Kekahuna 7
1 U A oi aku ka inoa maikai mamua o ka mea poni maikai, a o ka la make mamua o ka la i hanau ai.
Ty vem vet vad gott som skall hända en människa i livet, under de fåfängliga livsdagar som hon får framleva, lik en skugga? Och vem kan säga en människa vad som efter henne skall ske under solen?
2 Ua oi aku ka maikai o ka hele ana i ka hale kanikau mamua o ka hele ana i ka hale ahaaina; no ka mea, malaila ka hopena o na kanaka a pau, a e hoopili ke kanaka ola ia mea i kona naau iho.
Bättre är gott namn än god salva, och bättre är dödens dag än födelsedagen.
3 Ua oi aku ka maikai o ka uwe ana mamua o ka akaaka; no ka mea, ma ka inoino o ka maka, e maikai ai ka naau.
Bättre än att gå i gästabudshus är det att gå i sorgehus; ty där är änden för alla människor, och den efterlevande må lägga det på hjärtat.
4 O ka naau o ka mea naauao, aia no ia ma ka hale kanikau; aka hoi, o ka naau o ka mea naaupo, aia no ia ma ka hale paani.
Bättre är grämelse än löje, ty av det som gör ansiktet sorgset far hjärtat väl.
5 Ua oi aku ka maikai o ka lohe ana i ka oleloao a ka poe naauao, mamua o ko ke kanaka lohe ana i ka mele lea a ka poe naaupo.
De visas hjärtan äro i sorgehus, och dårarnas hjärtan i hus där man glädes.
6 No ka mea, e like me ka paapaaina o na kakalaioa malalo iho o ka ipu hao, pela no ka akaaka ana o ka mea naaupo. He mea lapuwale hoi keia.
Bättre är att höra förebråelser av en vis man än att få höra sång av dårar.
7 No ka mea, o ka hooluhi, oia ka mea e pupule ai ka mea naauao; a o ke kipe he mea ia e lolelua ai ka naau.
Ty såsom sprakandet av törne under grytan, så är dårarnas löje. Också detta är fåfänglighet.
8 Ua oi aku ka maikai o ka hope o kekahi mea mamua o ka hoomaka ana; a o ka mea naau hoomanawanui mamua o ka mea hookiekie.
Ty vinningslystnad gör den vise till en dåre, och mutor fördärva hjärtat.
9 Mai wikiwiki kou naau, e huhu aku; no ka mea, o ka huhu, aia no ia ma ka naau o ka poe naaupo.
Bättre är slutet på en sak än dess begynnelse; bättre är en tålmodig man än en högmodig.
10 Mai olelo ae oe, No ke aha la i oi aku ai ka maikai o na la kahiko mamua o keia mau la? No ka mea, aole i naauao kau ninau ana mai pela.
Var icke för hastig i ditt sinne till att gräma dig, ty grämelse bor i dårars bröst.
11 Ua maikai ka naauao me ka waiwai hooili, oia hoi ka mea e pono ai na mea i ike i ka la.
Spörj icke: »Varav kommer det att forna dagar voro bättre än våra?» Ty icke av vishet kan du fråga så.
12 No ka mea, o ka naauao, oia ka mea e malu ai, a o ke kala oia hoi kekahi mea e malu ai; aka, eia ka maikai o ka ike, o ka naauao, oia ka mea e ola'i ka poe nona ia.
Jämgod med arvgods är vishet, ja, hon är förmer i värde för dom som se solen.
13 E noonoo oe i ka hana a ke Akua i hana'i; no ka mea, owai ka mea e hiki ai ke hoopololei i ka mea ana i hana ai a kekee?
Ty under vishetens beskärm är man såsom under penningens beskärm, men den förståndiges förmån är att visheten behåller sin ägare vid liv.
14 I ka la pomaikai e olioli ai oe, a i ka la popilikia e noonoo ai. Ua hoonoho ke Akua i kekahi e kupono i kekahi, i loaa ole ai i ke kanaka kekahi mea e hiki mai ana mahope ona.
Se på Guds verk; vem kan göra rakt vad han har gjort krokigt?
15 Ua ike au i keia mau mea a pau i na la o kou noho lapuwale ana; aia no ke kanaka hoopono e make ana i kona pono iho; a eia no ka mea hewa e hooloihi ana i kona mau la iloko o kona hewa.
Var alltså vid gott mod under den goda dagen, och betänk under den onda dagen att Gud har gjort denna såväl som den andra, för att människan icke skall kunna utfinna något om det som skall ske, när hon är borta.
16 Mai hoonui i koa pono, aole hoi oe e hoomahuahua i kou naauao; no ke aha la oe e hoomake ia oe iho?
Det ena som det andra har jag sett under mina fåfängliga dagar: mången rättfärdig som har förgåtts i sin rättfärdighet, och mången orättfärdig som länge har fått leva i sin ondska.
17 Mai hoonui oe i kou hewa, aole hoi e noho naaupo; no ke aha la oe e make ai mamua o kou manawa?
Var icke alltför rättfärdighet, och var icke alltför mycket vis; icke vill du fördärva dig själv?
18 He mea maikai nou e lalau i kela, aole hoi e hookuu i keia mai kou lima aku; no ka mea o ka mea i makau i ke Akua, oia ka mea e puka, mai ia mau mea a pau.
Var icke alltför orättfärdig, och var icke en dåre; icke vill du dö i förtid?
19 O ka naauao ka mea e ikaika ai ka mea naauao mamua o na kanaka koikoi he umi iloko o ke kulanakauhale.
Det är bäst att du håller fast vid det ena, utan att ändå släppa det andra; ty den som fruktar Gud finner en utväg ur allt detta.
20 No ka mea, aohe kanaka pono ma ka honua, nana e hana maikai, me ka hana hewa ole.
Visheten gör den vise starkare än tio väldiga i staden.
21 Mai manao hoi oe i na olelo a pau loa i oleloia, o lohe auanei oe i kau kauwa e hoino ana ia oe.
Ty ingen människa är så rättfärdig på jorden, att hon gör vad gott är och icke begår någon synd.
22 No ka mea, ua ike pinepine kou naau iho, ua hoino oe ia hai.
Akta icke heller på alla ord som man talar, eljest kunde du få höra din egen tjänare uttala förbannelser över dig.
23 Ua hoao iho la au i keia mau mea a pau me ka naauao. I iho la au, e lilo auanei au i kanaka naauao, aka hoi, na mamao loa ia mea mai o'u aku.
Ditt hjärta vet ju att du själv mången gång har uttalat förbannelser över andra.
24 O ka mea ma kahi loihi aku, a hohonu loa hoi, owai ka mea e loaa'i?
Detta allt har jag försökt att utröna genom vishet. Jag sade: »Jag vill bliva vis», men visheten förblev fjärran ifrån mig.
25 Ua haawi au i ko'u naau e ike, a e huli, a e imi hoi i ka naauao, a me ke ano [o na mea, ] a e ike hoi i ka hewa o ka naaupo, a o ka noho lapuwale, a me ka uhauha.
Ja, tingens väsen ligger i fjärran, djupt nere i djupet; vem kan utgrunda det?
26 A na loaa mai ia'u keia, o ka wahine nona ka naau e hoohihia ai, a e hoohei ai, nona hoi na lima e paa ai me he kaula la, ua oi aku kona awaawa mamua o ka make; o ka mea maikai imua o ke Akua e pakele no ia mai ona aku la, aka, o ka mea hewa, e hihia auanei oia ia ia.
När jag vände mig med mitt hjärta till att eftersinna och begrunda, och till att söka visheten och det som är huvudsumman, och till att förstå ogudaktigheten i dess dårskap och dåraktigheten i dess oförnuft,
27 Aia hoi! ua loaa ia'u keia, wahi a ke kahuna, ma ka helu pakahi ana no e loaa mai ai ka huina.
då fann jag något som var bittrare än döden: kvinnan, hon som själv är ett nät, och har ett hjärta som är en snara, och armar som äro bojor. Den som täckes Gud kan undkomma henne, men syndaren bliver hennes fånge.
28 Ka mea a ko'u uhane i imi ai, aole nae i loaa; hookahi kanaka mawaena o kekahi tausani ua loaa mai ia'u; aka, o ka wahine mawaena o keia poe a pau loa, aole i loaa.
Se, detta fann jag, säger Predikaren, i det jag lade det ena till det andra för att komma till huvudsumman.
29 Aia hoi, eia ka mea i loaa mai ia'u: Hana iho la ke Akua i ke kanaka i mea pololei, aka hoi, ua imi oia i na mea kekee he nui wale.
Något gives, som min själ beständigt har sökt, men som jag icke har funnit: väl har jag funnit en man bland tusen, men en kvinna har jag icke funnit i hela hopen. Dock se, detta har jag funnit, att Gud har gjort människorna sådana de borde vara, men själva tänka de ut mångahanda funder.
