Isaia 47

1 E IHO ilalo, a e noho ma ka lepo, e ke kaikamahine puupaa o Babulona, E noho ma ka honua, aoho noho alii, e ke kaikamahine o Kaledea; No ka mea, aole oe e hea hou ia he puloku, a palupalu.

Stig ned och sätt dig i stoftet, du jungfru dotter Babel, sätt dig på jorden utan tron, du kaldéernas dotter; ty man skall icke mer kalla dig "den bortklemade och yppiga".

2 E lawe i ka mea kaapalaoa, a e kaa hoi i ka palaoa, E wehe i kou pale maka, e waiho aku ka huakapu, E wehe i ka uha, a e hele ae i kela aoao o na muliwai.

Tag till kvarnen och mal mjöl, lägg av din slöja, lyft upp släpet, blotta benet, vada genom strömmarna.

3 E weheia auanei kou hena, a e ikeia hoi kou wahi hilahila; E hoopai io no wau, aole e pakele kekahi kanaka ia'u.

Din blygd skall varda blottad, och din skam skall ses. Hämnd skall jag utkräva och ej skona någon människa.

4 O ko kakou Hoolapanai, o Iehova o na kaua kona inoa, O ka Mea Hemolele hoi o ka Iseraela.

Vår förlossares namn är HERREN Sebaot, Israels Helige!

5 E noho ekemu ole oe, a e hele aku hoi, a iloko o ka pouli, E ke kaikamahine o ko Kaledea; No ka mea, aole oe e kapa hou ia. He haku wahine o na aupuni.

Sitt tyst och drag dig undan i mörkret, du kaldéernas dotter; ty du skall icke mer bliva kallad "konungarikenas drottning".

6 Ukiuki aku la au i ko'u poe kanaka, Ua hoohaumia au i ko'u poe hooilina, Ua haawi hoi au ia lakou iloko o kou lima; Aole oe i hoike aku i ke aloha ia lakou, Ua hookaumaha oe i kau auamo maluna o ka mea elemakule.

Jag förtörnades på mitt folk, jag ohelgade min arvedel och gav dem i din hand. Och du visade dem intet förbarmande; på gamla män lät du ditt ok tynga hårt.

7 Ua olelo no oe, E mau loa no ko'u noho haku wahine ana; Aole hoi oe i manao i keia mau mea ma kou naau, Aole i noonoo i kona hope.

Du tänkte: "Jag skall evinnerligen förbliva en drottning" därför ville du ej akta på och tänkte ej på änden.

8 Nolaila, e hoolohe mai oe i keia, e ka mea olioli, Ka mea e noho makau ole ana; Ka mea olelo ma kou naau, Owau ana no, aohe mea e ae, ke kaawale au; Aole au e noho wahine kanemake ana, Aole hoi au e ike i ka lilo keiki ana,

Så hör nu detta, du som lever i vällust, du som tronar så trygg, du som säger i ditt hjärta: "Jag och ingen annan; aldrig skall jag sitta såsom änka, aldrig veta av, vad barnlöshet är."

9 Aka, e kau hoohikilele mai no keia mau mea elua maluna ou, ma ka la hookahi, O ka lilo keiki ana, a me ka wahinekanemake ana: E kau loa mai no ia mau mea maluna ou ma ka oiaio maoli, No ka nui o kou kilokilo ana, a no ka nui loa o kou hoopiopio ana.

Se, båda dessa olyckor skola komma över dig med hast, på en och samma dag: både barnlöshet och änkestånd skola komma över dig i fullaste mått, trots myckenheten av dina trolldomskonster, trots dina besvärjelsers starka kraft.

10 Ua hilinai no hoi oe ma kou hewa; A ua olelo no oe, Aohe mea ike mai ia'u. O kou akamai, a me kou ike, ua hookahuli ia ia oe; A ua olelo no oe maloko o kou naau, Owau ana no, aohe mea e ae, ke kaawale au.

Du kände dig trygg i din ondska, du tänkte: "Ingen ser mig." Din vishet och din kunskap var det, som förförde dig, så att du så sade i ditt hjärta: "Jag och ingen annan."

11 Nolaila, e hiki mai no ka hewa maluna ou, Aole oe e ike i kahi e hiki mai ai; E haule mai no ka popilikia maluna ou, Aole hiki ia oe ke kala aku ia. E hele hoohikilele mai no ka make maluna ou, Aole oe e ike aku.

Därför skall en olycka komma över dig, som du ej förmår besvärja bort, och ett fördärv skall falla över dig, som du icke skall kunna avvända; ja, plötsligt skall ödeläggelse komma över dig, när du minst anar det.

12 E ku mai hoi oe me kou hoopiopio ana, A me kou kilokilo ana, he nui loa, Me ka mea au i hooikaika'i, mai kou wa opiopio mai; Ina paha e hiki ia oe ke hoopomaikaiia, Ina paha e ku lanakila oe.

Träd fram med de besvärjelser och många trolldomskonster som du har mödat dig med från din ungdom; se till, om du så kan skaffa hjälp, om du så kan skrämma bort faran.

13 Ua luhi no oe i ka nui loa o kou kukakuka ana: E ku mai ano na kilolani, a me na kilokilohoku, a me na mea haiouli ma ka malama, A e hoola hoi ia oe, mai ka mea e hiki mai ana maluna ou.

Du har arbetat dig trött med dina många rådslag. Må de nu träda fram, må de frälsa dig, dessa som avmäta himmelen och spana i stjärnorna och var nymånad kungöra, varifrån ditt öde skall komma över dig.

14 Aia hoi, e like auanei lakou me ka opala, Na ke ahi no lakou e hoopau; Aole lakou e hoopakele ia lakou iho, mai ka mana o ka lapalapa ahi; Aole e koe ana ka lanahu ahi i mea e mahaua'i, Aole ahi e koe, i noho kekahi imua o ia.

Men se, de äro att likna vid strå som brännes upp i eld, de kunna icke rädda sitt liv ur lågornas våld. Detta är ju ingen koleld att värma sig framför, ingen brasa att sitta vid.

15 Pela auanei ia oe, ka poe au i hana pu ai, Kou poe kalepa hoi, mai kou wa opiopio mai: E auwana no kela mea keia mea i kona aoao iho, Aohe mea e hoola ia oe.

Ja, så går det för dig med dem som du mödade dig för. Och dina handelsvänner från ungdomstiden draga bort, var och en åt sitt håll och ingen finnes, som frälsar dig.