Ezekiela 2
1 I MAI la hoi oia ia'u, E ke keiki a ke kanaka, e ku iluna oe ma kou mau wawae, a e olelo aku no au ia oe.
Och han sade till mig: Du menniskobarn, statt upp på dina fötter, så vill jag tala med dig.
2 A komo mai la ka uhane iloko o'u i kana olelo ana ia'u, a hooku ia'u ma ko'u mau wawae, a lohe au i ka mea olelo mai ia'u.
Och då han så talade med mig kom jag åter till mig igen, och stod upp på mina fötter, och hörde uppå honom, som talade med mig.
3 Olelo mai la hoi ia ia'u, E ke keiki a ke kanaka, ke hoouna aku nei au ia oe i na mamo a Iseraela, i ka lahuikanaka kipi i kipi ia'u; ua hana hewa lakou a me ko lakou mau makua ia'u a hiki i keia la.
Och han sade till mig: Du menniskobarn, jag sänder dig till Israels barn, till det affälliga folket, som ifrå mig fallit hafva; de, med deras fäder, hafva allt intill denna dag brutit mig emot.
4 No ka mea, he poe keiki maka oolea lakou a me ka naau paakiki, a e olelo aku oe ia lakou, Ke i mai nei Iehova ka Haku penei.
Men de barn, som jag sänder dig till äro hårdnackade. och förstockade i hjertat; till dem skall du säga: Detta säger Herren Herren;
5 A o lakou, ina lohe paha, a lohe ole paha, (no ka mea, he ohana kipi lakou, ) e ike no hoi lakou he kaula no ka iwaena o lakou.
Ehvad de hörat eller låtat: Det är väl ett ohörsamt folk; så skola de dock likväl veta, att en Prophet ibland dem är.
6 A o oe, e ke keiki a ke kanaka, mai makau aku ia lakou, aole hoi i ka lakou mau olelo, ina he mau laau oioi a me ke kakalaioa kekahi me oe, a noho oe iwaena o na moohueloawa, mai noho a weliweli oe i ka lakou mau olelo, aole hoi i ko lakou mau helehelena, ina no he ohana kipi lakou.
Och du menniskobarn skall intet frukta dig för dem, huru de döma dig; der äro väl gensträfvoge, och hvass törne emot dig, och du bor ibland scorpioner; men du skall intet frukta dig, huru de döma dig, eller förfära dig för deras trug, ändock de väl ett ohörsamt folk äro;
7 A e olelo aku oe i ka'u mau olelo ia lakou, ina lohe lakou, a ina lohe ole lakou; no ka mea, he poe kipi loa lakou.
Utan du skall säga dem min ord, ehvad de hörat eller låtat; ty det är ett ohörsamt folk.
8 Aka o oe, e ke keiki a ke kanaka, e hoolohe mai i ka mea a'u e olelo aku ai ia oe; mai noho a kipi oe e like me kela ohana kipi, e oaka kou waha a e ai i ka mea a'u e haawi aku ai ia oe.
Men du menniskobarn, hör du hvad jag dig säger, och var icke ohörsam, lika som de ett ohörsamt folk äro; låt upp din mun, och åt hvad jag dig gifver.
9 A i ko'u nana ana, aia hoi, ua hoounaia mai kekahi lima ia'u; aia hoi, maloko ona he owili palapala;
Och jag såg, och si, en hand vardt uträckt till mig; den hade ett sammanviket bref;
10 A hohola mai la oia ia mea imua o ko'u alo; a ua kakauia maloko a mawaho, a ua kakania hoi malaila: NA KANIKAU, A ME KA UWE ANA, A ME KA POINO.
Hvilket hon upplät för mig, och der var beskrifvet utan och innan, och der var uti skrifvet klagan, ack och ve.
