< Ioba 21 >
1 A OLELO mai la o loba, i mai la,
Job svarade och sade:
2 E hoolohe pono oukou i ka'u olelo, A o keia ko oukou hooluolu ana.
Hörer dock till min ord, och låter säga eder;
3 E ae mai oukou ia'u e olelo aku ai au, A mahope o kuu olelo, e hoomaewaewa oukou.
Hafver tålamod med mig, att jag ock må tala; och görer sedan spott af mig.
4 Owau hoi, i ke kanaka anei kuu ulono ana? A ina pela, no ke aha la ka huhu ole o kuu uhane?
Månn jag handla med en mennisko, att min ande icke skulle härutinnan ångse varda?
5 E nana oukou ia'u a e pihoihoi, A e kau oukou i ka lima maluna o ka waha.
Vänder eder hit till mig; I skolen förundra eder, och måsten lägga handena på munnen.
6 A ina e hoomanao wau, ua weliweli au, A loohia kuu io e ka haalulu.
När jag tänker deruppå, så förskräckes jag; och ett bäfvande kommer uppå mitt kött.
7 No ke aha la e ola ana ka poe hewa, E elemakule ana, e nui ana hoi i ka waiwai?
Hvi lefva då de ogudaktige, varda gamle, och växa till i ägodelar?
8 O ko lakou hua, ua hookupaaia me lakou imua o ko lakou alo, A o ka lakou poe keiki imua o ko lakou maka.
Deras säd är säker omkring dem, och deras afföda är när dem.
9 Ua maluhia ko lakou mau hale, aohe makau, Aole hoi ka laau hahau o ke Akua maluna o lakou.
Deras hus hafver frid för räddhåga, och Guds ris är icke öfver dem.
10 Hapai no ka lakou bipi, aole hoi i hemahema; Hua mai no ka lakou bipiohi, aole i hanau hapa.
Deras oxa släpper man till, ock missgår icke; deras ko kalfvar, och är icke ofruktsam.
11 Kuu aku lakou i ka lakou poe kamalii me he kumu hipa la, A lelele no ka lakou poe keiki.
Deras unga barn gå ut såsom en hjord, och deras barn springa.
12 Hoomaka lakou me ka pahu kani a me ka lira, A olioli lakou i ke kani ana o ka hokiokio.
De fröjda sig med trummor och harpor, och äro glade med pipande;
13 Noho lakou i ko lakou mau la me ka pomaikai, A iho koke lakou i ka po. (Sheol )
De varda gamle med göda dagar, och förskräckas som nogast ett ögnablick för helvetet; (Sheol )
14 A olelo iho lakou i ke Akua, E hele oe mai o makou aku; A o ka ike i kou mau aoao, aohe makou makemake.
De dock säga till Gud: Gack bort ifrån oss; vi vilje intet veta af dina vägar;
15 Owai ka Mea mana, i malama ai kakou ia ia? Heaha ka mea e loaa ai, ke nonoi kakou ia ia?
Ho är den Allsmägtige, att vi honom tjena skole? Eller hvad kan det båta oss, om vi löpe emot honom?
16 Aia hoi, aole ma ko lakou lima ko lakou pomaikai: O ke kuka ana o ka poe hewa, ua mamao aku ia ia'u.
Men si, deras ägodelar stå icke uti deras händer; derföre skall de ogudaktigas sinne vara långt ifrå mig.
17 He pinepine i pio ai ke kukui o ka poe hewa, A e hiki koke mai hoi ko lakou make maluna o lakou, A ua hooili mai ia i na eha ma kona inaina.
Huru varder de ogudaktigas lykta utsläckt; och deras förderf kommer öfver dem? Han skall utskifta jämmer i sine vrede.
18 Ua like lakou me ka mauu maloo imua o ka makani, E like hoi me ka opala a ka puahiohio i lawe aku.
De skola varda såsom strå för vädret, och såsom agnar, hvilka stormen bortförer.
19 Ua hoomau ke Akua i kona hewa no kana poe keiki: Ua uku mai ia ia ia, a e ike auanei oia.
Gud förvarar hans barnom bedröfvelse; när han skall löna honom, då skall man förnimmat,
20 E ike no kona maka i kona popilikia. E inu no ia i ka huhu o ka Mea mana.
Hans ögon skola se hans förderf, och af dens Allsmägtigas vrede skall han dricka.
21 No ka mea, heaha la kana hana iloko o kona hale mahope ona, I ka manawa e okiia'i mawaena ka huina o kona mau malama?
Ty ho skall hafva behag till hans hus efter honom? Och hans månaders tal skall näppliga halft blifva.
22 K ao mai anei kekahi i ke Akua i ka ike, I ka mea hooponopono i ka poe kiekie?
Ho vill lära Gud, den ock dömer de höga?
23 Make no kekahi iwaena o kona pomaikai, E noho nanea ana a me ka oluolu.
Denne dör frisk och helbregda, rik och säll.
24 Ua piha kona mau aoao i ka momona, Ua mau kona mau iwi i ka lolo.
Hans mjölkekar äro full med mjölk, och hans ben varda full med märg.
25 A make no kekahi me ka naau ehaeha, Aole ia i hoao i ka lealea.
Men en annan dör med bedröfvada själ, och hafver aldrig ätit i glädje.
26 E moe pu laua i ka lepo, A e paapu na ilo maluna o laua.
Och de ligga tillhopa med hvarannan i jordene, och matkar öfvertäcka dem.
27 Aia hoi, ua ike no wau i ko oukou mau noonoo ana, A me ko oukou mau manao a oukou i hoino ai ia'u.
Si, jag känner väl edra tankar, och edor vrånga anslag emot mig.
28 No ka mea, ke olelo nei oukou, Auhea ka hale o ke alii? Auhea hoi ka uhi o na halelewa o ka poe hewa?
Ty I sägen: Hvar är Förstans hus? Och hvar äro hyddorna, der de ogudaktige bodde?
29 Aole anei oukou i ninau i ka poe e maalo ae ana ma ke ala? A ike ole anei oukou i ko lakou mau hoailona?
Talen I dock derom såsom meniga folket; och veten icke hvad de andras väsende betyder?
30 No ka mea, ua waihoia ka poe hewa no ka la popilikia, A e laweia mai lakou no ka la e inaina ai.
Ty den onde varder behållen intill förderfvelsens dag, och intill vredenes dag blifver han.
31 Owai ka mea e hoike aku i kona aoao imua ona? A owai ka mea e uku aku ia ia i kana mea i hana'i?
Ho vill säga hvad han förtjenar, när man det utvärtes anser? Ho vill vedergälla honom hvad han gör?
32 A e laweia aku oia i ka luakupapau, A e kiaiia oia ma ka hale kupapau.
Men han varder bortdragen till grafvena, och man vaktar efter honom i högomen.
33 E kau oluolu maluna ona na papaa lepo o ke awawa, A mahope ona e hahai aku na kanaka a pau, E like me ka poe mamua ona he lehulehu no.
Bäckaslem behagar honom väl, och alla menniskor varda dragna efter honom; och uppå dem, som för honom varit hafva, är intet tal.
34 A pehea la ko oukou hooluolu make hewa ana mai ia'u, A ua hewa ka oukou olelo ana mai?
Huru trösten I mig så fåfängt, och edor svar finnas dock orätt?