Ieremia 10
1 E HOOLOHE mai oukou i ka olelo a Iehova e olelo mai nei ia oukou, e ko ka hale o ka Iseraela.
Hören det ord som HERREN talar till eder, I av Israels hus. Så säger HERREN:
2 Ke olelo mai nei o Iehova penei. Mai ao oukou i ka aoao o ko na aina e; a mai makau hoi oukou i na ouli o ka lani; no ka mea, ua makau ko na aina e ia lakou.
I skolen icke vänja eder vid hedningarnas sätt och icke förfäras för himmelens tecken, därför att hedningarna förfäras för dem.
3 No ka mea, o na aoao o na kanaka, he lapuwale ia; no ka mea, kua no kekahi i ka laau ma ka ulu laau me ke koi lipi, o ka hana hoi a ka paahana.
Ty vad folken predika är fåfängliga avgudar. Se, av ett stycke trä från skogen hugger man ut dem, och konstnärens händer tillyxa dem;
4 A kahiko no lakou ia mea i ke kala a me ke gula; hoopaa no lakou ia mea i ke kui hao, a me na hamare, i kulaualana ole ia.
med silver och guld pryder man dem och fäster dem med spikar och hammare, för att de icke skola falla omkull.
5 Ku pono no lakou, e like me ka laau pama, aole nae i olelo; he oiaio no, ua kaikaiia lakou, no ka mea, aole hiki ia lakou ke hele. Mai makau ia lakou, no ka mea, aole hiki ia lakou ke hana mai; i ka hewa, aole hoi iloko o lakou ke hana i ka maikai.
Lika fågelskrämmor på ett gurkfält stå de där och kunna ej tala; man måste bära dem, ty de kunna ej gå. Frukten då icke för dem, ty de kunna ej göra något ont; och att göra något gott, det förmå de ej heller.
6 Aohe mea like me oe, e Iehova: ua nui oe, ua kaulana hoi kou inoa no ka maua.
Men dig, HERRE, är ingen lik; du är stor, ditt namn är stort i makt.
7 Owai ka mea makau ole ia oe e ke Alii o na ainai? No ka mea, ku pono ia ia oe; no ka mea, iwaena o ka poe akamai a pau o na aina, a iloko hoi o ko lakou aupuni a pau, aohe mea like me oe.
Vem skulle icke frukta dig, du folkens konung? Sådant tillkommer ju dig. Ty bland folkens alla vise och i alla deras riken finnes ingen som är dig lik.
8 Ua like io no lakou me na holoholona, ua lapuwale hoi; o ka naauuo o ka poe lapuwale, he pauku laau ia.
Nej, allasammans äro de oförnuftiga och dårar. Avgudadyrkan är att dyrka trä,
9 Ua laweia mai na papa kala, mai Taresisa mai. a o ke gula hoi, mai Upaza mai, ka hana a ka paahana, a ka lima hoi o ka mea hoohehee kala. He poni uliuli, a he poni ulaula ko lakou lole; o ka hana hoi a ka poe akamai oia mau mea a pau.
silverplåt, hämtad från Tarsis, guld, fört ifrån Ufas, arbetat av en konstnär, av en guldsmeds händer. I blått och rött purpurtyg stå de klädda, allasammans blott verk av konstförfarna män.
10 Aka o Iehova no ke Akua oiaio, oia ke Akua ola, o ko alii mau loa hoi. E haalulu auanei ka honua i kona ukiuki, aole hoi e hiki i na lahuikanaka ke hoomanawanui i kona inaina.
Men HERREN är en sann Gud, han är en levande Gud och en evig konung; för hans förtörnelse bävar jorden, och folken kunna icke uthärda hans vrede.
11 Penei oukou e olelo ai ia lakou, O na'kua i hana ole i na lani, a me ka honua, e make auanei lakou, mai ka honua aku, a mailalo aku hoi o keia mau lani.
Så skolen I säga till dem: De gudar som icke hava gjort himmel och jord, de skola utrotas från jorden och ej få finnas under himmelen.
12 Ua hana no oia i ka honua i kona mana, a ua hookumu hoi i ke ao nei i kona akamai, a ua hoopalahalaha ae i na lani i kona naauao.
Han har gjort jorden genom sin kraft, han har berett jordens krets genom sin vishet, och genom sitt förstånd har han utspänt himmelen.
13 I ka pane ana o kona leo, ua nui loa na wai ma na lani, oia hoi ka inea i pii aku ai ka mahu, mai na kukulu aku o ka honua; naua no i hana na uwila, a me ka ua, a hoopuka mai oia i ka makani, mai kona waihona mai.
När han vill låta höra sin röst, då brusa himmelens vatten, då låter han regnskyar stiga upp från jordens ända; han låter ljungeldar komma med regn och för vinden ut ur dess förvaringsrum.
14 Me he holoholona la kela kanaka, keia kanaka ma ka ike; hilahila hoi na mea hoohehee kala a pau no ke akuakii, no ka mea, he mea wahahee kona kii i hooheheeia, aohe hanu iloko o lakou.
Såsom dårar stå då alla människor där och begripa intet; guldsmederna komma då alla på skam med sina beläten, ty deras gjutna beläten äro lögn, och ingen ande är i dem.
15 He lapuwale lakou, he hana na ka wahahee; i ko lakou wa e hoopaiia mai ai, e make no lakou.
De äro fåfänglighet, en tillverkning att le åt; när hemsökelsen kommer över dem, måste de förgås.
16 Aole i like ka hooilina o Iakoba me lakou; no ka mea, nana no i hana na mea a pau; a o ka Iseraela hoi ke kookoo o koua hooilina; o Iehova o ua kaua kona inoa.
Men sådan är icke han som är Jakobs del; nej, det är han som har skapat allt, och Israel är hans arvedels stam. HERREN Sebaot är hans namn.
17 E lawe nui i kou waiwai, mai ka aina aku, e ka mea noho ma ka pakaua.
Samlen edert gods och fören det bort ur landet, I som sitten under belägring.
18 No ka mea, ke olelo mai nei o Iehova peneia, Aia hoi, e maa aku no wau i ka poe noho ma ka aina, i ka maa hookahi ana, a e hoopilikia ia lakou, a pela o loaa ia lakou.
Ty så säger HERREN: Se, denna gång skall jag slunga bort landets inbyggare; jag skall bereda dem ångest, så att de förnimma det.
19 Auwe au i kuu eha! ua nui loa ko'u hahauia, aka, i iho la au, He oiaio, he kaumaha keia, e hoomanawanui nae au ia.
Ve mig, jag är sönderkrossad! Oläkligt är mitt sår. Men jag säger: Ja, detta är min plåga, jag måste bära den!
20 Ua wawahiia ko'u halelewa, a ua moku hoi ko'u mau kaula a pau. Ua hele aku ka'u mau keiki, mai o'u aku nei, a ua ole lakou: aohe mea i koe nana e hohola hou i ko'u halelewa, a e kukulu i ko'u mau paku.
Mitt tält är förstört, och mina tältstreck äro alla avslitna. Mina barn äro borta, de finnas icke mer; ingen är kvar, som kan slå upp mitt tält och sätta upp mina tältdukar.
21 Ua lilo na kahu i mea e like me na holoholona, aole hoi i imi ia Iehova; nolaila, aole lakou e pomaikai; a e hoopuehu liilii ia ka lakou poe hipa a pau.
Ty herdarna voro oförnuftiga, de frågade icke efter HERREN; därför hade de ingen framgång, och hela deras hjord blev förskingrad.
22 Aia hoi, ua hiki mai ka leo o ka lono, he haunaele nui, mai ka aina akau mai, i mea e lilo ai na kulanakauhale o ka Iuda i neoneo, i noho ana hoi no na ilio hihiu.
Lyssna, något höres! Se, det nalkas! Ett stort dån kommer från nordlandet för att göra Juda städer till en ödemark, till en boning för schakaler.
23 E Iehova, ua ike no au, aole iloko o ke kanaka kona aoao iho; aole no ke kanaka hele ke alakai i kona mau kapuwai iho.
Jag vet det, HERRE: människans väg beror ej av henne, det står icke i vandrarens makt att rätt styra sina steg.
24 E Iehova, e paipai mai oe ia u, ma ka pono nae, aole ma kou ukiuki, o hooki loa mai oe ia'u.
Så tukta mig, HERRE likväl med måtta; icke i din vrede, på det att du ej må göra mig till intet.
25 E ninini oe i kou ukiuki maluna o ko na aina e, ka poe ike ole ia oe, a maiuna o na ohana i hea ole i kou inoa; no ka mea, ua ai lakou ia Iakoba, a ua hoopau ia ia, a oki loa, a ua hooneoneo i kona wahi i noho ai.
Utgjut din förtörnelse över hedningarna, som icke känna dig, och över de släkter som ej åkalla ditt namn. ty de hava uppätit Jakob, ja, uppätit och gjort ände på honom, och hans boning hava de förött.
