Iakobo 5
1 E HELE oukou, e ka poe waiwai, e uwe oukou me ka aoa aku no na ehaeha e kau mai ana maluna o oukou.
Hören nu, I rike: Gråten och jämren eder över det elände som skall komma över eder.
2 Ua popopo ko oukou waiwai, ua pau hoi ko oukou kapa aahu i ka mu.
Eder rikedom multnar bort, och edra kläder frätas sönder av mal;
3 Ua aiia e ka popo ko oukou gula, a me ko oukou kala; he hoike ka popo o ia mau mea no oukou, a e ai aku i ko oukou io me he ahi la. Ua hoiliili oukou no na la mahope.
edert guld och silver förrostar, och rosten därpå skall vara eder till ett vittnesbörd och skall såsom en eld förtära edert kött. I haven samlat eder skatter i de yttersta dagarna.
4 Aia hoi, o ka uku o ka poe hana nana i hoiliili ai ma ka oukou mau mahinaai i paa hewa ia oukou, ke kahea aku nei ia; a o ke kahea ana o ka poe hoiliili, komo ae la ia iloko o na pepeiao o ka Haku Sabaota.
Se, den lön I haven förhållit arbetarna som hava avbärgat edra åkrar, den ropar över eder, och skördemännens rop hava kommit fram till Herren Sebaots öron.
5 Ua noho lealea oukou ma ka honua me ke kuulala loa: ua kupalu oukou i ko oukou naau no ka la e make ai.
I haven levat i kräslighet på jorden och gjort eder goda dagar; I haven gött eder av hjärtans lust »på eder slaktedag».
6 Ua hoohewa oukou me ka pepehi aku hoi i ka mea pono; aole oia i pale aku ia oukou.
I haven dömt den rättfärdige skyldig och haven dräpt honom; han står eder icke emot.
7 I nui ke aho, e na hoahanau, a hiki mai ka Haku. Eia hoi, ke kakali nei ka mahiai i ka hua ohaha o ka honua, e hoomanawanui ana ma ia mea a hiki mai ke kuaua mua a me ke kuaua hope.
Så biden nu tåligt, mina bröder, intill Herrens tillkommelse. I sen huru åkermannen väntar på jordens dyrbara frukt och tåligt bidar efter den, till dess att den har fått höstregn och vårregn.
8 E ahonui no hoi oukou, e hooikaika i ko oukou naau; no ka mea, ua kokoke mai ka hiki ana mai o ka Haku.
Ja, biden ock I tåligt, och styrken edra hjärtan; ty Herrens tillkommelse är nära.
9 E na hoahanau, mai ohumu aku kekahi i kekahi, o hoohewaia mai oukou. Eia hoi, ke ku mai nei ka lunakanawai ma ka puka.
Sucken icke mot varandra, mina bröder, på det att I icke mån bliva dömda. Se, domaren står för dörren.
10 E na hoahanau o'u, e hoomanao oukou i ka poe kaula i olelo mai ai ma ka inoa o ka Haku, ia lakou no ka hoomaewaewaia, a me ke ahonui.
Mina bröder, tagen profeterna, som talade i Herrens namn, till edert föredöme i att uthärda lidande och visa tålamod.
11 Aia hoi, ke kapa nei kakou i ka poe hoomanawanui, he pomaikai. Ua lohe oukou i ka hoomanawanui ana o Ioba, a ua ike oukou i ka ka Haku hope; ua lokomaikai nui ka Haku me ke aloha mai.
Vi prisa ju dem saliga, som hava varit ståndaktiga. Om Jobs ståndaktighet haven I hört, och I haven sett vilken utgång Herren beredde; ty Herren är nåderik och barmhärtig.
12 He oiaio hoi, e na hoahanau o'u, mai hoohiki ino iki, aole i ka lani, aole i ka honua, aole hoi ma na hoohiki e ae: aka, e hoolilo i ko oukou ae i ae io, a me ko oukou hoole, i ole io; o haule oukou i ka hoohewaia mai.
Men framför allt, mina bröder, svärjen icke, varken vid himmelen eller vid jorden, ej heller vid något annat, utan låten edert »ja» vara »ja», och edert »nej» vara »nej», så att I icke hemfallen under dom.
13 I ehaeha anei kekahi o oukou? e pule oia; a i hauoli anei kekahi? e himeni aku ia.
Får någon bland eder utstå lidande, så må han bedja.
14 Ina he mai ko kekahi o oukou, e kii aku oia i ka poe lunakahiko o ka ekalesia; a e pule lakou maluna ona, me ka hamo ana ia ia i ka aila ma ka inoa o ka Haku,
Är någon glad, så må han sjunga lovsånger. Är någon bland eder sjuk, må han då kalla till sig församlingens äldste; och dessa må bedja över honom och i Herrens namn smörja honom med olja.
15 A o ka pule o ka mauaoio, e hoola no ia i ka mea mai, a na ka Haku e hoala mai ia ia; a ina i hana hewa oia, e kalaia mai ia.
Och trons bön skall hjälpa den sjuke, och Herren skall låta honom stå upp igen; och om han har begått synder, skall detta bliva honom förlåtet.
16 E hai aku i ko oukou mau hewa kekahi i kekahi, a e pule hoi kekahi no kekahi, i pohala ai oukou. O ka pule ikaika a ke kanaka pono e lanakila nui ia.
Bekännen alltså edra synder för varandra, och bedjen för varandra, på det att I mån bliva botade. Mycket förmår en rättfärdig mans bön, när den bedes med kraft.
17 He kanaka no o Elia, ua like kona ano me ko kakou, a pule ikaika aku ia, i ua ole mai; aole loa i ua mai ma ka honua i na makahiki ekolu a me na malama keu eono.
Elias var en människa, med samma natur som vi. Han bad en bön att det icke skulle regna, och det regnade icke på jorden under tre år och sex månader;
18 A pule hou aku ia, a haawi mai no ka lani i ka ua, a hooulu mai ka honua i kona hua.
åter bad han, och då gav himmelen regn, och jorden bar sin frukt.
19 E na hoahanau, ina e hele hewa kekahi o oukou, mai ka oiaio ae, a e hoohuli mai kekahi ia ia;
Mina bröder, om någon bland eder har farit vilse från sanningen, och någon omvänder honom,
20 E ike pono oia, o ka mea e hoohuli mai ana i ka mea hewa, mai kona hele hewa ana mai, nana no i hoopakele ae ka uhane i ka make, a nana hoi i hooki i ka hewa he nui loa.
så mån I veta att den som omvänder en syndare från hans villoväg, han frälsar hans själ från döden och överskyler en myckenhet av synder.
