< Isaia 15 >

1 KA wanana no Moaba. A lukuia Ara-Moaba i ka po, ua anaiia; He oiaio, i ka po i lukuia'i o Kira-Moaba, Ua anai loa ia no.
Detta är tungen öfver Moab: Om nattena kommer förstöring öfver Ar i Moab, det är sin kos; om nattena, kommer förstöring öfver Kir i Moab, det är sin kos.
2 Pii aku no ia i ka heiau, ma Dibona hoi, Ma na wahi kiekie e uwe ai. E aoa no o Moaba, no Nebo a me Medeba; E ohule no ko lakou poo a pau, E pau no ka umiumi i ke kahiia.
De gå upp till Baith och Dibon till altaren, att de skola gråta och jämra sig öfver Nebo och Medba i Moab: All hufvud är rakad, allt skägg är afskuret.
3 Ma kona alanui e kaei no lakou ia lakou iho i ke hapa ino: Maluna o kona mau hale, a ma kona wahi akea, E aoa no na mea a pau me ka waimaka e kahe ana.
På deras gator gå de omsvepte i säcker; på deras tak och gatom jämra de sig alle, och gå neder gråtande.
4 E uwe hamama no o Hesebona a me Eleale; E loheia ko lakou leo ma Iahaza; No ka mea, e uwe aku no ka poe kaua o Moaba, E ehaeha no kona naau maloko ona.
Hesbon och Eleale ropa, så att man hörer det intill Jahaz; derföre jämra sig de väpnade i Moab, ty deras själ går illa.
5 E uwe nui no ko'u naau no Moaba, O kona poe i pee, aia no ma Zoara, ma Egelaselesia: I ka pii ana i Luhita, pii lakou me ka uwe iho; Oiaio, ma ke ala o Horonaima lakou e uwe at ai no ka make.
Mitt hjerta ropar till Moab, deras flyktige fly ifrå den treggaåra kon allt intill Zoar; ty de gå upp till Luhith och gråta; och på den vägenom till Horonaim upphäfver sig ett jämmerrop.
6 No ka mea, e mehameha auanei na wai o Nimerima, Ua maloo hoi ka mauu, ua pau ka launahele, aohe mea uliuli.
Ty de vatten i Nimrim torkas bort, så att höet förtorkas der, och gräset förvissnar, och växer ingen grön ört.
7 Nolaila, ua laweia'ku ka waiwai i loaa ia ia, A me ka lakou ukana hoi, a i ke kahawai o na wilou.
Ty de ägodelar, som de församlat, och de folk, som de tillrustat hafva, förer man öfver pilträbäcken.
8 Ua poai kona uwe ana i na mokuna o Moaba; Ua hiki kona aoa i Egelaima, a me kona kaniuhu i Beer-Elima.
Ropet går omkring uti Moabs gränsor de gråta allt intill Eglaim, och gråta vid den brunnen Elim;
9 No ka mea, ua piha na wai o Dimona i ke koko: A e kau hou no wau maluna o Dimona, I na liona hoi maluna o ka poe i pakele o Moaba, A me ka poe o ka aina i koe.
Ty de vatten i Dimon äro full med blod; dertill vill jag ännu låta mer komma öfver Dimon, både öfver dem som behållne äro i Moab lejonens, och öfver dem igenlefda i landena.

< Isaia 15 >