Kanawailua 29
1 O IA na olelo o ka berita a Iehova i kauoha mai ai ia Mose e hana me na mamo a Iseraela ma ka aina o Moaba, he okoa ka berita ana i hana mai ai me lakou ma Horeba.
Desse äro förbundsens ord, som Herren böd Mose att göra med Israels barnom, uti de Moabiters land, annan gång, sedan han det samma med dem gjort hade i Horeb.
2 Kahea aku la o Mose i ka Iseraela a pau, i aku la ia lakou, Ua ike oukou i na mea a pau a Iehova i hana'i imua o ko oukou maka ma ka aina o Aigupita ia Parao, a i kana mau kauwa a pau, a me kona aina a pau;
Och Mose kallade hela Israel, och sade till dem: I hafven sett allt det Herren för edor ögon gjort hafver i Egypten, Pharao, med alla hans tjenare, och hela hans land;
3 O na hoao nui a kou maka i ike ai, a me na hoailona, a me kela mau hana mana nui;
De stora frestelser, som din ögon sett hafva; och det var stor tecken och under.
4 Aka, aole o Iehova i haawi mai ia oukou i naau noonoo, i maka ike, a i pepeiao lohe a hiki i keia la.
Och Herren hafver ännu intill denna dag icke gifvit dig ett hjerta, som förståndigt vore; ögon, som se kunde, och öron, som höra kunde.
5 A ua alakai au ia oukou i na makahiki he kanaha ma ka waonahele; aole i weluwelu ko oukou, aahu maluna o oukou, aole hoi i weluwelu na kamaa o oukou ma ko oukou wawae:
Han hafver låtit eder vandra i öknene i fyratio år; edor kläder äro icke förslitne vordne på eder, och dina skor äro icke föråldrade på dina fötter.
6 Aole oukou i ai i ka berena, aole hoi oukou i inu i ka waina, a me ka mea ona; i ike ai oukou, Owau no Iehova kou Akua.
I åten intet bröd, och intet vin drucken, eller starka drycker, på det att du skulle veta, att jag är Herren edar Gud.
7 A hiki mai oukou ma keia wahi, o Sihona ke alii o Hesebona, a me Oga ke alii o Basana, hele ku e mai la laua ia kakou i ke kaua, a pepehi aku la kakou ia laua.
Och då I kommen på detta rummet, drog ut Sihon, Konungen i Hesbon, och Og, Konungen i Basan, till att strida med oss, och vi sloge dem;
8 A lawe kakou i ko laua aina, a haawi aku la ia i wahi e noho ai no ka Reubena, a me ka Gada a me ka ohana hapa a Manase.
Och toge deras land in, och gåfvom det de Rubeniter och Gaditer, och den halfve slägtene af de Manassiter till arfvedel.
9 E malama hoi oukou i na olelo o keia berita, a e hana aku ia mau mea, i pomaikai ai oukou i na mea a pau a oukou e hana'i.
Så håller nu detta förbunds ord, och görer derefter, på det I skolen visliga handla i allt det I gören.
10 Ko ku nei oukou a pau i keia la imua o Iehova ko oukou Akua; o ko oukou poe luna, o ko oukou mau ohana, a me ko oukou lunakahiko, a me ko oukou mau luna o na kanaka a pau o ka Iseraela,
I stån alle i dag för Herranom edrom Gud; de öfverste i edra slägter, edre äldste, edre ämbetsmän, hvar och en i Israel;
11 O ka oukou kamalii, o ka oukou poe wahine, a me kou malihini ma kou wahi i hoomoana'i, mai ka mea kualaau a hiki i ka mea hukiwai ou;
Edra barn, edra qvinnor, främlingen som i ditt lägre är, både din vedahuggare, och din vattudragare;
12 I mea e hoopaa ai oe i ka berita me Iehova kou Akua a me kona hoohiki a Iehova kou Akua e hoohiki ai me oe i keia la:
Att du skall ingå uti Herrans dins Guds förbund, och i den ed som Herren din Gud med dig gör i dag;
13 I hookupaa ai oia ia oe i keia la i kanaka nona, a i Akua ia nou, e like me ia i olelo mai ai ia oe, a e like hoi me kana i hoohiki ai i kou mau kupuna, ia Aberahama, a me Isaaka a me Iakoba.
På det han skall i denna dag upprätta dig sig till folk; och han skall vara din Gud, såsom han dig sagt hafver, och såsom han dina fäder, Abraham, Isaac och Jacob, svorit hafver.
14 Aole me oukou wale no ka'u e hana nei i keia berita a me keia hoohiki i keia la;
Ty jag gör icke detta förbundet och denna eden med eder allena;
15 Aka, me ka poe e ku pu ana maanei me kakou i keia la imua o Iehova ko kakou Akua, a me ka poe hoi aole maanei me kakou i keia la:
Utan både med eder, som i dag här ären, och stån här med oss för Herranom vårom Gud, och med dem som i dag här icke med oss äro.
16 (No ka mea, ua ike oukou i ko kakou noho ana ma ka aina o Aigupita, a i ko kakou hele ana mawaena o na lahuikanaka a oukou i maalo ae;
Förty I veten huru vi bodde i Egypti land, och droge midt igenom Hedningarna, genom hvilka I foren;
17 Ua ike hoi oukou i ko lakou mea i hoowahawahaia, a me ko lakou kii hoopailua, i ka laau, i ka pohaku, i ke kala, a me ke gula iwaena o lakou: )
Och sågen deras styggelse, och deras afgudar, stock och sten, silfver och guld, som när dem var;
18 O noho auanei iwaena o oukou, he kanaka, he wahine paha, a he ohana paha, a he hanauna paha, a huli ae kona naau i keia la mai o Iehova kou kakou Akua aku, a hele e malama i na akua o keia mau lahuikanaka, o kupu mai auanei iwaena o oukou ka laau e hua aua i ka mea make a me ka mea awaawa:
Att tilläfventyrs icke någor är ibland eder, man eller qvinna, eller en slägt, eller ätt, som sitt hjerta i dag vändt hafver ifrå Herranom vårom Gud, så att han vill bortgå, och tjena dessa folks gudar, och varder tilläfventyrs en rot ibland eder, som galla och malört bär;
19 A i kona lohe ana i na olelo o keia hoino, hoomaikai oia ia ia iho ma kona naau, i ka i ana ae, E malu auanei au, ke hele au ma ka manao ana o kuu naau, e hui aku i ka ona ana me ka makewai ana:
Och ändock han än hörer denna förbannelsens ord, välsignar han sig likaväl i sino hjerta, och säger: Det varder icke än så ondt; jag vill vandra såsom mitt hjerta täckes; och varda alltså de druckne med de törstiga förtappade.
20 Aole loa o Iehova e minamina mai ia ia, aka, alaila e hoaaia ka inaina o Iehova a me kona huhu i kela kanaka, a e kauia mai maluna ona na hoino a pau i kakauia maloko o keia buke, a hokae aku o Iehova i kona inoa malalo ae o ka lani.
Då skall Herren icke vara honom nådelig; utan då skall Herrans vrede och nit hämnas öfver den mannen, och på honom skola all denna förbannelsen lägga sig, som i denna bokene skrifne äro; och Herren skall utskrapa hans namn under himmelen;
21 A e hookaawale o Iehova ia ia no ka hewa mailoko ae o na hanauna a pau o ka Iseraela, e like me na hoino a pau o ka berita i kakauia maloko o ka buke o keia kanawai:
Och Herren skall afskilja honom till det ondt är, utur all Israels slägter, efter all förbundsens förbannelse, som i desso lagbok skrifne äro.
22 No ia mea, e olelo auanei ka hanauna mahope o ka oukou poe keiki e ku mai ana mahope o oukou, a o ka malihini hoi o hele mai ana mai kahi loihi mai, a ike lakou i na mea ino o ia aina, a me na mai a Iehova i kau mai ai maluna ona;
Och så skall då edor afföda säga edor barn, som efter eder uppkomma, och de främmande, som fjerran långvägs komma, när de se detta landsens plågo, och de krankheter, som Herren dem med besvärat hafver;
23 E lilo ka aina a pau i luaipele a me ka paakai aa, aole i luluia, aole i hua mai, aole i kupu mai kekahi mea uliuli, e like me ka luku ana ia Sodoma a me Gomora, a me Adema a me Zeboima, a Iehova i luku ai no kona inaina, a me kona
Att han allt deras land med svafvel och salt förbränt hafver, så att det icke kan sådt varda, ej heller växer, ej heller någon ört uppgår, lika som Sodom, Gomorra, Adama och Zeboim omstörte äro, hvilka Herren i sine vrede och grymhet omstörte.
24 A e olelo mai na lahuikanaka a pau, No ke aha la i hana mai ai o Iehova i keia aina pela? no ke aha la hoi ka wela o keia inaina nui!
Så skola all folk säga: Hvi hafver Herren så gjort desso landena? Hvad är denna hans stora grymma vrede?
25 Alaila, e i mai, No ko lakou haalele ana i ka berita a Iehova ke Akua o ko lakou mau kupuna, ana i hana'i me lakou, ia ia i lawe mai ai ia lakou mai ka aina o Aigupita mai:
Då skall man säga: Derföre, att de hafva gått ifrå Herrans deras fäders Guds förbund, som han med dem gjort hade, då han förde dem utur Egypti land,
26 A hele aku la lakou, a malama aku i na akua e, a hoomana aku ia lakou, i na akua a lakou i ike ole ai, i na mea ana i hoonoho ole ai no lakou:
Och de äro bortgångne, och hafva tjent andra gudar, och tillbedit dem; sådana gudar, som de intet kände, och dem de intet tillhörde;
27 A ua hoaaia ka inaina o Iehova i keia aina, e lawe mai maluna ona i na hoino a pau i kakauia maloko o keia buke:
Derföre hafver Herrans vrede förgrymmat sig öfver detta land, så att han hafver låtit komma öfver dem all de förbannelser, som i denna bok skrifne stå.
28 A hookuke aku la o Iehova ia lakou mai ko lakou aina aku me ka huhu, a me ka ukiuki, a me ka inaina nui, a hoolei aku la ia lakou ma ka aina e, me ia i keia la.
Och Herren hafver drifvit dem utu deras land med stora vrede, grymhet och ogunst, och kastat dem uti ett annat land, såsom det i denna dag befinnes.
29 No Iehova ko kakou Akua na mea i hunaia: aka, o na mea i hoakakaia mai, no kakou ia, a no ka kakou poe keiki i ka manawa pau ole, i malama ai kakou i na olelo a pau o keia kanawai.
Herrans vår Guds hemlighet är uppenbarad oss och vårom barnom till evig tid, att vi all dessa lagsens ord göra skole.
