Ieremia 20

1 A O Pasehura, ke keiki a Imera, ke kahuna, ka mea maluna o na luna maloko o ka hale o Iehova, lohe no oia, ua wanana o Ieremia i keia mau mea.

Då nu Pashur, Immers son, prästen, som var överuppsyningsman i HERRENS hus, hörde Jeremia profetera detta,

2 Alaila, hahau o Pasehura ia Ieremia, ke kaula, a hahao iho la ia ia iloko o kahi paa o na laau kupee, ma ka pukapa kiekie o Beniamina, o ka mea kokoke i ka hale o Iehova.

lät han hudflänga profeten Jeremia och satte honom i stocken i Övre Benjaminsporten till HERRENS hus.

3 A ia la iho, lawe mai o Pasehura ia Ieremia mawaho o kahi paa o na laau kupee. Alaila, olelo ae la o Ieremia ia ia, Aole i kapa mai o Iehova i kou inoa, o Pasehura, aka, o Magoramisabiba.

Men när Pashur dagen därefter släppte Jeremia lös ur stocken, sade Jeremia till honom: "Pashur är icke det namn varmed HERREN benämner dig, utan Magor-Missabib;

4 No ka mea, ke olelo mai nei o Iehova peneia, Aia hoi, e hoolilo no wau ia oe i mea makau wale nou iho, a no kou poe hoahanau a pau; a e haule no lakou i ka pahikaua o ko lakou poe enemi, a e ike no kou mau maka; a e haawi no wau i ka Iuda a pau iloko o ka lima o ke alii o Babulona, a e lawepio no oia ia lakou i Babulona, a luku no oia ia lakou i ka pahikaua.

ty så säger HERREN: Se, jag skall göra dig till skräck såväl för dig själv som för alla dina vänner; och de skola falla för sina fienders svärd, i din egen åsyn. Och hela Juda skall jag giva i den babyloniske konungens hand, och han skall föra dem bort till Babel och dräpa dem med svärd.

5 A e haawi no wau i ka ikaika a pau o keia kulanakauhale, a me kana hana a pau, a me kona mau mea maikai a pau, a o ka waiwai a pau o na'lii o ka Iuda ka'u e haawi aku ai iloko o ka lima o ko lakou poe enemi, na mea e hao i ka lakou, a lawepio ia lakou, a e lawe aku keia poe ia lakou i Babulona.

Och jag skall giva denna stads alla rikedomar, allt dess gods och alla dyrbarheter däri, ja, Juda konungars alla skatter skall jag giva i deras fienders hand; och de skola göra det till sitt byte och taga det och föra det till Babel.

6 A o oe, e Pasehura, a me ka poe a pau e noho la ma kou hale, e hele no iloko o ke pio; a e hiki no oe i Babulona, a malaila oe e make ai, a malaila oe e kanuia'i, o oe, a me kou mau makamaka a pau, ka poe au i wanana aku ai ma ka wahahee.

Och du själv, Pashur, skall gå i fångenskap, med alla som bo i ditt hus. Du skall komma till Babel; där skall du dö, och där skall du begravas, Sjungen till HERRENS ära, jämte alla dina vänner, för vilka du har profeterat lögn."

7 E Iehova, ua hoowalewale mai oe ia'u, a ua walewale au; ua oi aku kou ikaika i ko'u, a ua lanakila oe; he mea akaaka wau i na la a pau, henehene mai no na mea a pau ia'u.

Du, HERRE, övertalade mig, och jag lät mig övertalas; du grep mig och blev mig övermäktig. Så har jag blivit ett ständigt åtlöje; var man bespottar mig.

8 No ka mea, i ka wa a'u i olelo ai, uwe aku la au, a kahea aku la no hoi, he kaili wale, a me ka hao ana; no ka mea, lilo no ka olelo a Iehova, i mea e heneheneia mai ai, a i mea hoi e hoowahawahaia mai ai au i na la a pau.

Ty' så ofta jag talar, måste jag klaga; jag måste ropa över våld och förtryck, ty HERRENS ord har blivit mig till smälek och hån beständigt.

9 Alaila, olelo iho la au, Aole au e hoomanao hou ia ia, aole hoi e olelo hou ma kona inoa; aka, ua like ia iloko o ko'u naau, me ke ahi e a ana, a paniia hoi iloko o ko'u mau iwi; a ikiiki au i ka hoomanawanui ana, aole hoi i hiki ia'u.

Men när jag sade: "Jag vill icke tänka på honom eller vidare tala i hans namn", då blev det i mitt hjärta såsom brunne där en eld, instängd i mitt innersta; jag mödade mig med att uthärda den, men jag kunde det icke.

10 Lohe no wau i ka hoowahawaha ana o na mea he nui, he makau no ma na aoao a pau. E hai aku oe, a e hai aku no makou ia, wahi a lakou. Ua hoomakakiu mai ko'u poe makamaka a pau i ko'u haule ana, me ka manao iho, E hoowalewaleia paha oia, a lanakila kakou maluna ona, a e hoopai aku kakou ia ia no kakou.

Ty jag hör mig förtalas av många; skräck från alla sidor! "Anklagen honom!" "Ja, vi vilja anklaga honom!" Alla som hava varit mina vänner vakta på att jag skall falla: "Kanhända skall han låta locka sig, så att vi bliva honom övermäktiga och få taga hämnd på honom."

11 Aka, o Iehova pu no me au, e like me ka mea mana a weliweli; nolaila e hina'i ka poe hoomaau mai ia'u, aole lakou e lanakila: e hilahila loa auanei lakou, no ka mea, aole lakou e pomaikai. Aole e poinaia ko lakou hilahila mau loa.

Men HERREN är med mig såsom en väldig hjälte; därför skola mina förföljare komma på fall och intet förmå. Ja, de skola storligen komma på skam, därför att de ej hade förstånd; de skola drabbas av en evig blygd, som icke skall varda förgäten

12 Aka, o oe, e Iehova o na kaua, ka mea hoao mai i ka poe i pono, ka mea ike i ka opu, a me ka naau, e hoike mai oe ia'u i kou ukiuki ia lakou; no ka mea, ia oe no ko'u hoopii ana i ko'u pono.

Ty HERREN Sebaot prövar med rättfärdighet, han ser njurar och hjärta. Så skall jag då få se din hämnd på dem, ty för dig har jag lagt fram min sak.

13 E oli aku ia Iehova, e hoomaikai ia Iehova, no ka mea, ua hoopakele oia i ka uhane o ka poe hune, mai ka lima aku o ka poe hana hewa.

Sjungen till HERRENS ära, loven HERREN; ty han räddar den fattiges själv ur de ondas hand.

14 E hoinoia ka la a'u i hanauia'i: Mai hoomaikaiia ka la a kuu makuwahine i hanau mai ai ia'u.

Förbannad vare den dag på vilken jag föddes; utan välsignelse blive den dag då min moder födde mig.

15 E hoinoia ke kanaka i hai aku i ko'u makuakane, me ka olelo aku, Ua hanauia mai he keikikane nau, a hoohauoli nui aku la ia ia.

Förbannad vare den man som förkunnade för min fader: "Ett gossebarn är dig fött", och så gjorde honom stor glädje.

16 E hoohalikeia keia kanaka me na kulanakauhale a Iehova i hoohiolo ai, a mihi ole hoi. I lohe oia i ka uwe ana i kakahiaka, a me ka hooho ana i ke awakea;

Gånge det den mannen såsom det gick de städer som HERREN omstörtade utan förbarmande. Må han få höra klagorop om morgonen och härskri om middagen.

17 No kona pepehi ole mai ia'u, mai ka opu mai, a lilo ole ko'u makuwahine i lua no'u, a mau loa aku ka nui ana o kona opu.

därför att han icke dräpte mig strax i moderlivet, så att min moder fick bliva min grav och hennes liv vara havande för evigt.

18 No keaha la wau i puka mai ai mawaho mai o ka opu, e ike i ka luhi, a me ke kaumaha, i hoopauia ko'u mau la i ka hilahila?

Varför kom jag ut ur moderlivet och fick se olycka och bedrövelse, så att mina dagar måste försvinna i skam?