Pukaana 16
1 HELE mai la lakou, mai Elima mai, a hiki mai la ka poe mamo a pau a Iseraela i ka waonahele i Sina, he wahi ia mawaena o, Elima a me Sinai, o ka la umikumamalima ia o ka malama alua, mai ko lakou puka ana mai iwaho, mai ka aina o Aigupita mai.
Därefter bröt Israels barns hela menighet upp från Elim och kom till öknen Sin, mellan Elim och Sinai, på femtonde dagen i andra månaden efter sitt uttåg ur Egyptens land.
2 Ohumu ae la ka poe mamo a pau a Iseraela ia Mose ma laua o Aarona, ma ka waonahele;
Och Israels barns hela menighet knorrade emot Mose och Aron i öknen;
3 I mai la na mamo a Iseraela ia laua, Ina i haawiia mai ka make no kakou, i ka lima o Iehova, ma ka aina o Aigupita, i ka wa a kakou i noho ai ma na ipu ia, a ai aku no hoi kakou i ka ai a maona; no ka mea, ua lawe mai olua ia kakou, maloko o keia waonahele, e pepehi i keia poe a pau i ka pololi.
Israels barn sade till dem: »Ack att vi hade fått dö för HERRENS hand i Egyptens land, där vi sutto vid köttgrytorna och hade mat nog att äta! Men I haven fört oss hitut i öknen för att låta hela denna hop dö av hunger.»
4 I mai la o Iehova ia Mose, Aia hoi, e hooua aku au i ka ai, mai ka lani aku; a e hele aku na kanaka mawaho, e hoouluulu i ko ka la ma ia la, i hoao aku ai au ia lakou, e hele paha lakou ma ko'u kanawai, aole paha.
Då sade HERREN till Mose: »Se, jag vill låta bröd från himmelen regna åt eder. Och folket skall gå ut och samla för var dag så mycket som behöves. Så skall jag sätta dem på prov, för att se om de vilja vandra efter min lag eller icke.
5 A hiki i ka la aono, e hoomakaukau lakou i ka mea a lakou e lawe mai ai iloko; e papalua ia i ka mea a lakou e hoouluulu ai i kela la i keia la.
Och när de på den sjätte dagen tillreda vad de hava fört hem, skall det vara dubbelt mot vad de eljest för var dag samla in.»
6 Olelo mai la o Mose laua o Aarona i na mamo a pau a Iseraela, A ahiahi, alaila oukou e ike, na Iehova no oukou i lawe mai nei, mai ka aina mai o Aigupita:
Och Mose och Aron sade till alla Israels barn: »I afton skolen I förnimma att det är HERREN som har fört eder ut ur Egyptens land,
7 A kakahiaka, alaila oukou e ike ai i ka nani o Iehova; no kona hoolohe ana i ka mea a oukou i ohumu aku ai ia Iehova: heaha hoi maua, i ohumu mai ai oukou ia maua?
och i morgon skolen I se HERRENS härlighet, HERREN har nämligen hört huru I knorren mot honom. Ty vad äro vi, att I knorren mot oss?»
8 I mai la o Mose, E haawi mai ana o Iehova i ke ahiahi, i ia na oukou e ai ai, a kakahiaka i ai e maona ai; no ka mea, ua lohe mai o Iehova i ka ohumu ana a oukou i ohumu aku ai ia ia: Heaha hoi o maua? aole no maua ka oukou ohumu ana, aka, no Iehova.
Och Mose sade ytterligare: »Detta skall ske därigenom att HERREN i afton giver eder kött att äta, och i morgon bröd att mätta eder med då nu HERREN har hört huru I knorren mot honom. Ty vad äro vi? Det är icke mot oss I knorren, utan mot HERREN.»
9 Olelo ae la o Mose ia Aarona, E i aku oe i ka poe mamo a pau a Iseraela, E hele mai lakou imua i ke alo o Iehova: no ka mea, ua lohe ia i ka oukou ohumu ana.
Och Mose sade till Aron: »Säg till Israels barns hela menighet Träden fram inför HERREN, ty han har hört huru I knorren.»
10 A i ka Aarona olelo ana i ka poe mamo a pau a Iseraela, alawa ae la lakou ma ka waonahele, aia hoi, ikea aku la ka nani o Iehova ma ke ao.
När sedan Aron talade till Israels barns hela menighet, vände de sig mot öknen, och se, då visade sig HERRENS härlighet i molnskyn.
11 Olelo mai la o Iehova ia Mose, i mai la,
Och HERREN talade till Mose och sade:
12 Ua lohe au i na ohumu ana a na mamo a Iseraela: E olelo aku oe ia lakou, e i aku, A ahiahi, e ai ana oukou i ka ia, a kakahiaka ae, e maona oukou i ka ai: a e ike auanei oukou, owau no Iehova, ko oukou Akua.
»Jag har hört huru Israels barn knorra. Tala till dem och säg: Vid aftontiden skolen I få kött att äta och i morgon skolen I få bröd att mätta eder med; så skolen I förnimma att jag är HERREN, eder Gud.»
13 A i ke ahiahi, hiki mai la na selu, a uhi mai la ma kahi a lakou i hoomoana'i: a kakahiaka ae, ahu iho la ka hau, a puni na kahua.
Och om aftonen kommo vaktlar och övertäckte lägret, och följande morgon låg dagg fallen runt omkring lägret.
14 A i ka lele ana o ka hau i ahuia mai ai, aia hoi, ma ka ili honua o ka waonahele, he mea liilii me he unahi la, me he hau paa la ka liilii.
Och när daggen som hade fallit gick bort, se, då låg över öknen på jorden något fint, såsom fjäll, något fint, likt rimfrost.
15 A ike aku la na mamo a Iseraela, olelo ae la kekahi o na kanaka i kona hoa, Heaha keia? no ka mea, aole lakou i ike ia mea. Olelo mai la o Mose ia lakou, Eia ka ai a Iehova i haawi mai ai, i mea na oukou o ai ai.
När Israels barn sågo detta, frågade de varandra: »Vad är det?» Ty de visste icke vad det var. Men Mose sade till dem: »Detta är brödet som HERREN har givit eder till föda.
16 Eia hoi ka olelo a Iehova i kauoha mai ai, E hoiliili ke kanaka ia mea, e like me ka kona waha e ai ai, hookahi kanaka hookahi omera; e lawe oukou a pau e like me ka nui o ko oukou poe, o kela kanaka keia kanaka no ka poe o kona halelewa.
Och så har HERREN bjudit: Samlen därav, var och en så mycket han behöver till mat; en gomer på var person skolen I taga, efter antalet av edert husfolk, var och en åt så många som han har i sitt tält.»
17 Hana iho la na mamo a Iseraela pela, a he nui ka kekahi i hoiliili ai, a he uuku iho ka kekahi.
Och Israels barn gjorde så, och den ene samlade mer, den andre mindre.
18 A i ko lakou ana ana ma ka omera, o ka mea hoiliili nui, aohe ana i koe, a o ka mea hoiliili uuku, aole hoi i emi kana: hoiliili kela kanaka keia kanaka e like me ka kona waha i ai ai.
Men när de mätte upp det med gomer-mått, hade den som hade samlat mycket intet till överlopps, och de som hade samlat litet, honom fattades intet; var och en hade så mycket samlat, som han behövde till mat.
19 I aku la o Mose ia lakou, Mai hookoe kekahi kanaka ia mea a kakahiaka.
Och Mose sade till dem: »Ingen må behålla något kvar härav till i morgon.
20 Aole nae lakou i hoolohe mai i ka Mose; hookoe no kekahi ia mea a kakahiaka, a piha iho la ia i na ilo, a pilau no hoi: a huhu aku la o Mose ia lakou.
Men de lydde icke Mose, utan somliga behöllo något därav kvar till följande morgon. Då växte maskar däri, och det blev illaluktande. Och Mose blev förtörnad på dem.
21 Hoiliili lakou ia mea i kela kakahiaka i keia kakahiaka, o kanaka a pau e like me ka lakou ai ana; a i ka wa i mahana ae ai ka la, hehee iho la ia mea.
Så samlade de därav var morgon, var och en så mycket han behövde till mat. Men när solhettan kom smälte det bort.
22 A hiki i ka la eono, hoiliili papalua iho la lakou i ka ai, elua omera a ke kanaka hookahi: a hele aku la na luna a pau o na kanaka, a hai aku la ia Mose.
På den sjätte dagen hade de samlat dubbelt så mycket av brödet, två gomer för var och en. Och menighetens hövdingar kommo alla och omtalade detta för Mose.
23 I mai la ia ia lakou, Oia hoi ka mea a Iehova i olelo mai ai, i ka la apopo ka hoomaha ana o ka sabati laa no Iehova: ka mea a oukou e kalua ai, e kalua, a o ka mea a oukou e hoolapalapa ai, e hoolapalapa: a o ke koena a pau e hoana e oukou, i malamaia ia mea na oukou no ke kakahiaka.
Då sade han till dem: »Detta är efter HERRENS ord; i morgon är sabbatsvila, en HERRENS heliga sabbat. Baken nu vad I viljen baka, och koken vad I viljen koka, men allt som är till överlopps skolen I ställa i förvar hos eder till i morgon.»
24 Hoana e no lakou ia mea, a kakahiaka, e like me ka Mose i kauoha mai ai; aole hoi ia i pilau, aohe ilo hoi maloko o ia mea.
Och de ställde det i förvar till följande morgon, såsom Mose hade bjudit; och nu blev det icke illaluktande, ej heller kom mask däri.
25 I mai la o Mose, E ai oukou ia mea i keia la; no ka mea, eia ka sabati no Iehova, i keia la aole e loaa ia mea ma ke kula.
Och Mose sade: »Äten det i dag, ty i dag är HERRENS sabbat; i dag skolen I intet finna på marken.
26 Eono o oukou la e hoouluulu ai; a o ka hiku o ka la, o ka sabati ia, ia la, aole.
I sex dagar skolen I samla därav, men på sjunde dagen är sabbat; då skall intet vara att finna.»
27 A i ka hiku o ka la, hele aku la no kekahi o na kanaka e hoouluulu, aole nae i loaa ia lakou.
Likväl gingo några av folket på den sjunde dagen ut för att samla, men de funno intet.
28 Olelo mai la o Iehova ia Mose, Pehea la ka loihi o ko oukou hoole ana, aole e malama i ka'u mau kauoha, a me ko'u mau kanawai?
Då sade HERREN till Mose: »Huru länge viljen I vara motsträviga och icke hålla mina bud och lagar?
29 E nana hoi, no ka mea, ua haawi aku o Iehova ia oukou i ka sabati: no ia mea, ua haawi aku la ia na oukou ma ke ono o ka la, i ai no na la elua; e noho oukou, o keia kanaka keia kanaka ma kona wahi iho; mai hele ke kanaka mai kona wahi aku i ka la sabati.
Se, HERREN har givit eder sabbaten; därför giver han eder på den sjätte dagen bröd för två dagar. Så stannen då hemma, var och en hos sig; ingen må gå hemifrån på den sjunde dagen.»
30 A hoomaha iho la na kanaka ma ka hiku o ka la.
Alltså höll folket sabbat på den sjunde dagen.
31 Kapa aku ka ohana Iseraela i ka inoa o ia mea he Mane: ua like no ia me ka hua koriana, ua keokeo; a i ka ai ana ua like no ia me na wepa me ka meli.
Och Israels barn kallade det manna. Och det liknade korianderfrö, det var vitt, och det smakade såsom semla med honung.
32 I mai la o Mose, Eia ka mea a Iehova i kauoha mai nei, E hoopiha i kekahi omera o ia mea, i malama loa ia no kau poe mamo; i ike lakou i ka ai a'u i hanai aku ai ia oukou ma ka waonahele, i ka wa a'u i lawe mai ai ia oukou mai ka aina o Aigupita mai.
Och Mose sade: »Så har HERREN bjudit: En gomer härav skall förvaras åt edra efterkommande, för att de må se det bröd som jag gav eder att äta i öknen, när jag förde eder ut ur Egyptens land.
33 I ae la o Mose ia Aarona, E lawe oe i ipu, a e hahao iloko i kekahi omera a piha i ka mane, a e hoana e imua i ke alo o Iehova, i malama loa ia ia mea no kau poe mamo.
Och Mose sade till Aron: »Tag ett kärl och lägg däri en gomer manna, och ställ det inför HERREN till att förvaras åt edra efterkommande.»
34 E like me ka mea a Iehova i kauoha mai ai ia Mose, pela i hoana e ai o Aarona ia mea imua i ke alo o ke kanawai e malama loa ia'i.
Då gjorde man såsom HERREN hade bjudit Mose, och Aron ställde det framför vittnesbördet till att förvaras.
35 Ai iho la na mamo o Iseraela i ka mane hookahi kanaha makahiki, a hiki lakou i ka aina kanaka; ai no lakou i ka mane, a hiki lakou i ke kihi o ka aina i Kanaana.
Och Israels barn åto manna i fyrtio år, till dess de kommo till bebott land; de åto manna, till dess de kommo till gränsen av Kanaans land. --
36 Hookahi omera, he hapanmi ia no ka epa.
En gomer är tiondedelen av en efa. Hebr man; jfr v. 31. Hebr. man; jfr v. 15. Se Vittnesbördet i Ordförkl.
