< Ieremia 44 >
1 O KA olelo i hiki mai io Ieremia la no na Iudaio a pau e noho ana ma ka aina o Aigupita, ka poe hoi e noho ana ma Migedola, a ma Tahepanesa, a ma Nopa, a ma ka aina i Paterosa, i mai la,
Detta är det ord som kom till Jeremia angående alla de judar som bodde i Egyptens land, dem som bodde i Migdol, Tapanhes, Nof och Patros' land; han sade:
2 Ke i mai nei o Iehova o na kaua, ke Akua o ka Iseraela, Ua ike no oukou i ka hewa a pau a'u i lawe mai ai maluna o Ierusalema, a maluna o na kulanakauhale a pau o ka Iuda; a aia hoi lakou i keia la, ua anaiia, aohe kanaka e noho ana maloko,
»Så säger HERREN Sebaot, Israels Gud: I haven sett all den olycka som jag har låtit komma över Jerusalem och över alla Juda städer -- Se, de äro nu ödelagda, och ingen bor i dem;
3 No ko lakou hewa a lakou i hana'i e hoonaukiuki mai ai ia'u, i ko lakou hele ana e puhi i ka mea ala, a e malama i na'kua e a lakou i ike ole ai, aole lakou, aole oukou, aole hoi ko oukou mau makua.
detta för den ondskas skull som de bedrevo till att förtörna mig, i det att de gingo bort och tände offereld och tjänade andra gudar, som varken I själva eller edra fäder haden känt.
4 A hoouna aku no hoi au i ka'u mau kauwa a pau, i na kaula e ala ana i ka wanaao e hoouna, me ka olelo aku, Ke noi aku nei au ia oukou, mai hana i kela mea ino loa, a'u e ukiuki nei.
Och titt och ofta sände jag till eder alla mina tjänare profeterna och lät säga: 'Bedriven icke denna styggelse, som jag hatar.'
5 Aole lakou i hoolohe, aole hoi i haliu mai i ko lakou pepeiao, e huli, mai ko lakou hewa aku, e puhi ole i ka mea ala no na akua e.
Men de ville icke höra eller böja sitt öra därtill, så att de omvände sig från sin ondska och upphörde att tända offereld åt andra gudar.
6 Nolaila, i nininiia'i ko'u huhu, a me ko'u ukiuki, a ua hoaaia maloko o na kulanakauhale o ka Iuda, a ma na alanui o Ierusalema, a ua anaiia, a ua olohelohe, me ia i keia la.
Därför blev min förtörnelse och vrede utgjuten, och den brann i Juda städer och på Jerusalems gator, så att de blevo ödelagda och förödda, såsom de nu äro.
7 Nolaila, ke olelo mai nei o Iehova, ke Akua o na kaua, ke Akua o ka Iseraela, No ke aha la oukou e hana nei i keia hewa nui i ko oukou uhane iho, e hooki ae mai o oukou aku, i ke kane a me ka wahine, a me ke kamalii, a me ke keiki ai waiu, mai ka Iuda aku i koe ole kekahi no oukou;
Och nu säger HERREN, härskarornas Gud, Israels Gud, så: Varför bereden I eder själva stor olycka? I utroten ju ur Juda både man och kvinna, både barn och spenabarn bland eder, så att ingen kvarleva av eder kommer att återstå;
8 I ko oukou hoonaukiuki ana ia'u, i na hana a ko oukou lima, e puhi ana i ka mea ala no na akua e, ma ka aina o Aigupita, kahi o oukou i hele aku ai e noho, i hooki ae oukou ia oukou iho, i lilo hoi oukou i mea poino, a i mea hoowahawaha, ma na aina a pau o ka honua?
I förtörnen ju mig genom edra händers verk, i det att I tänden offereld åt andra gudar i Egyptens land, dit I haven kommit, för att bo där såsom främlingar. Härav måste ske att I varden utrotade, och bliven ett exempel som man nämner, när man förbannar, och ett föremål för smälek bland alla jordens folk.
9 Ua poina anei ia oukou ka hewa o ko oukou poe makua, a me ka hewa o na'lii o ka Iuda, a me ka hewa o ka lakou poe wahine, a me ko oukou hewa iho, a me ka hewa o ka oukou poe wahine, a lakou i hana'i ma ka aina o ka Iuda, a ma na alanui o Ierusalema?
Haven I förgätit edra fäders onda gärningar och Juda konungars onda gärningar och deras hustrurs onda gärningar och edra egna onda gärningar och edra hustrurs onda gärningar, vad de gjorde i Juda land och på Jerusalems gator?
10 Aole nae lakou i mihi, a hiki i keia la, aole hoi i makau, aole hoi i hele ma ko'u kanawai, aole hoi ma ka'u mau kauoha, a'u i kau ai imua o oukou, a imua hoi o ko oukou mau makua.
Ännu i dag äro de icke ödmjukade; de frukta intet och vandra icke efter min lag och mina stadgar, dem som jag förelade eder och edra fäder.
11 Nolaila, ke olelo mai nei o Iehova o na kaua, ke Akua o ka Iseraela, Aia hoi, e kau aku au i ko'u maka ku e ia oukou, no ka hewa, a e hooki ae au i ka Iuda a pau.
Därför säger HERREN Sebaot, Israels Gud, så: Se, jag skall vända mitt ansikte mot eder till eder olycka, till att utrota hela Juda.
12 A e lalau aku au i ke koena o ka Iuda, ka poe i huli ko lakou maka e hele i ka aina o Aigupita, e noho malaila, a e hoopauia lakou a pau, a e haule hoi ma ka aina o Aigupita. E hoopauia lakou i ka pahikaua, a i ka wi, a e make lakou, mai ka mea uuku a ka mea nui, i ka pahikaua, a i ka wi; a e lilo lakou i mea hailiiliia, a i mea e kahaha'i, a i mea poino, a i mea hoowahawaha.
Och jag skall gripa de kvarblivna av Juda, som hava ställt sin färd till Egyptens land, för att bo där såsom främlingar. Och de skola allasammans förgås, i Egyptens land skola de falla; genom svärd och hunger skola de förgås, både små och stora, ja, genom svärd och hunger skola de dö. Och de skola bliva ett exempel som man nämner, när man förbannar, och ett föremål för häpnad, bannande och smälek.
13 No ka mea, e hoopai no wau i ka poe e noho la ma ka aina o Aigupita, me ha'u i hoopai ai i ko Ierusalema, i ka pahikaua, a i ka wi, a i ka mai ahulau.
Och jag skall hemsöka dem som bo i Egyptens land, likasom jag hemsökte Jerusalem, med svärd, hunger och pest.
14 Aole hoi e pakele a koe kekahi koena o ka Iuda, i hele aku nei i Aigupita e noho malaila, aole hoi hou i ka aina o ka Iuda, kahi i makemake ai ko lakou naau e hoi a noho malaila; aohe mea e hoi, o na mea pakele wale no.
Och bland de kvarblivna av Juda, som hava kommit för att bo såsom främlingar där i Egyptens land, skall ingen kunna rädda sig och slippa undan, så att han kan vända tillbaka till Juda land, dit de dock åstunda att få vända tillbaka, för att bo där. Nej, de skola icke få vända tillbaka dit, förutom några få som bliva räddade.»
15 Alaila, o na kanaka a pau i ike i ka puhi ana o ka lakou wahine i ka mea ala no na akua e, a me na wahine a pau e ku mai ana, he poe nui, o na kanaka a pau hoi i noho ma ka aina o Aigupita, a ma Paterosa, olelo mai la lakou ia Ieremia, i mai la,
Då svarade alla männen -- vilka väl visste att deras hustrur tände offereld åt andra gudar -- och alla kvinnorna, som stodo där i en stor hop, så ock allt folket som bodde i Egyptens land, i Patros, de svarade Jeremia och sade:
16 O ka olelo au i olelo mai ai ia makou ma ka inoa o Iehova, aole makou e hoolohe aku ia oe.
»I det som du har talat till oss i HERRENS namn vilja vi icke hörsamma dig,
17 Aka, oiaio no, o hana makou i na mea a pau i puka aku, mai ko makou waha aku, e puhi i ka mea ala no ke alii wahine o ka lani, a e ninini hoi i na mohai inu ia ia, me makou i hana'i, o makou a me ko makou poe makua, a me ko makou poe alii, a me ko makou poe luna, ma na kulanakauhale o ka Iuda, a ma na alanui o Ierusalema: no ka mea, ia manawa he nui ka makou ai, aole hoi o makou mai, aole makou i ike i ka ino.
utan vi vilja göra allt vad vår mun har lovat, nämligen tända offereld åt himmelens drottning och utgjuta drickoffer åt henne, såsom vi och våra fader, våra konungar och furstar gjorde i Juda städer och på Jerusalems gator. Då hade vi bröd nog, och det gick oss väl, och vi sågo icke till någon olycka.
18 Aka, mahope mai o ko makou hooki ana e kuni i ka mea ala no ke alii wahine o ka lani, a e ninini hoi i mohai inu nona, ua nele makou i na mea a pau, a ua oki loa makou i ka pahikaua a me ka wi.
Men från den stund då vi upphörde att tända offereld åt himmelens drottning och utgjuta drickoffer åt henne hava vi lidit brist på allt, och förgåtts genom svärd och hunger.
19 I ka wa i kuni ai makou i ka mea ala no ke alii wahine o ka lani, a ninini i mohai inu nona, aole anei a makou kane, ia makou i hana'i i papa berena nana, i mea hoomana, a ia makou i ninini ai i mohai inu nona?
Och när vi nu tända offereld åt himmelens drottning och utgjuta drickoffer åt henne, är det då utan våra mäns samtycke som vi åt henne göra offerkakor, vilka äro avbilder av henne, och som vi utgjuta drickoffer åt henne?»
20 Alaila olelo aku la o Ieremia i na kanaka a pau, i na kane a me na wahine, a me na kanaka a pau loa, ka poe i olelo mai ia ia, i aku la ia,
Men Jeremia sade till allt folket, till männen och kvinnorna och allt folket, som hade givit honom detta svar, han sade:
21 O ka mea ala a oukou i kuni ai ma na kulanakauhale o ka Iuda, a ma na alanui o Ierusalema, o oukou, a me ko oukou poe makua, a me ko oukou poe alii, a me ko oukou poe luna, a me na kanaka o ka aina, aole anei i hoomanao o Iehova ia mau mea, aole anei i komo ia iloko o kona manao?
»Förvisso har HERREN kommit ihåg och tänkt på huru I haven tänt offereld i Juda städer och på. Jerusalems gator, både I själva och edra fäder, både edra konungar och furstar och folket i landet.
22 Aole i hiki ia Iehova ke hoomanawanui hou aku, no ka hewa o ka oukou hana ana, a no na mea hoopailua a oukou i hana'i; nolaila, ua lilo ko oukou aina i olohelohe, i mea e kahaha'i, i wahi poino, me ka mea ole nana e noho, me ia i keia la.
Och HERREN kunde icke längre hava fördrag med eder för edert onda väsendes skull, och för de styggelsers skull som I bedreven, utan edert land blev ödelagt och ett föremål för häpnad och förbannelse, så att ingen kunde bo där, såsom vi nu se.
23 No ka mea, ua kuni oukou i ka mea ala, a ua hana hewa oukou ia Iehova, aole hoi i hoolohe i ka leo o Iehova, aole hoi i hele mamuli o kona kanawai, aole mamuli o kana mau kauoha, a me kana hoike ana; nolaila i hiki mai ai keia hewa maluna o oukou, me ia i keia la.
Därför att I tänden offereld och syndaden mot HERREN och icke villen höra HERRENS röst eller vandra efter hans lag, efter hans stadgar och vittnesbörd, därför har denna olycka träffat eder, såsom vi nu se».
24 Olelo aku no hoi o Ieremia i na kanaka a pau, a i na wahine a pau, E hoolohe mai oukou i ka leo o Iehova, e ka Iuda a pau ma ka aina o Aigupita.
Och Jeremia sade ytterligare till allt folket och till alla kvinnorna: »Hören HERRENS ord, I alla av Juda, som ären i Egyptens land,
25 Olelo mai o Iehova o na kaua, ke Akua o ka Iseraela, penei; i mai la, Ua olelo no oukou, a me ka oukou wahine, ma ko oukou mau waha, a ua hana hoi ko oukou mau lima, ua i mai oukou, Oiaio no e hooko no makou i ko makou hoohiki ana a makou i hoohiki ai, e kuni i ka mea ala no ke alii wahine o ka lani, a e ninini i mohaiinu nona; e hooko io no oukou i ko oukou hoohiki ana, a e hana io no oukou i na mea a oukou i hoohiki ai.
Så säger HERREN Sebaot, Israels Gud: I och edra hustrur haven med edra händer fullgjort vad I taladen med eder mun, när I saden: 'Förvisso vilja vi fullgöra de löften som vi gjorde, att tända offereld åt himmelens drottning och utgjuta drickoffer åt henne.' Välan, I mån hålla edra löften och fullgöra edra löften;
26 No ia mea la, ea, e hoolohe mai oukou i ka olelo a Iehova, e ka Iuda, ka poe e noho la ma ka aina o Aigupita; Aia hoi, ua hoohiki no wau ma ko'u inoa nui, wahi a Iehova, aole e hea hou ia ko'u inoa, ma ka waha o kekahi kanaka o ka Iuda, ma ka aina o Aigupita, i ka i ana ae, Ke ola la no o Iehova, ke Akua.
men hören då också HERRENS ord, I alla av Juda, som bon i Egyptens land: Se, jag svär vid mitt stora namn, säger HERREN, att i hela Egyptens land mitt namn icke mer skall varda nämnt av någon judisk mans mun, så att han säger: 'Så sant Herren, HERREN lever.'
27 Aia hoi, e kiai no wau ia lakou, no ka hewa, aole no ka maikai; a e hoopauia na kanaka a pau o ka Iuda, ka poe noho ma ka aina o Aigupita, i ka pahikaua, a i ka wi, a pau wale lakou.
Ty se, jag skall vaka över dem, till deras olycka, och icke till deras lycka, och alla män av Juda, som äro i Egyptens land, skola förgås genom svärd och hunger, till dess att de hava fått en ände.
28 E hoi nae kekahi poe uuku, mai ka aina o Aigupita ae a i ka aina o ka Iuda, o ka poe hoi i pakele i ka pahikaua; aka, o ke koena o ka Iuda a pau i hele i ka aina o Aigupita e noho malaila, e ike auanei lakou i ka olelo kupaa, o ka'u paha, o ka lakou paha.
Och allenast några som undkomma svärdet skola få vända tillbaka från Egyptens land till Juda land, en ringa hop. Och så skola alla kvarblivna av Juda, som hava kommit till Egyptens land, för att bo där såsom främlingar, få förnimma vilkens ord det är som bliver beståndande, mitt eller deras.
29 A o keia hoi ka hoailona no oukou, wahi a Iehova, e hoopai aku au ia oukou ma keia wahi, i ike auanei i ka oiaio o ke kupaa ana o ka'u olelo ku e ia oukou;
Och detta skall för eder vara tecknet till att jag skall hemsöka eder på denna ort, säger HERREN, och I skolen så förnimma att mina ord om eder förvisso skola bliva beståndande, eder till olycka:
30 Ke olelo mai nei o Iehova, penei; Aia hoi, e haawi aku no wau ia Parao-hopera, ke alii o Aigupita, iloko o ka lima o kona poe enemi, a iloko o ka lima o ka poe imi i kona ola, me ka'u i haawi ai ia Zedekia, ke alii o ka Iuda, iloko o ka lima o Nebukaneza, ke alii o Babulona, i kona enemi, i ka mea hoi nana i imi i kona ola.
Så säger HERREN: Se, jag skall giva Farao Hofra, konungen i Egypten i hans fienders hand och i de mäns hand, som stå efter hans liv, likasom jag har givit Sidkia, Juda konung, i Nebukadressars, den babyloniske konungens, hand, hans som var hans fiende, och som stod efter hans liv.»