Kinohi 17

1 I KE kanaiwakumamaiwa o na makahiki o Aberama, ikea mai la o Iehova e Aberama, i mai la ia ia, Owau no ke Akua mana; e hele oe imua o ko'u alo, a e hemolele oe.

Då nu Abram nio och niotio år gammal var, syntes honom Herren, och sade till honom: Jag är Gud allsmäktig; vandra för mig och var fullkomlig.

2 A e hoopaa auanei au i kau berita mawaena o'u a ou; a e hoomahuahua aku au ia oe a nui loa.

Och jag skall göra mitt förbund emellan mig och dig, och jag skall föröka dig svårliga.

3 Moe iho la o Aberama ilalo kona alo: a kamailio mai la ke Akua me ia, i mai la,

Och Abram föll på sitt ansigte. Och Gud talade yttermera med honom, och sade:

4 Owau no, ea, aia hoi me oe ka'u berita, a e lilo auanei oe i kupuna no na lahuikanaka he nui loa.

Si, jag äret, och hafver mitt förbund med dig, och du skall varda en fader för mycket folk.

5 Aole oe e hea hou ia, o Aberama, aka, o Aberahama kou inoa: no ka mea, ua hoolilo aku no au ia oe i kupuna no na lahuikanaka he nui loa.

Derföre skall du icke mer heta Abram, utan Abraham skall vara ditt namn; ty jag hafver gjort dig till en fader för mycket folk.

6 A e hoolilo no wau ia oe i mea hoohua nui loa, e hoopuka auanei au i na lahuikanaka mailoko aku ou, a e puka mai no hoi na alii nui mailoko aku ou.

Och skall göra dig ganska mycket fruktsamman, och skall göra folk af dig; skola ock Konungar komma af dig.

7 A e hoopaa no hoi au i ka'u berita mawaena o'u a ou, a me kau poe mamo mahope ou ma na hanauna o lakou, i berita mau loa, i Akua no au nou, a no kau poe mamo mahope ou.

Och jag vill göra mitt förbund emellan mig och dig, och dina säd efter dig, i deras afkommandom, att det skall vara ett evigt förbund, så att jag skall vara din Gud, och dine säds efter dig.

8 A e haawi aku no au i ka aina au e noho malihini nei, i ka aina a pau o Kanaana, nou, a no kau poe mamo mahope ou, i wahi e noho mau ai: a owau hoi ko lakou Akua.

Och skall gifva dig, och dine säd efter dig, det land, der du en främling uti äst, nemliga, det hela landet Canaan, till evig besittning; och skall vara deras Gud.

9 Olelo mai la ke Akua ia Aberahama, Nolaila, e malama oe i ka'u berita, o oe a me kau poe mamo mahope ou, ma na hanauna o lakou.

Och Gud sade yttermera till Abraham: Så håll nu mitt förbund, du, och din säd efter dig, i deras afkommandom.

10 Eia ka'u berita e malama ai oukou mawaena o'u a o oukou, a me kau poe mamo mahope ou; E okipoepoeia na keikikane a pau o oukou.

Och detta är förbundet, som I hålla skolen, emellan mig och dig, och dina säd efter dig: Allt det mankön ibland eder är skall omskäras.

11 E okipoepoe oukou i ka io o ko oukou omaka; o ka hoailona ia o ka berita mawaena o'u a o oukou.

Men I skolen omskära edars kötts förhud. Det samma skall vara ett tecken till förbundet emellan mig och eder.

12 I ka poawalu o kona ola ana, e okipoepoeia na keikikane a pau o na hanauna o oukou; o ka mea i hanau ma kou wahi, a me ka mea i kuaiia i ke kala na ke kanaka e mai, ka mea aole nau i hua mai.

Hvart och ett piltebarn, då det är åtta dagar gammalt, skolen I omskära i edra afkommander. Sammalunda hvar och en tjenare, hemma födder eller köpter, eller eljest främmande, och icke af edro säd är.

13 O ka mea i hanau ma kou wahi, a me ka mea i kuaiia i kou kala, he pono no e okipoepoeia oia: a e pili auanei ka'u berita ma ko oukou io i berita mau loa.

Och så skall mitt förbund vara på edro kötte, till ett evigt förbund.

14 A o ke keikikane okipoepoe ole ia, ke okipoepoe ole ia ka io o kona omaka, e hookiia'ku ia kanaka mai kona hanauna aku; ua haihai oia i ka'u berita.

Och hvar något piltebarn icke varder omskoret i hans kötts förhud, hans själ skall utrotas utu hans folk, derföre att han mitt förbund icke hållit hafver.

15 Olelo mai la ke Akua ia Aberahama, A o Sarai o kau wahine, aole oe e kahea hou aku i kona inoa, o Sarai, e kapaia oia, o Sara.

Och Gud sade åter till Abraham: Dina hustru Sarai skall du icke mer kalla Sarai, utan Sara skall vara hennes namn.

16 E hoopomaikai aku hoi au ia ia, a e haawi aku hoi au ia oe, i keikikane nana mai: oia, e hoopomaikai no au la ia, nana mai na lahuikanaka; a nana mai no hoi na alii o kanaka.

Ty jag skall välsigna henne, och af henne skall jag gifva dig en son, hvilken jag skall välsigna, och folk skola varda af honom, och Konungar öfver mycket folk.

17 Alaila, moe iho la o Aberahama ilalo kona maka, akaaka iho la, a i iho la iloko o kona naau, E hanauia anei ke keiki na ka mea nona na makahiki he haneri? E hanau mai no anei o Sara, nona na makahiki he kanaiwa?

Då föll Abraham på sitt ansigte, och log, och sade i sitt hjerta: Skulle mig, som hundrade år gammal är, födas en son? Och Sara, som niotio år gammal är, skulle föda?

18 I aku la o Aberahama i ke Akua, Ina no o Isemaela e ola imua ou!

Och Abraham sade till Gud: Ack, att dock Ismael måtte få lefva för dig.

19 I mai la ke Akua, He oiaio, na Sara e hanau ke keikikane nau, a e kapa aku oe i kona inoa o Isaaka: a e hoopaa auanei au i ka'u berita me ia, a me kana poe mamo mahope ona, i berita mau loa.

Då sade Gud: Ja, Sara din hustru skall föda dig en son, hvilken du skall kalla Isaac; ty med honom skall jag upprätta mitt eviga förbund, och med hans säd efter honom.

20 A o Isemaela, ua hoolohe hoi au ia oe nona: Aia hoi, na hoopomaikai no au ia ia, a e hoohua auanei au i na keiki nana, a e hoomahuahua no hoi au ia ia; e hanau nana na alii he umikumamalua, a e hoolilo hoi au ia ia i Iahuikanaka nui.

Dertill hafver jag ock bönhört dig om Ismael: Si, jag hafver välsignat honom, och skall göra honom fruktsamman, och föröka honom ganska svårliga; tolf Förstar skall han föda, och jag skall göra honom till mycket folk.

21 Aka, e hoopaa auanei au i kuu berita ia Isaaka, i ka mea a Sara e hanau mai ai nau, i keia manawa o kela makahiki aku.

Men mitt förbund skall jag upprätta med Isaac, den Sara dig föda skall, på denna tidenom åt året.

22 A oki iho la kana kamailio ana me ia, hoi aku la ke Akua iluna mai o Aberahama aku.

Och som talet vardt ändadt, for Gud upp ifrån Abraham.

23 Lalau aku la o Aberahama i kana keiki ia Isemaela, a me na mea a pau i hanau ma kona hale, a me na mea a pau i kuaiia i kana kala, i na kane a pau o ko Aberahama mau ohua; a okipoepoe iho la i ka io o ko lakou omaka ia la hookahi no, e like me, ka ke Akua i olelo mai ai ia ia.

Och Abraham tog sin son Ismael och alla tjenare, hemma födda och köpta, och allt det mankön var i hans huse, och omskar förhudena på deras kött, straxt på samma dagenom, som Gud honom sagt hade.

24 He kanaiwa na makahiki a me kumamaiwa o ko Aberahama ola ana, ia ia i okipoepoeia'i ma ka io o kona omaka.

Och Abraham var nio och niotio år gammal, då han omskar förhudena på sitt kött.

25 He umikumamakolu na makahiki o Isemaela, ia ia i okipoepoeia'i ma ka io o kona omaka.

Men Ismael hans son var tretton år gammal, då hans kötts förhud omskoren vardt.

26 Ia la hookahi no, i okipoepoeia'i o Aberahama, a me kana keiki o Isemaela.

Allt på enom dag vordo de alle omskorne, Abraham och hans son Ismael;

27 Ua okipoepoe pu ia me ia na kanaka a pau o kona mau ohua, i hanau ma kona hale, a i kuaiia i kona kala na ke kanaka e mai.

Och allt det mankön var i hans huse, både hemfödde tjenare och köpte, och eljest främmande; alle vordo de omskorne med honom.