe pono ia, a olioli, A akaaka ka poe hala ole ia lakou.
De rättfärdiga skola se det och glädja sig, och den oskyldige skall få bespotta dem:
20 Ina paha ua lukuia ko makou poe enemi, A ua hoopauia ka waiwai nui o lakou i ke ahi.
»Ja, nu äro förvisso våra motståndare utrotade, och deras överflöd har elden förtärt.»
21 E hookuikahi ae me ia ano, a e pomaikai; Pela no e hiki mai ai ka pomaikai ia oe.
Men sök nu förlikning och frid med honom; därigenom skall lycka falla dig till.
22 Ke koi aku nei au ia oe, E lawe oe i ke kanawai mai kona waha mai, A e waiho oe i kana mau olelo iloko o kou naau.
Tag emot undervisning av hans mun, och förvara hans ord i ditt hjärta.
23 Ina e hoi hou oe i ka Mea mana, e kukuluia oe, E hoomamao loa aku oe i ka hewa mai kou mau halelewa aku.
Om du omvänder dig till den Allsmäktige, så bliver du upprättad; men orättfärdighet må du skaffa bort ur din hydda.
24 A e hoolei aku oe i kou houlunlu ana i ke gula i ka lepo, A i ke gula Opira hoi i na pohaku o na kahawai
Ja kasta din gyllene skatt i stoftet och Ofirs-guldet ibland bäckens stenar,
25 A o ka Mea mana kou gula, A me ke kala o na waiwai nou.
så bliver den Allsmäktige din gyllene skatt, det ädlaste silver varder han för dig.
26 No ka mea, alaila e hauoli oe i ka Mea mana, A e hoala ae i kou maka i ke Akua.
Ja, då skall du hava din lust i den Allsmäktige och kunna upplyfta ditt ansikte till Gud.
27 E pule aku no oe ia ia, a e hoolohe mai ia ia oe, A e hooko aku oe i na mea au i hoohiki ai.
När du då beder till honom, skall han höra dig, och de löften du gör skall du få infria.
28 A e noonoo oe i kahi mea, a e hoopaaia oia nou; A e alohi mai ka malamalama maluna o kou mau ala.
Allt vad du besluter skall då lyckas för dig, och ljus skall skina på dina vägar.
29 A e hoohaahaaia lakou, alaila e olelo oe, He kiekie; A e hoola mai no ia i ka mea i kulou na maka.
Om de leda mot djupet och du då beder: »Uppåt!», så frälsar han mannen som har ödmjukat sig.
30 E hoopakele no ia i ka mea lawe hala; A e hoopakeleia oia ma ka maemae o kou mau lima.
Ja han räddar och den som ej är fri ifrån skuld; genom dina händers renhet räddas en sådan.