Ezekiela 20

1 EIA hoi kekahi, i ka hiku o ka makahiki, i ka lima o ka mahina, i ka la umi o ua mahina la, hele mai kekahi poe o na lunakahiko o ka Iseraela e ninau ia Iehova, a noho iho la imua o ko'u alo.

I sjunde året, på tionde dagen i femte månaden, kommo några av de äldste i Israel för att fråga HERREN; och de satte sig ned hos mig.

2 Alaila hiki mai ka olelo a Iehova ia'u, i mai la,

Då kom HERRENS ord till mig han sade:

3 E ke keiki a ke kanaka, e olelo aku oe i na lunakahiko o ka Iseraela, e i aku ia lakou, Ke i mai nei Iehova ka Haku penei; Hele mai nei oukou e ninau ia'u? Ma ko'u ola ana, aole au e ninauia e oukou, wahi a Iehova ka Haku.

Du människobarn, tala med de äldste i Israel och säg till dem: Så säger Herren, HERREN: Haven I kommit för att fråga mig? Så sant jag lever, jag låter icke fråga mig av eder, säger Herren, HERREN.

4 E hoohewa oe ia lakou, e hoohewa ia lakou, e ke keiki a ke kanaka? E hoike ia lakou i na mea I hoopailua o ko lakou poe makua.

Men vill du döma dem, ja, vill du döma, du människobarn, så förehåll dem deras fäders styggelser

5 E olelo aku ia lakou, Ke i mai nei o Iehova ka Haku penei; i ka la i koho aku ai au i ka Iseraela, a i hapai ai i kuu lima i na keiki a ka ohana a Iakoba, a i hoike ai ia'u iho ia lakou ma ka aina Aigupita, i ka wa i hapai ai au i kuu lima ia lakou, me ka i ana'e, Owau no Iehova ko oukou Akua;

och säg till dem: Så säger Herren, HERREN: På den dag då jag utvalde Israel, då upplyfte jag min hand till ed inför Jakobs hus' barn och gjorde mig känd för dem i Egyptens land; jag upplyfte min hand till ed inför dem och sade: »Jag är HERREN, eder Gud.

6 I ka la i hapai ai au i kuu lima ia lakou, e lawe mai ia lakou mai ka aina mai o Aigupita, i ka aina a'u i nana aku ai no lakou, e kahe ana ka waiu a me ka meli, ka mea nani o na aina a pau:

På den dagen lovade jag dem med upplyft hand att föra dem ut ur Egyptens land, till det land som jag hade utsett åt dem, ett land som skulle flyta av mjölk och honung, och som vore härligast bland alla länder.

7 Alaila olelo aku la au ia lakou, E haalele oukou kela kanaka keia kanaka i ka mea inainaia o kona mau maka, mai noho a hoohaumia ia oukou iho ma na kii o Aigupita: owau no Iehova ko oukou Akua.

Och jag sade till dem: »Var och en av eder kaste bort sina ögons styggelser, och ingen orene sig på Egyptens eländiga avgudar; jag är HERREN, eder Gud.»

8 Aka, kipi mai la lakou ia'u, aole o lakou makemake e hoolohe mai ia'u; aole lakou i haalele kela kanaka keia kanaka i ka mea inainaia o ko lakou mau maka, aole hoi i haalele i na kii o Aigupita: alaila olelo aku au, E ninini aku au i ko'u ukiuki maluna o lakou, e hooko i ko'u huhu ia lakou mawaenakonu o ka aina o Aigupita.

Men de voro gensträviga mot mig och ville icke höra på mig; de kastade icke bort var och en sina ögons styggelser, och de övergåvo icke Egyptens eländiga avgudar. Då tänkte jag på att utgjuta min förtörnelse över dem och att uttömma min vrede på dem mitt i Egyptens land.

9 Aka, ua hana au no ko'u inoa, i ole ia e hoohaumiaia i na maka o na lahuikanaka, iwaena o ia poe i noho ai lakou: imua hoi o ko lakou mau maka i hoike ai au ia'u iho ia lakou, i ka lawe ana mai ia lakou mai loko mai o ka aina o Aigupita.

Men vad jag gjorde, det gjorde jag för mitt namns skull, för att detta icke skulle bliva vanärat i de folks ögon, bland vilka de levde, och i vilkas åsyn jag gjorde mig känd för dem, i det jag förde dem ut ur Egyptens land.

10 A lawe mai la hoi au ia lakou mai ka aina mai o Aigupita, a alakai ia lakou iloko o ka waonahele.

Så förde jag dem då ut ur Egyptens land och lät dem komma in i öknen.

11 Haawi aku la hoi au i ka'u mau kauoha ia lakou, a hoike aku la hoi au i ko'u mau kanawai ia lakou, o na mea ke malamaia e ke kanaka, e ola ia ilaila.

Och jag gav dem mina stadgar och kungjorde för dem mina rätter; den människa som gör efter dem får leva genom dem.

12 A o ko'u mau Sabati kekahi ka'u i haawi aku ai ia lakou, i hoailona iwaena o'u a me lakou, i ike lakou owau no Iehova ka mea nana lakou i hoano.

Jag gav dem ock mina sabbater, till att vara ett tecken mellan mig och dem, för att man skulle veta att jag är HERREN, som helgar dem.

13 Aka, kipi mai la ka ohana a Iseraela ia'u ma ka waonahele, aole lakou i hele ma ka'u mau kauoha, ua hoowahawaha hoi lakou i ko'u mau kanawai, o na mea ke malamaia e ke kanaka, e ola ia ilaila: a ua hoohaumia nui lakou i ko'u mau Sabati. Alaila elele aku la au, E ninini aku au i ko'u ukiuki maluna o lakou ma ka waonahele, e hoopau ai ia lakou.

Men Israels hus var gensträvigt mot mig i öknen; de vandrade icke efter mina stadgar, utan föraktade mina rätter, fastän den människa som gör efter dem får leva genom dem; de ohelgade ock svårt mina sabbater. Då tänkte jag på att utgjuta min förtörnelse över dem i öknen och så förgöra dem.

14 Aka, hana iho la au no ko'u inoa, i ole ia e hoohaumiaia i na maka o na lahuikanaka, imua o ko lakou alo i lawe mai ai au ia lakou iwaho.

Men vad jag gjorde, det gjorde jag för mitt namns skull, för att detta icke skulle bliva vanärat i de folks ögon, i vilkas åsyn jag hade fört dem ut.

15 Ua hapai no nae au i kuu lima ia lakou, ma ka waonahele, e lawe ole au ia lakou i ka aina a'u i haawi aku ai, e kahe ana ka waiu a me ka meli, ka mea naui o na aina a pau;

Likväl upplyfte jag min hand inför dem i öknen och svor att jag icke skulle låta dem komma in i det land som jag hade givit dem, ett land som skulle flyta av mjölk och honung, och som vore härligast bland alla länder --

16 No ka mea, ua hoowahawaha lakou i ko'u mau kanawai, aole hoi i hele ma ka'u mau kauoha, aka, ua hoohaumia lakou i ko'u mau Sabati; no ka mea, ua hele ko lakou naau mamuli o ko lakou mau kii.

detta därför att de föraktade mina rätter och icke vandrade efter mina stadgar, utan ohelgade mina sabbater, i det att deras hjärtan följde efter deras eländiga avgudar.

17 Aka hoi, ua aloha aku ko'u maka ia lakou i ole e luku ia lakou; aole hoi au i hoopau ia lakou ma ka waonahele.

Men jag visade dem skonsamhet och fördärvade dem icke; jag gjorde icke alldeles ände på dem i öknen.

18 Aka, olelo aku la au i ka lakou mau keiki ma ka waonahele, Mai hele oukou ma na oihana a ko oukou mau makuakane, aole hoi e malama i ko lakou mau kanawai, aole hoi e hoohaumia ia oukou iho me ko lakou mau akuakii.

Och jag sade till deras barn i öknen: »I skolen icke vandra efter edra fäders stadgar och icke hålla deras rätter, ej heller orena eder på deras eländiga avgudar.

19 Owau no Iehova ko oukou Akua; e hele hoi oukou ma ka'u mau kauoha, a e malama i ko'u mau kanawai, a e hana oukou ma ia mau mea:

Jag är HERREN, eder Gud; vandren efter mina stadgar och håller mina rätter och gören efter dem.

20 A e hoauo hoi i ko'u mau Sabati; a e lilo ia i hoailona iwaena o'u a me oukou, i ike oukou owau no Iehova ko oukou Akua.

Och helgen mina sabbater, och må de vara ett tecken mellan mig och eder, för att man må veta att jag är HERREN, eder Gud.

21 Kipi mai la nae na keiki ia'u; aole lakou i hele ma ka'u mau kauoha, aole hoi lakou i malama i ko'u mau kanawai e hana malaila, o ua mea ke malamaia e ke kanaka, e ola ia ilaila: ua hoohaumia lakou i ko'u mau Sabati; alaila olelo iho la au, e niuini aku au i ko'u ukiuki maluna o lakou, e hooko ai i ko'u huhu ia lakou ma ka waonahele.

Men deras barn voro gensträviga mot mig; de vandrade icke efter mina stadgar och höllo icke mina rätter, så att de gjorde efter dem fastän den människa som gör efter dem får leva genom dem; de ohelgade ock mina sabbater. Då tänkte jag på att utgjuta min förtörnelse över dem och att uttömma min vrede på dem i öknen.

22 Aka, hoihoi mai au i kuu lima, a hana hoi au no ko'u inoa, i ole ia e hoohaumiaia i na maka o na lahuikanaka, imua o ko lakou alo i lawe mai ai au ia lakou.

Men jag drog min hand tillbaka, och vad jag gjorde, det gjorde jag för mitt namns skull, för att detta icke skulle bliva vanärat i de folks ögon, i vilkas åsyn jag hade fört dem ut.

23 Hapai ae la hoi au i kuu lima ia lakou ma ka waonahele, e hooauhee liilii ia lakou iwaena o na lahuikanaka, a e hoopuehu ia lakou ma na aina.

Likväl upplyfte jag min hand inför dem i öknen och svor att förskingra dem bland folken och förströ dem i länderna,

24 No ka mea, aole lakou i hana ma ko'u mau kanawai, aka, ua hoowahawaha i ka'u mau kauoha, a ua hoohaumia i ko'u mau Sabati, a o ko lakou mau maka, aia no mamuli o na kii o ko lakou mau makua.

eftersom de icke gjorde efter mina rätter, utan föraktade mina stadgar och ohelgade mina sabbater, och eftersom deras ögon hängde vid deras fäders eländiga avgudar.

25 Nolaila hoi, haawi au no lakou i na kauoha pono ole, a me na kanawai i ola ole ai lakou ilaila;

Därför gav jag dem ock stadgar som icke voro till deras båtnad, och rätter genom vilka de icke kunde bliva vid liv.

26 A ua hoohaumia au ia lakou iloko o ko lakou mau haawina; i ko lakou hoohele ana iwaena o ke ahi i na mea a pau i wehe ae i ka opu, i hooneoneo au ia lakou, i mea e ike ai lakou owau no Iehova.

Och jag lät dem orena sig med sina offerskänker, med att låta allt som öppnade moderlivet gå genom eld, ty jag ville slå dem med förfäran, på det att de skulle förstå att jag är HERREN.

27 Nolaila e olelo aku, e ke keiki a ke kanaka, i ka ohana a Iseraela, a e i aku ia lakou, Ke i mai nei Iehova ka Haku, penei; Maloko no hoi o keia, i hoino wale mai ai ko oukou mau makua ia'u, i ka lakou hana hewa ana mai ia'u:

Tala därför till Israels hus, du människobarn, och säg till dem: Så säger Herren, HERREN: Också därmed hava edra fäder hädat mig, att de hava begått otrohet mot mig.

28 I ko'u lawe ana mai ia lakou i ka aina, nona i hapai ai au i kuu lima e haawi aku au ia no lakou, a ike lakou i na puu kiekie a pau, a me na laau paapu a pau, alaila kaumaha ae la lakou i ka lakou mau mohai malaila; a haawi lakou ilaila i ka hoonaukiuki ana o ka lakou alana: ilaila hoi i hana aku ai lakou i ko lakou mea ala, a i ninini aku ai i ka lakou mau mohai inu.

När jag hade låtit dem komma in i det land som jag med upplyft hand hade lovat att giva dem, och när de så där fingo se någon hög kulle eller något lummigt träd, då offrade de där sina slaktoffer och framburo där sina offergåvor, mig till förtörnelse, och läto där sina offers välbehagliga lukt uppstiga och utgöto där sina drickoffer.

29 Alaila olelo aku la au ia lakou, Heaha ka wahi kiekie e hele aku ai oukou? A ua kapaia kona inoa o Bama a hiki i keia la.

Då sade jag till dem: »Vad är detta för en offerhöjd, denna som I kommen till?» Därav fick en sådan plats namnet »offerhöjd», såsom man säger ännu i dag.

30 Nolaila e olelo aku i ka ohana a Iseraela, Ke i mai nei Iehova ka Haku penei; Ua haumia anei oukou mamuli o ka aoao o ko oukou mau makua? A ua moe kolohe anei oukou mamuli o ko lakou mau mea inainaia?

Säg därför till Israels hus: Så säger Herren, HERREN: Skolen då I orena eder på samma sätt som edra fäder gjorde, och i trolös avfällighet löpa efter deras styggelser?

31 No ka mea, i ko oukou kaumaha ana i ka oukou mau mohai, i ko oukou hoohele ana i ka oukou mau keiki iwaena o ke ahi, ua hoohaumia oukou ia oukou iho me ko oukou mau akuakii a pau, a hiki i keia la; a e uinauia mai anei au e oukou, e ka ohana a Iseraela? Na ko'u ola ana, wahi a Iehova ka Haku, aole au e ninauia mai e oukou.

I orenen eder ännu i dag på alla edra eländiga avgudar, i det att I frambären åt dem edra offerskänker och låten edra barn gå genom eld. Skulle jag då låta fråga mig av eder, I av Israels hus? Nej, så sant jag lever, säger Herren, HERREN, ja låter icke fråga mig av eder.

32 A o ka mea i kupu iloko o ko oukou naau, aole loa ia, i ka oukou olelo ana, E like kakou me na lahuikanaka, e like me na ohana o na aina i ka hoomana i ka laau a me ka pohaku.

Och förvisso skall icke det få ske som har kommit eder i sinnet, då I tänken: »Vi vilja bliva såsom hedningarna, såsom folken i andra länder: vi vilja tjäna trä och sten.

33 Ma ko'u ola ana, wahi a Iehova ka Haku, He oiaio, me ka lima ikaika, a me ka lima kikoo aku, a me ka ukiuki i nininiia aku, e alii ai au maluna o oukou:

Så sant jag lever, säger Herren, HERREN, med stark hand och uträckt arm och utgjuten förtörnelse skall jag sannerligen regera över eder.

34 A e lawe mai au ia oukou mai waena mai o kanaka, a e hoakoakoa au ia oukou mai na aina mai i hooauheeia'i oukou, me ka lima ikaika, a me ka lima kikoo, a me ka ukiuki i niniuiia'ku.

Och med stark hand och uträckt arm och utgjuten förtörnelse skall jag föra eder ut ifrån folken och församla eder från de länder i vilka I ären förströdda.

35 A e lawe au ia oukou iloko o ka waouahele o kanaka, a malaila au e hakaka ai me oukou, he maka no he maka.

Och jag skall föra eder in i Folkens öken, och där skall jag gå till rätta med eder, ansikte mot ansikte.

36 Me au hoi i hakaka ai me ko oukou mau makua ma ka waonahele o ka aina Aigupita, pela e hakaka ai au me oukou, wahi a Iehova ka Haku.

Likasom jag gick till rätta med edra fäder i öknen vid Egyptens land, så skall jag ock gå till rätta med eder, säger Herren, HERREN.

37 A e hoohele ae au ia oukou malalo ae o ko kookoo, a e lawe au ia oukou iloko o ka mea paa o ka berita:

Och jag skall låta eder draga fram under staven och tvinga eder in i förbundets band.

38 A e holoi aku wau mai waena aku o oukou i na kipi, a me ka poe i hana hewa mai ia'u; e lawe mai au ia lakou mai ka aina mai i noho iki ai lakou, aole nae lakou e komo i ka aina o ka Iseraela; a e ike i oukou owau no Iehova.

Och jag skall rensa bort ifrån eder dem som sätta sig upp emot mig och avfalla från mig, jag skall skaffa bort dem ur det land där de nu bo, men in i Israels land skola de icke få komma; och I skolen förnimma att jag är HERREN.

39 A oukou hoi, e ka ohana a Iseraela, ke i mai nei Iehova ka Haku, penei; E hele oukou, a e malama kela mea keia mea i kona mau kii, a mahope aku hoi, ina aole oukou e hoolohe mai ia'u: aka, mai hoohaumia hou i ko'u inoa, me ka oukou mau haawina a me ko oukou mau akuakii.

Men hören nu, I av Israels hus: Så säger Herren, HERREN: Välan, gån åstad och tjänen edra eländiga avgudar, var och en dem han har. Sedan skolen I förvisso komma att höra på mig, och I skolen då icke mer ohelga mitt heliga namn med edra offerskänker och edra eländiga avgudar.

40 No ka mea, ma ko'u mauna hoano, ma ka mauna kiekie o ka Iseraela, wahi a Iehova ka Haku, malaila e malama mai ai ia'u ka ohana a pau a Iseraela, o ka poe a pau loa ma ka aina; malaila e maliu ai au ia lakou, malaila e kauoha ai au i ka oukou mau mohai, a me na hua mua o ka oukou mau alana, me ko oukou mau mea hoano a pau.

Ty på mitt heliga berg, på Israels höga berg, säger Herren, HERREN där skall hela Israels hus tjäna mig, så många därav som finnas i landet; där skall jag finna behag i dem, där skall jag hava lust till edra offergärder och till förstlingen av edra gåvor, vadhelst I viljen helga.

41 E maliu au ia oukou me ko oukou mea ala ono, aia lawe mai au ia oukou mai ka poe kanaka mai, a e hoakoakoa ia oukou mai loko mai o na aina i hooauhee liilii ia ai oukou; a e hoanoia mai au ma o oukou la i na maka o na lahuikanaka.

Vid den välbehagliga lukten skall jag finna behag i eder, när tiden kommer, att jag för eder ut ifrån folken och församlar eder från de länder i vilka I ären förströdda. Och jag skall bevisa mig helig på eder inför folkens ögon.

42 A e ike oukou owau no Iehova, aia lawe mai au ia oukou iloko o ka aina o ka Iseraela, i ka aina nona i hapai ai au i kuu lima e haawi aku ia i ko oukou poe makua.

Ja, I skolen förnimma att jag är HERREN, när jag låter eder komma in i Israels land, det land som jag med upplyft hand lovade att giva åt edra fäder.

43 A malaila e hoomanao ai oukou i ko oukou mau aoao, a me ka oukou mau hana a pau, na mea i haumia ai oukou; a e hoowahawaha oukou ia oukou iho i ko oukou mau maka, no na mea ino a pau a oukou i hana aku ai.

Och där skolen I tänka tillbaka på edra vägar och på alla de gärningar som I orenaden eder med; och I skolen känna leda vid eder själva för allt det onda som I haven gjort.

44 A e ike no oukou owau no Iehova, aia hana au me oukou no ko'u inoa, aole mamuli o ko oukou mau aoao hewa, aole hoi e like me ka oukou hana hewa ana, e ka ohana a Iseraela, wahi a Iehova ka Haku.

Och I skolen förnimma att jag är HERREN, när jag så handlar med eder, för mitt namns skull och icke efter edra onda vägar och edra skändliga gärningar, I av Israels hus, säger Herren, HERREN.

45 Hiki mai la hoi ka olelo a Iehova ia'u, i mai la,

Och HERRENS ord kom till mig; han sade:

46 E ke keiki a ke kanaka, e hookupono oe i kou wahi maka i ke kukuluhema, a e hoolei aku i kau olelo ma ka aoao hema e wanana ku e oe i ka ululaau o ka aina hema:

Du människobarn, vänd ditt ansikte söderut och predika mot söder; ja, profetera mot skogslandet söderut;

47 A e olelo aku i ka ululaau o ke kukuluhema, E hoolohe i ka olelo a Iehova, no ka mea, ke olelo mai nei Iehova ka Haku, penei; Aia hoi, e kukuni au i ke ahi iloko ou, a e hoopau ae ia i na laau maka a pau iloko ou, a me na laau maloo a pau; a o ka lapalapa e lapalapa ana aole loa ia e kinaiia, a e wela ilaila na wahi maka a pau mai ke kukuluhema a ke kukuluakau.

säg till skogen söderut: Hör HERRENS ord: Så säger Herren, HERREN: Se, jag skall tända upp en eld i dig, och den skall förtära alla träd i dig, både de friska och de torra; den flammande lågan skall icke kunna släckas, och av den skola allas ansikten förbrännas, allas mellan söder och norr.

48 A e ike no ka io a pau, na'u na Iehova ia i kukuni, aole no ia e kinaiia.

Och allt kött skall se att jag, HERREN, har upptänt den; den skall icke kunna släckas.

49 I aku la hoi au, Auwe, e Iehova ka Haku ke olelo nei lakou no'u, Aole anei ia e olelo i na olelo nane?

Och jag sade: »Ack, Herre, HERRE! Dessa säga om mig: 'Denne talar ju gåtor.'» Hebr habbamá. Hebr. habbaím.