Ioba 18
1 A LAILA olelo aku o Biledada, no Suha, i mai la,
Därefter tog Bildad från Sua till orda och sade:
2 Ahea la e hoopau oe i na huaolelo? E noonoo, a mahope iho e olelo aku makou.
Huru länge skolen I gå på jakt efter ord? Kommen till förstånd; sedan må vi talas vid.
3 No ke aha la e mauaoia makou, e like me ua holoholona, A ua haumia imua o kou mau maka?
Varför skola vi aktas såsom oskäliga djur, räknas i edra ögon såsom ett förstockat folk?
4 Haehae no oia ia ia iho ma kona huhu: E haaleleia anei ka honua nou? A e hooneeia aku anei ka pohaku mai kona wahi aku?
Du som i din vrede sliter sönder dig själv, menar du att dör din skull jorden skall bliva öde och klippan flyttas bort från sin plats?
5 O ka malamalama o ka poe hewa e pio ana no ia, Aole hoi e hoomalamalama mai ka lapalapa o kona ahi.
Nej, den ogudaktiges ljus skall slockna ut, och lågan av hans eld icke giva något sken.
6 O ka malamalama he pouli ia iloko o kona halelewa, A o kona kukui me ia, e pio no ia.
Ljuset skall förmörkas i hans hydda, och lampan slockna ut för honom.
7 E hoopilikiaia kona hele ikaika, A e hookulaina kona noonoo ana ia ia.
Hans väldiga steg skola stäckas, hans egna rådslag bringa honom på fall.
8 No ka mea, ua hooheiia oia i ka upena ma kona wawae, A e hele ana no ia maluna o ka pahele.
Ty han rusar med sina fötter in i nätet, försåten lura, där han vandrar fram;
9 E hoopaa ke kipuka ia ia ma ke kuekuewawae, E hanapaa hoi ke pahele ia ia.
snaran griper honom om hälen, och gillret tager honom fatt;
10 Ua hunaia ma ka lepo ke pahele nona, A me ka upiki nona ma ke ala.
garn till att fånga honom äro lagda på marken och snärjande band på hans stig.
11 Ua hooweliweli na mea makau ia ia a puni, A e alualu ia ia ma kona wawae.
Från alla sidor ängsla honom förskräckelser, de jaga honom, varhelst han går fram.
12 E nawaliwali kona ikaika no ka pololi, A e makaukau ka make ma kona aoao.
Olyckan vill uppsluka honom, och ofärd står redo, honom till fall.
13 E ai no ia i na apana o kona ili, O ka hanau mua o ka make, e hoopau no ia i kona mau lala.
Under hans hud frätas hans lemmar bort, ja, av dödens förstfödde bortfrätas hans lemmar.
14 E kailiia kona mea i paa ai, mai kona halelewa aku, A e lawe aku no ia ia ia i ke alii weliweli.
Ur sin hydda, som han förtröstar på, ryckes han bort, och till förskräckelsernas konung vandrar han hän.
15 E noho no ia mea iloko o kona halelewa, no ka mea, aohe nona ia; E luluia ka luaipele maluna o kona hale.
I hans hydda får främlingar bo, och svavel utströs över hans boning.
16 Malalo e maloo kona mau aa, A maluna e okiia'ku kona lala.
Nedantill förtorkas hans rötter, och ovantill vissnar hans krona bort.
17 E nalowale kona hoomanaoia mai ka honua aku, Aole inoa nona ma ke alanui.
Hans åminnelse förgås ifrån jorden, hans namn lever icke kvar i världen.
18 E hookuke aku lakou ia ia mai ka malamalama a i ka pouli, A e alualu ia ia mai ka honua aku.
Från ljus stötes han ned i mörker och förjagas ifrån jordens krets.
19 Aohe ana keiki, aohe hoi mamo mawaena o kona poe kanaka, Aole hoi he mea i koe iloko o kona mau hale.
Utan barn och avkomma bliver han i sitt folk, och ingen i hans boningar skall slippa undan.
20 O na hanauna mahope e kahaha lakou no kona manawa, A loaa i na kupuna ka makau.
Över hans ofärdsdag häpna västerns folk, och österns män gripas av rysning.
21 He oiaio, oia na wahi noho o ka poe hewa, A oia kahi o ka mea ike ole i ke Akua.
Ja, så sker det med den orättfärdiges hem, så går det dens hus, som ej vill veta av Gud.
