Ieremia 5
1 E HOLOHOLO oukou ma na alanui o Ierusalema, a e nana, a e hoomaopopo, a e imi ma kolaila wahi akea, ina paha e loaa ia oukou ke kanaka, ina he mea hana i ka pono, a imi i ka oiaio; a na'u e kala aku i ka hala ona.
Gån omkring på gatorna i Jerusalem, och sen till och given akt; söken på dess torg om I finnen någon, om där är någon som gör rätt och beflitar sig om sanning; då vill jag förlåta staden.
2 A ina paha lakou e olelo, Ke ola la no Iehova; malaila no lakou i hoohiki wahahee ai.
Men säga de än: »Så sant HERREN lever», så svärja de dock falskt.
3 E Iehova e, aole anei kou mau maka ma ka oiaio? Ua hahau no oe ia lakou, aole nae lakou i uwe. Ua hoopau no oe ia lakou, aka, ua hoole lakou, aole lakou e hoonaauao: a ua hana lakou i ko lakou maka a oi ka paakiki i ko ka pohaku; ua hoole lakou, aole e hoi mai.
HERRE, är det ej sanning dina ögon söka? Du slog dem, men de kände ingen sveda. Du förgjorde dem, men de ville ej taga emot tuktan. De gjorde sina pannor hårdare än sten, de ville icke omvända sig.
4 A olelo no hoi au, He poe ilihune lakou, ua naaupo hoi; no ka mea, aole lakou i ike i ka aoao o Iehova, aole hoi i ka pono o ko lakou Akua.
Då tänkte jag: »Detta är allenast de ringa i folket; de äro dåraktiga, ty de känna icke HERRENS väg, sin Guds rätt.
5 E hele aku no au i na kanaka koikoi, a e olelo aku ia lakou; no ka mea, ua ike lakou i ka aoao o Iehova, i ka pono hoi o ko lakou Akua: aka, o keia poe, ua uhaki loa lakou i ka auamo, ua moku ia lakou na kaula e paa ai.
Jag vill nu gå till de stora och tala med dem; de måste ju känna HERRENS väg, sin Guds rätt.» Men ock dessa hade alla brutit sönder oket och slitit av banden.
6 Nolaila, na ka liona mai ka ululaau mai e luku ia lakou, a na ka iliohae o ke ahiahi e anai ia lakou; a na ka leopadi e kiai i ko lakou mau kulanakauhale: o kela mea keia mea o lakou e puka aku iwaho, e haehaeia no; no ka mea, ua nui loa ka lakou hana hewa ana, a ua hoomahuahuaia ko lakou hoihope ana.
Därför bliva de slagna av lejonet från skogen och fördärvade av vargen från hedmarken; pantern lurar vid deras städer, och envar som vågar sig ut därifrån bliver ihjälriven. Ty många äro deras överträdelser och talrika deras avfällighetssynder.
7 Pehea la wau e kala'i i keia hewa nou? Ua haalele kau mau keiki ia'u, a ua hoohiki lakou ma na mea akua ole. Hanai aku la au ia lakou a maona, alaila, moe kolohe iho la lakou, a hoakoakoa lakou me ka lehulehu ma na hale o na wahine hookamakama.
Huru skulle jag då kunna förlåta dig? Dina barn hava ju övergivit mig och svurit vid gudar som icke äro gudar. Jag gav dem allt till fyllest, men de blevo mig otrogna och samlade sig i skaror till skökohuset.
8 Holoholo lakou e like me na lio i hanai maikai ia; uhuuhu kela mea keia mea o lakou i ka wahine a kona hoalauna.
De likna välfödda, ystra hästar; de vrenskas var och en efter sin nästas hustru.
9 Aole anei au e hoopai i keia mau mea? wahi a Iehova. Aole anei e ko ka inaina o kuu uhane i ka lahuikanaka e like me neia?
Skulle jag icke för sådant hemsöka dem? säger HERREN. Och skulle icke min själ hämnas på ett sådant folk som detta är?
10 E pii aku oukou maluna o kona mau pa, a e luku aku; mai hooki loa nae; e lawe aku i kona mau puupuu kaua, no ka mea, aole no Iehova ia mau mea.
Stormen då hennes murar och för stören dem, dock utan att alldeles göra ände på henne. Riven bort hennes vinrankor, de äro ju icke HERRENS.
11 No ka mea, ua hana wahahee loa mai ia'u ko ka hale o ka Iseraela, a me ko ka hale o Iuda, wahi a Iehova.
Ty både Israels hus och Juda hus hava varit mycket trolösa mot mig, säger HERREN.
12 Ua hoole lakou ia Iehova, a ua olelo iho, Aole ia, aole e hiki mai ka hewa maluna o makou, aole hoi e ike makou i ka pahikaua, a me ka wi.
De hava förnekat HERREN och sagt: »Han betyder intet. Olycka skall icke komma över oss, svärd och hunger skola vi icke se.
13 A e lilo auanei na kaula i makani, aole iloko o lakou ka olelo; pela e hanaia'i io lakou la.
Men profeterna skola försvinna såsom en vind, och han som säges tala är icke i dem; dem själva skall det så gå.»
14 Nolaila, ke olelo mai nei o Iehova, ke Akua o na kaua, peneia, No ka oukou olelo ana i keia olelo, aia hoi, e hoolilo no wau i ka'u mau olelo iloko o kou waha, i ahi, a o keia poe kanaka i wahie, a e hoopau ia ia lakou.
Därför säger HERREN, härskarornas Gud: Eftersom I fören ett sådant tal, se, därför skall jag göra mina ord i din mun till en eld, och detta folk till ved, och elden skall förtära dem.
15 Aia hoi, e lawe mai no wau maluna o oukou, e ko ka hale o ka Iseraela, i ka lahuikanaka, mai kahi mamao aku mai, wahi a Iehova; he lahuikanaka ikaika, he lahuikanaka kahiko, he lahuikanaka, aole oe i ike i ka lakou olelo, aole hoi i hoomaopopo i ka mea a lakou e olelo mai ai.
Se, jag skall låta komma över eder, I av Israels hus, ett folk ifrån fjärran land, säger HERREN, ett starkt folk, ett urgammalt folk, ett folk vars tungomål du icke känner, och vars tal du icke förstår.
16 O ko lakou aapua, he lua kupapau hamama ia, he poe kanaka ikaika lakou a pau.
Deras koger är en öppen grav; de äro allasammans hjältar.
17 A e ai no lakou i kau ai, a me kau palaoa i hoiliiliia i mea na kau poe keiki kane, a na kau poo kaikamahine e ai ai: e ai no lakou i kau poe hipa, a me kau poe bipi; e ai no lakou i kou mau kumuwaina, a me kou laau fiku; e anai aku no lakou ma ka pahikaua, i kou mau kulanakauhale i paa i ka pa, i na mea au i hilinai ai.
De skola förtära din skörd och ditt bröd, de skola förtära dina söner och döttrar, de skola förtära dina får och fäkreatur, de skola förtära dina vinträd och fikonträd. Dina befästa städer, som du förlitar dig på, dem skola de förstöra med svärd.
18 Aka, i kela mau la, wahi a Iehova, aole au e hooki loa ia oukou.
Dock vill jag på den tiden, säger HERREN, icke alldeles göra ände på eder.
19 A i ka wa e olelo mai ai oukou, No ke aha la i hana mai ai o Iehova, ko makou Akua, i keia mau mea a pau ia makou? Alaila, e i aku oe ia lakou, E like me oukou i haalele mai ai ia'u, a hookauwa aku na na akua e, ma ko oukou aina, pela no oukou e hookanwa aku ai na na kanaka e, ma ka aina aole no oukou.
Och om I då frågen: »Varför har HERREN, vår Gud, gjort oss allt detta?», så skall du svara dem: »Såsom I haven övergivit mig och tjänat främmande gudar i edert eget land, så skolen I nu få tjäna främlingar i ett land som icke är edert.»
20 E hai aku i keia maloko o ka hale o ka Iakoba, a e hoolaha aku hoi ma ka Iuda, e i aku,
Förkunnen detta i Jakobs hus, kungören det i Juda och sägen:
21 E hoolohe mai oukou i keia, e ka lahuikanaka lapuwale, a naauao ole; ka poe mea maka, a ike ole, ka poe mea pepeiao, a lohe ole;
Hör detta, du dåraktiga och oförståndiga folk, I som haven ögon, men icke sen, I som haven öron, men icke hören.
22 Aole anei oukou e makau mai ia'u? wahi a Iehova; aole anei oukou e haalulu imua o ko'u alo, ka mea i hoonoho i ke one i mokuna no ke kai, mamuli o ka manao paa mau loa, i pii ole ia a kela aoao: a ina hooleilei kona mau ale, aole hiki ia lakou ke pii, a ina halulu mai, aole no lakou e hele mai i keia aoao?
Skullen I icke frukta mig, säger HERREN, skullen I icke bäva för mig, for mig som har satt stranden till en damm for havet, till en evärdlig gräns, som det icke kan överskrida, så att dess böljor, huru de än svalla, ändå intet förmå, och huru de än brusa, likväl icke kunna överskrida den?
23 Aka, o keia poe kanaka, he naau kipi ku e ko lakou; ua kipi no lakou, a ua lilo.
Men detta folk har ett gensträvigt och upproriskt hjärta; de hava avfallit och gått sin väg.
24 Aole nae lakou i olelo ma ko lakou naau, Ano, e makau aku kakou ia Iehova, i ko kakou Akua, i ka mea i haawi mai i ka ua, i ka ua mua, a me ka ua hope i kona manawa pono; a hookoe hoi no kakou i na hobedoma e hoiliili ai.
De sade icke i sina hjärtan: »Låtom oss frukta HERREN, vår Gud, honom som giver regn i rätt tid, både höst och vår, och som ständigt beskär oss de bestämda skördeveckorna.»
25 Na ko oukou hewa i hoohuli aku i keia mau mea, a na ko oukou hala i hoopaa i na mea maikai, i loaa ole ia oukou.
Edra missgärningar hava nu fört dessa i olag, och edra synder hava förhållit för eder detta goda.
26 Ua loaa no na mea hewa iwaena o ko'u poe kanaka; kiai malu lakou, e like me ke kulou ana o ka mea hoopahele manu; kau no lakou i ka upiki, a paa no na kanaka ia lakou.
Ty bland mitt folk finnas ogudaktiga människor: de ligga i försåt, likasom fågelfängaren ligger på lur, de sätta ut giller till att fånga människor.
27 E like me na hinai manu i piha i na manu, pela no ka piha ana o ko lakou hale i ka wahahee; nolaila lakou i nui ai, a ua waiwai hoi.
Såsom när en bur är full av fåglar, så äro deras hus fulla av svek. Därigenom hava de blivit så stora och rika; de hava blivit feta och skinande.
28 Ua momona ae nei lakou, ua hinuhinu hoi; oia, ua hele lakou, a ua pakela mamua o ka hana ana a ka poe hewa; aole lakou i kokua i ka pono, i ka pono hoi o na keiki makua ole, ua pomaikai nae lakou; aole lakou i hoopono ma ka hoopii ana o ka poe kaumaha.
För sina ogärningar veta de icke av någon gräns, de hålla icke rätten vid makt, icke den faderlöses rätt, till att främja den; och i den fattiges sak fälla de icke rätt dom.
29 Aole anei au e hoopai i keia mau mea? wahi a Iehova; aole anei e ko ka ukiuki o kuu uhane i ka lahuikanaka e like me keia?
Skulle jag icke för sådant hemsöka dem? säger HERREN. Skulle icke min själ hämnas på ett sådant folk som detta är?
30 Ua hanaia ka mea kupanaha ma ka aina, a he mea haumia loa hoi;
Förfärliga och gruvliga ting ske i landet.
31 Wanana wahahee mai na kaula, a ma o lakou la i noho alii ai na kahuna; a ua makemake ko'u poe kanaka ia mea; a pehea hoi oukou e hana'i i ka hopena o ia mea?
Profeterna profetera lögn, och prästerna styra efter deras råd; och mitt folk vill så hava det. Men vad skolen I göra, när änden på detta kommer?
