Ieremia 2

1 A HIKI mai la ka olelo a Iehova ia'u, i mai la,

Och Herrans ord skedde till mig, och sade:

2 O hele, e kala ma na pepeiao o ko Ierusalema, e i aku, Ke olelo mai nei o Iehova, penei, Ua hoomanao aku au ia oe, i ka lokomaikai o kou wa opiopio, i ke aloha o kou wa i mare hou ia'i, i kou hahai ana mamuli o'u maloko o ka waonahele, ma ka aina i lulu ole ia.

Gack bort, och predika uppenbarliga i Jerusalem, och säg: Så säger Herren: Jag tänker uppå den välgerning, som dig skedde i dinom ungdom, och den kärlek, som jag dig beviste, då du vast dägelig, då du följde mig i öknene, uti det land der man intet sår;

3 Ua laa no ka Iseraela no Iehova, a me na hua mua o kona mea ulu. O na mea a pau i hoopau ia ia, ua hewa no lakou; e hiki mai no ka hewa maluna o lakou, wahi a Iehova.

Då Israel Herrans egen var, och hans första, frukt; den honom fräta ville, han måste få skuld, och olycka öfver honom komma, säger Herren.

4 E hoolohe mai oukou i ka olelo a Iehova, e ko ka hale o Iakoba, a me na ohana a pau o ka hale o ka Iseraela.

Hörer Herrans ord, I af Jacobs hus, och all slägte af Israels hus.

5 Ke i mai nei o Iehova penei, Heaha ka hewa i loaa i ko oukou mau makua iloko o'u, i hele loihi aku ai lakou mai o'u aku nei, a ua hele hoi mamuli o ka lapuwale, a ua lilo lakou i mea lapuwale?

Detta säger Herren: Hvad hafver edra fäder fattats uppå mig, att de trädde ifrå mig, och föllo intill de onyttiga afgudar, der de dock intet förvärfde;

6 Aole hoi lakou i ninau iho, Auhea o Iehova, ka mea nana i lawe mai ia kakou, mai ka aina o Aigupita mai, a alakai hoi ia kakou maoko o ka waonahele, maloko hoi o ka aina i paapu i na auakua, a me na lua, mawaena hoi o ka aina maloo, a me ke aka o ka make, mawaena o ka aina i hele ole ia e kanaka, a noho ole ia hoi e ke kanaka?

Och tänkte icke ens: Hvar är Herren, den oss utur Egypti land förde, och ledde oss i öknene, uti en öde vildmark, uti en torro och mörko mark, uti de mark der ingen vistades, eller någor menniska bodde?

7 A lawe mai au ia oukou maloko o ka aina ai nui i ai oukou i kolaila hua, a me kolaila maikai. Aka, i ko oukou komo ana, hoohaumia oukou i ko'u aina, a hoolilo hoi i ko'u hooilina i mea e hoopailua ai.

Och jag hade eder in uti ett godt land, att I dess frukt och dess goda äta skullen; och då I der inkommen, orenaden I mitt land, och gjorden mitt arf till en styggelse.

8 Aole i olelo na kahuna, Auhea o Iehova? A o ka poe hoi i lawelawe ma ke kanawai, aole lakou i ike mai ia'u. A hana hewa mai no hoi ia'u ka poe kahu, a ao mai no hoi na kaula ma Baala, a hahai no hoi lakou mamuli o na mea kokua ole.

Presterna tänkte intet: Hvar är Herren? Och de lärde aktade mig intet; och herdarna förde folket ifrå mig, och Propheterna propheterade om Baal, och föllo intill de onyttiga afgudar.

9 Nolaila, e paio aku au ia oukou, wahi a Iehova, a e paio aku no hoi au i na keiki a ka oukou keiki.

Jag måste ju alltid träta med eder, och edrom barnabarnom, säger Herren.

10 E hele ae hoi ma na aina o Kitima, a e nana; a e hoouna aku hoi i Kedara, a e noonoo pono, a ike, ina paha he mea like me ia.

Går bort till Chittims öar, och ser till, och sänder till Kedar, och märker granneliga, och skåder till, om det går så der till;

11 Ua hoololi ae nei anei he lahuikanaka i na'kua, i na mea akua ole? Aka, ua hoololi ae nei no ko'u poe kanaka i ko lakou nani i mea kokua ole.

Om Hedningarna omskifta sina gudar, ändock de inga gudar äro, och mitt folk hafver likväl omskift sina härlighet uti en onyttig afgud.

12 E kahaha mai, e na lani i keia, a e weliweli loa hoi, e lilo oukou i neoneo loa hoi, wahi a Iehova.

Måtte dock himmelen gifva sig dervid, förskräckas och bäfva, säger Herren.

13 No ka mea, ua hana ko'u poe kanaka i na hewa elua; ua haalele mai lakou ia'u, i ke kumu wai ola, a ua eli lakou i na luawai, i na luawai nahaha, aole e paa ka wai maloko.

Ty mitt folk gör en dubbel synd: Mig, som är en lefvande källa, öfvergifva de, och göra sig brunnar, ja, usla brunnar; ty de gifva intet vatten.

14 He mea hooluhiia anei o Iseraela? he kauwa i hanau ohua ia? No ke aha la ia i lilo ai i ka haoia?

Är då Israel en träl eller lifegen, att han hvars mans rof vara måste?

15 Uwo mai la na liona hou ia ia, a hoonui aku hoi i ko lakou leo, a hooneoneo iho la i kona aina. Ua pau i ka wela kona mau kulanakauhale, aohe mea e noho ana.

Ty lejonen ryta öfver honom, och ropa, och föröda hans land, och förbränna hans städer, så att der bor ingen uti.

16 Ua hoopau no hoi na keiki o Nopa, a me Tahapanesa i kou piko poo.

De af Noph och Thahpanhes förkrossa dig hufvudet.

17 Aole anei nau iho i hana i keia maluna ou, i kou haalele ana ia Iehova, i kou Akua, ia ia i alakai aku ai ia oe ma ke ala?

Detta gör du dig sjelf, i det att du öfvergifver Herran din Gud, så ofta han dig den rätta vägen leda vill.

18 Heaha hoi kau ma ka aoao o Aigupita, e inu ai i na wai o Sihora? Heaha hoi kau ma ka aoao o Asuria, e inu ai i na wai o ka muliwai?

Hvad hjelper dig det, att du far in uti Egypten, och vill dricka af det vattnet Sihor? Och hvad hjelper dig det, att du far till Assyrien, och vill dricka af älfvene ( Phrath )?

19 Na kou hewa iho no e paipai ia oe, a na kou mau lawehala e ao mai ia oe. E ike hoi oe, a e hoomaopopo, he mea ino, a he mea walania hoi kou haalele ana ia Iehova, i kou Akua, a me ka noho ole ana o ka makau ia'u iloko ou, wahi a Iehova, ka Haku o na kaua.

Det är dine ondskos skull, att du så plågad varder, och dine olydnos, att du så näpst varder: Alltså, måste du få veta och förfara, hvad jämmer och sorg det med sig hafver, att du öfvergifver Herran din Gud, och icke fruktar mig, säger Herren, Herren Zebaoth.

20 No ka mea, mai kahiko loa mai, ua uhaki au i kou auamo, a ua moku hoi ia'u kou mau kaula i paa ai; a olelo iho la oe, Aole au e noho i kauwa, oiai, ua kulou oe maluna o na puu kiekie a pau, a malalo hoi o na laau uliuli a pau, a ua moe kolohe hoi oe.

Ty du hafver af ålder sönderbrutit ditt ok, och sönderslitit din band, och sagt: Jag vill icke så undertryckt vara; utan uppå all hög berg och under all grön trä lopp du efter horeri.

21 Aka, ua kanu no wau ia oe i kumu waina maikai, he hua pono wale no. Pehea la hoi oe i hoololiia'i i lala o ke kumu waina e ia'u?

Men jag hade planterat dig till ett sött vinträ, och till en ganska rättsinnig säd; huru äst du då nu mig vorden till ett bittert vildt vinträ?

22 Ina e holoi oe ia oe i ka paakai holoi, a hoonui hoi i ka sopa, ua palahea no kou hewa imua o'u, wahi a Iehova, ka Haku.

Och om du än tvådde dig med lut, och toge der mycken såpo till, så synes dock din ondsko dessmer för mig, säger Herren Herren.

23 Pehea la e hiki ai ia oe ke olelo, Aole au i haumia, aole au i hahai mamuli o na Baala? E nana i kou ala ma ke awawa, e hoomaopopo hoi i ka mea au i hana'i. He kamelo mama no oe e holoholo ana i kona mau ala iho:

Huru tör du då säga: Jag är intet oren: jag håller mig icke intill Baalim? Se till, huru du hafver bedrifvit det i dalenom, och betänk, huru du gjort hafver; du lopp omkring såsom en camelinna uti sinom hetta;

24 He hoki hihiu hoi, ua maa ma ka waonahele, e hau ana i ka makani no kona makemake iho. Ia ia e lapa kane ai, owai ka mea hiki ke hoohuli aku ia ia? o ka poe a pau e imi ana ia ia, aole lakou e hoomaloeloe ia lakou iho, no ka mea, a hiki i kona mahina, loaa no ia ia lakou.

Och såsom vildåsnen plägar i öknene, då han af stor hetta så oförvägen löper, att ingen kan stilla honom. Den som det veta vill, han torf icke vida löpa; på vexledagomen ser man det väl.

25 E malama oe i kou wawae, o kamaa ole, a me kou puu, o maloo. Aka, olelo mai la oe, Make hewa. Oia, ua makemake au i na malihini, a e hahai no au ia lakou.

Käre, håll dock stilla, och löp icke så oförvägen; men du sade: Der varder intet af; jag måste bola med de främmande, och löpa efter dem.

26 E like me ka aihue i hilahila i kona wa e loaa'i, pela no e hilahila ai ko ka hale o ka Iseraela, o lakou, a me ko lakou alii, a me ko lakou poe luna, a me ko lakou poe kahuna, a me ko lakou poe kaula,

Lika som en tjuf kommer till skam, då han gripen varder; alltså skall Israels hus på skam komma, samt med deras Konungar, Förstar, Prester och Propheter;

27 E olelo ana hoi i ka laau, O oe ko'u makuakane; a i ka pohaku hoi, Nau no wau i hanau: a ua huli lakou i ke kua ia'u, aole i ka maka. Aka, i ka manawa o ko lakou poino, e olelo mai no lakou, E ala, e hoola mai oe ia makou.

Hvilke till trät säga: Du äst min fader; och till stenen: Du hafver födt mig; ty de vände ryggen till mig, och icke ansigtet; men när nöd är på, så säga de: Upp, och hjelp oss.

28 Auhea kou poe akua au i hana'i nou? E ala mai lakou, ina paha e hiki ia lakou ke hoola ia oe i kou popilikia. No ka mea, o ka heluna o kou mau kulanakauhale, oia no ka heluna o kou poe akua, e Iuda.

Hvar äro då dine gudar, som du dig gjort hafver? Bed dem stå upp; låt se, om de kunna hjelpa dig i dine nöd; ty så många städer, så många gudar hafver du, Juda.

29 No ke aha la oukou e paio mai ia'u? Ua hana hewa mai ia'u, oukou a pau, wahi a Iehova.

Hvad viljen I ännu gå till rätta med mig? I ären alle ifrå mig fallne, säger Herren.

30 Ua make hewa ko'u paipai ana i ka oukou poe keiki: aole i loaa ia lakou ka naauao. Na ka oukou pahikaua no i hoopau i ko oukou poe kaula, e like me ka liona luku.

All hugg äro förgäfves på edor barn, de låta dock intet tukta sig; ty edart svärd uppfräter likväl edra Propheter, såsom ett grymt lejon.

31 E ka hanauna kanaka, e nana oukou i ka olelo a Iehova. He waouahele anei au ne ka Iseraela? He aina pouli hai? No ke aha la i olelo ai ko'u poe kanaka, E aea lealea aku makou, aole makou hei hou aku iou la?

Du onda art, gif akt uppå Herrans ord: Är jag nu vorden Israel till en öken eller ödemark? Hvi säger då mitt folk: Vi äre herrar, och vilje intet löpa efter dig?

32 E hiki anei ke kaikamahine ke hoopoina i kona kahike ana, a me ka wahine mare hoi i kona kaei? Aka, ua hoopoina ko'u poe kanaka ia'u i na la pau ole i ka helu.

En jungfru förgäter dock icke sin krans, eller en brud sina hedersgåfvo; men mitt folk förgäter mig evinnerliga.

33 No ke aha la oe e hoomaikai nei i kou aoao, e imi i ke aloha? Nolaila, ua ao aku oe i ka poe hewa i kou mau aoao.

Hvad bepryder du mycket ditt väsende, att jag skall vara dig nådelig? Under sådana sken bedrifver du ju mer och mer ondt.

34 Ma na kihi o kou aahu, ua loaa ke koko o na uhane o ka poe ilihune hewa ole; aole i loaa ma ka huli ana, aka, maluna no ia o keia mau mea a pau.

Dertill finner man de fattigas och oskyldigas själars blod när dig i all rum; och det är icke hemligit, utan uppenbart uti de samma rum.

35 Aka, ke olelo nei oe. Aole o'u hewa, holaila, e huli aku ai kona huhu, mai o'u aku nei. Aia hoi, e paio aku no au ia oe, no ka mea, na olelo oe. Aole au i hewa.

Och du säger ännu: Jag är oskyldig; han vände sina vrede ifrå mig; si, jag vill gå till rätta med dig om det du säger: Jag hafver icke syndat.

36 Heaha kou mea e hele nui aku ai, e hoololi hou i kou aoao? E hilahila no hoi oe ia Aigupita. e like me oe i hilahila ai ia Asuria.

Hvi hvekar du så mycket, och faller nu hit och nu dit? Men du skall till skam varda med Egypten, lika som du med Assyrien till skam vorden äst.

37 Oia, e hele aku no oe, mai ona aku la, a aia hoi kou mau lima maluna e kou poo: no ka mea. ua hoowahawaha o Iehova i kou mea i hiliuai ai, aole hoi oe e pomaikai ia lakou.

Ty du måste ock dädan draga, och slå dina händer tillhopa uppå hufvudet; ty Herren skall låta ditt hopp fela, och intet skall lyckas dig när dem.