Isaia 55

1 E A! na mea a pau e makewai, E hele mai oukou i na wai, A o ka mea kala ole, e hele mai hoi oukou, e kuai no, a e ai iho; Oia, e hele mai, e kuai i ka waina, a me ka waiu, me ke kala ole, a me ke kumu ole.

Nu väl, alle I, som törstige ären, kommer hit till vatten; och I som icke penningar hafven, kommer hit, köper och äter; kommer hit, och köper utan penningar och för intet, både vin och mjölk.

2 No ke aha la oukou i kaupaona aku ai i ka oukou kala i ka mea, aole ia he berena? A i ko oukou waiwai hoi, i ka mea hoomaona ole mai? E hoolohe pono mai oukou ia'u, a e ai hoi i ka mea i maikai io, A e olioli hoi ko oukou uhane ma ka momona.

Hvi läggen I ut penningar, der intet bröd är; och edart arbete, deraf I intet mätte varden? Hörer mig, och äter det godt är, så skall edor själ fet varda, i vällust.

3 E haliu mai i ko oukou pepeiao, a e hele mai ia'u; A hoolohe mai, a e ola no ko oukou uhane; A e hana no au me oukou i berita mau loa, I ka lokomaikai oiaio hoi o Davida.

Böjer edor öron hit, och kommer till mig; hörer, så får edor själ lefva; ty jag vill göra med eder ett evigt förbund, nämliga Davids vissa nåder.

4 Aia hoi, ua haawi aku au ia ia i mea hoike no na kanaka, I alakai hoi, a i luna no na lahuikanaka.

Si, jag hafver satt honom till ett vittne i folkena, till en Första och lärare för folken.

5 Aia hoi, e kahea aku no oe i ka lahuikanaka au i ike ole ai; A o ka lahuikanaka i ike ole ia oe, e holo aku no lakou iou la, No Iehova, kou Akua, a no ka Mea Hemolele o ka Iseraela; No ka mea, ua hoonani mai oia ia oe.

Si, du skall kalla Hedningar, de du intet känner; och Hedningar, som intet känna dig, skola löpa till dig, för Herrans dins Guds skull, dens Heligas i Israel, den dig prisar.

6 E imi oukou ia Iehova, oiai oia ma kahi e loaa'i, E hea aku ia ia, oiai oia ma kahi kokoke.

Söker Herran, medan man kan finna honom; åkaller honom, medan han när är,

7 E haalele ke kanaka hewa i kona aoao, A me ke kanaka lawehala, i kona mau manao; A e hoi mai hoi oia io Iehova la, a e lokomaikai no oia ia ia, A i ko kakou Akua hoi, no ka mea, e kala nui loa auanei oia.

Den ogudaktige öfvergifve sin väg, och syndaren sina tankar; och omvände sig till Herran, så förbarmar han sig öfver honom; och till vår Gud, ty när honom är mycken förlåtelse.

8 No ka mea, o ko'u mau manao, aole ia o ko oukou mau manao, A o ko oukou mau aoao, aole ia o ko'u mau aoao, wahi a Iehova.

Ty mine tankar äro icke edre tankar, och edre vägar äro icke mine vägar, säger Herren;

9 No ka mea, e like me ke kiekie o na lani maluna o ka honua, Pela no ke kiekie o ko'u mau aoao maluna o ko oukou mau aoao, A me ko'u mau manao, maluna o ko oukou mau manao.

Utan så mycket himmelen är högre än jorden, så äro ock mine vägar högre än edre vägar, och mine tankar är edre tankar.

10 No ka mea, e like me ka ua, a me ka hau i iho mai, mai na lani mai, Aole hoi e hoi hou ilaila, aka, e hoomau mai no i ka honua, A hoohua iho la ia ia, e hoomuo no hoi, I haawi mai ia i ka hua na ka mea lulu hua, A i berena hoi na ka mea ai;

Ty lika som regnet och snön faller af himmelen, och kommer icke åter dit igen, utan fuktar jordena, och gör henne fruktsamma och bärande, så att hon gifver säd till att så, och bröd till att äta;

11 Pela auanei ka'u olelo, ka mea i puka aku, mai ko'u waha aku, Aole ia e hoi nele mai ia'u; Aka, e hana no ia i ka mea a'u e makemake ai, A e hooko io ia i ka mea a'u e hoouna aku ai ia ia.

Alltså skall ock ordet vara, som utaf minom mun går. Det skall icke återkomma till mig fåfängt; utan göra det mig täckes, och det skall framgång hafva uti thy jag utsänder det.

12 No ka mea, e puka aku auanei oukou me ka olioli, A e alakaiia'ku oukou me ka malu: E hookani i ke oli na kuahiwi, a me na mauna imua o oukou, A e paipailima hoi na laau a pau o ke kula.

Ty I skolen utgå i glädje, och i frid ledsagade varda; berg och högar skola fröjdas för eder med glädje, och all trä på markene klappa med händerna;

13 Ma kahi o ke kakalaioa e ulu mai auanei ka laau kaa, A ma kahi o ka laau ooi, ka hadasa hoi; A e lilo ia i mea kaulana no Iehova, I ouli mau loa no hoi e hooki ole ia'i.

Furu skall uppväxa för törne, och myrten för törnebuskar; och Herranom skall vara ett Namn och ett evigt tecken, det icke skall utrotadt varda.