Oihana 9
1 E HA aku ana o Saulo i ka olelo hooweliweli, a me ka luku aku i na haumana a ka Haku, hele aku la ia i ke kahuna nui,
Men Saulus, som alltjämt andades hot och mordlust mot Herrens lärjungar, gick till översteprästen
2 Nonoi aku la i mau palapala no na halehalawai ma Damaseko, ina loaa ia ia kekahi mau mea no keia aoao, na kane paha, na wahine paha, e alakai mai no oia ia lakou me ka nakinakiia ma Ierusalema.
och utbad sig av honom brev till synagogorna i Damaskus, för att, om han funne några som voro på »den vägen», vare sig män eller kvinnor, han skulle kunna föra dem bundna till Jerusalem.
3 A i kona hele ana aku, a kokoke ia i hiki i Damaseko, anapu koko mai a puni iho la ia i ka malamalama mai ka lani mai.
Men när han på sin färd nalkades Damaskus, hände sig att ett sken från himmelen plötsligt kringstrålade honom.
4 Hina iho la i ka honua, e lohe aku la ia i leo, i ka i ana mai ia ia. E Saulo, e Saulo, no ke aha la oe e hoomaau mai nei ia'u?
Och han föll ned till jorden och hörde då en röst som sade till honom: »Saul, Saul, varför förföljer du mig?»
5 I aku la ia, Owai oe, e ka Haku? I mai la ka Haku, O Iesu no wau ka mea au e hoomaau mai nei. O ke keehi ana i na mea oioi, he mea ia e eha ai nou.
Då sade han: »Vem är du, Herre?» Han svarade: »Jag är Jesus, den som du förföljer.
6 I aku la ia me ka hopohopo a me ka haalulu, e ka Haku, heaha kou makemake e hana aku ai au? I mai la ka Haku ia ia, E ala oe iluna, a e hele i ke kulauakauhale, a e haiia no ia oe ka mea pono nau e hana aku ai.
Men stå nu upp och gå in i staden, så skall där bliva dig sagt vad du har att göra.»
7 A o na kanaka e hele pu ana me ia, ku iho la lakou me ka leopaa, ua lohe no lakou i ka leo, aole nae i ike aku i kekahi mea.
Och männen som voro med honom på färden stodo mållösa av skräck, ty de hörde väl rösten, men sågo ingen.
8 Ala mai la o Saulo, mai ka honua mai, oaka ae la kona mau maka, aole nae ia i ike i kekahi mea. Alakai lima aku Ia lakou ia ia a hiki aku i Damaseko.
Och Saulus reste sig upp från jorden, men när han öppnade sina ögon, kunde han icke mer se något. De togo honom därför vid handen och ledde honom in i Damaskus.
9 Ekolu la o kona ike ole ana, aole ia i ai, aole no hoi i inu.
Och under tre dagar såg han intet; och han varken åt eller drack.
10 Aia no ma Damaseko, kekahi haumana, o Anania kona inoa. I mai la ka Haku ia ia ma ka hihio, E Anania, I aku la kela, Eia no wau, e ka Haku.
Men i Damaskus fanns en lärjunge vid namn Ananias. Till honom sade Herren i en syn: »Ananias!» Han svarade: »Här är jag, Herre.»
11 I mai la ka Haku ia ia, E ku, a e hele ma ke kuamoo, i kapaia o Pololei, ma ka hale o Iuda, e imi i kekahi mea i kapaia o Saulo, no Tareso, no ka mea, aia hoi, ke pule la ia.
Och Herren sade till honom: »Stå upp och gå till den gata som kallas Raka gatan och fråga i Judas' hus efter en man vid namn Saulus, från Tarsus. Ty se, han beder.
12 A ma ka hihio oia i ike aku ai i kekahi kanaka, o Anania kona inoa, e hele mai ana, a kau i ka lima maluna ona, i ike ia.
Och i en syn har han sett huru en man vid namn Ananias kom in och lade händerna på honom, för att han skulle få sin syn igen.»
13 I aku la o Anania, E ka Haku e, ua nui loa na mea a'u i lohe ai i ua kanaka la, i ka nui o ka hewa ana i hana aku ai i kou poe haipule ma Ierusalema.
Då svarade Ananias: »Herre, jag har av många hört huru mycket ont den mannen har gjort dina heliga i Jerusalem.
14 Ua loaa no hoi ia ia ka mana na ke kahuna nui mai, e hoopaa i na mea a pau i hea aku i kou inoa.
Och han har nu här med sig fullmakt ifrån översteprästerna att fängsla alla dem som åkalla ditt namn.»
15 I mai la ka Haku ia ia, O hele: no ka mea, he ipu i kohoia na'u oia nei, e lawe aka ai i ko'u inoa imua o ko na aina e, a me na'lii, a me na mamo a Iaeraela.
Men Herren sade till honom: »Gå åstad; ty denne man är mig ett utvalt redskap till att bära fram mitt namn inför hedningar och konungar och inför Israels barn;
16 No ka mea, e hoike aku ana au ia ia i ka nui o kona ohaeha ana no ko'u nei inoa.
och jag skall visa honom huru mycket han måste lida för mitt namns skull.»
17 Holo aku la o Anania a komo aka la i ka hale; a kau aku la i kona mau lima maluna ona, i aku la, E Saulo, e ke kaikaina, na hoouna mai nei ka Haku ia'u, o Iesu, ka mea au i ike ai ma ke ala au i hele mai ai, i ike oe, a i piha hoi i ka Uhane Hemolele.
Då gick Ananias åstad och kom in i huset; och han lade sina händer på honom och sade: »Saul, min broder, Herren har sänt mig, Jesus, som visade sig för dig på vägen där du färdades; han har sänt mig, för att du skall få din syn igen och bliva uppfylld av helig ande.»
18 Haule koke iho la mai kona mau maka mai me he mau unahi la, a ike koke iho la ia, a ku mai la, bapetizoia iho la.
Då var det strax såsom om fjäll föllo ifrån hans ögon, och han fick sin syn igen. Och han stod upp och lät döpa sig.
19 A i ka lawe ana i ai, ikaika ae la. Noho iho la o Saulo, i kekahi mau la me na haumana ma Damaseko.
Sedan tog han sig mat och blev därav stärkt. Därefter var han någon tid tillsammans med lärjungarna i Damaskus.
20 Hai koke aku la ia maloko o na halehalawai, ia Iesu, o ke Keiki ia a ke Akua.
Och strax begynte han i synagogorna predika om Jesus, att han var Guds Son.
21 Kahaha iho la ka poe a pau i lohe, i ae la; Aole anei keia ka mea i luku ai i ka poe i hea aku ma keia inoa ma Ierusalema, a hele mai hoi ia nei e lawe ia lakou me ka paa, i na kahuna nui?
Och alla som hörde honom blevo uppfyllda av häpnad och sade: »Var det icke denne som i Jerusalem förgjorde dem som åkallade det namnet? Och hade han icke kommit hit, för att han skulle föra sådana människor bundna till översteprästerna?»
22 Mahuahua nui aku la ka ikaika o Saulo: a pilipu ia ia ka poe Iudaio, e noho ana ma Damaseko i kona hoakaka ana, o ka Mesia no keia.
Men Saulus uppträdde med allt större kraft och gjorde de judar som bodde i Damaskus svarslösa, i det han bevisade att Jesus var Messias.
23 A hala ia mau la, kukakuka ka poe Iudaio e pepehi ia ia.
När så en längre tid hade förgått, rådslogo judarna om att röja honom ur vägen;
24 Ike ae la o Saulo i ka lakou kuka ana. Hoomakakiu aku la lakou ma na puka i ke ao a me ka po e pepehi ia ia.
men deras anslag blev bekant för Saulus. Och då de nu, för att kunna röja honom ur vägen, till och med höllo vakt vid stadsportarna både dag och natt,
25 Lawe aku La na haumana ia ia i ka po, a ma ka hinai, hookuu iho la ia ia ilalo, mawaho o ka pa.
togo hans lärjungar honom en natt och släppte honom ut genom muren, i det att de sänkte ned honom i en korg.
26 A hiki aku la o Saulo i Ierusalema, hoao aku la ia e hui pu me na haumana, makau mai la lakou a pau ia ia, no ka mea, aole lakou i manao he haumana ia.
När han sedan kom till Jerusalem, försökte han att närma sig lärjungarna; men alla fruktade för honom, ty de trodde icke att han verkligen var en lärjunge.
27 Lalau aku la o Barenaba ia ia, a alakai aku la ia ia i na lunaolelo, a hoakaka aku la i kona ike ana i ka Haku ma ke alanui, a me kana olelo ana mai ia ia, a me kana ao ikaika ana aku ma Damaseko, ma ka inoa o Iesu.
Då tog Barnabas sig an honom och förde honom till apostlarna och förtäljde för dem huru han på vägen hade sett Herren, som hade talat till honom, och huru han i Damaskus hade frimodigt predikat i Jesu namn.
28 Me lakou pu iho la no ia ma Ierusalema, i ka hele ana aku a i ka hoi ana mai.
Sedan gick han fritt ut och in bland dem i Jerusalem och predikade frimodigt i Herrens namn;
29 A e ao wiwo ole aku ia ma ka inoa o Iesu, me ka hoopaapaa aku i ka poe Helene; a kukakuka iho la lakou e pepehi ia ia.
och han talade och disputerade med de grekiska judarna. Men de gjorde försök att röja honom ur vägen.
30 A ike iho la na hoahanau, lawe aku la lakou ia ia i Kaisareia, a hoouna aku la ia ia i Tareso.
När bröderna förnummo detta, förde de honom ned till Cesarea och sände honom därifrån vidare till Tarsus.
31 A maluhia iho la na ekalesia ma Iudea a pau, a me Galilaia, a me Samaria hoi. Hookupaaia iho la lakou, e hele ana me ka makau i ka Haku, a me ka olioli o ka Uhane Hemolele, a mahuahua iho la lakou.
Så hade nu församlingen frid i hela Judeen och Galileen och Samarien; och den blev uppbyggd och vandrade i Herrens fruktan och växte till genom den helige Andes tröst och förmaning.
32 A i ko Petero kaahele ana ma na wahi a pau, hiki ae la ia i ka poe haipule e noho ana ma Luda.
Medan nu Petrus vandrade omkring bland dem alla, hände sig att han ock kom ned till de heliga som bodde i Lydda.
33 Loaa aku la ia ia ilaila kekahi kanaka, o Ainea kona inoa, ua moe ma ka moe no na makahiki ewalu, i ka mai lolo.
Där träffade han på en man vid namn Eneas, som i åtta år hade legat till sängs; han var nämligen lam.
34 I mai la o Petero ia ia, E Ainea, ke hoola mai nei o Iesu Kristo ia oe; e ku, a nau no e holahola i kou wahi moe. Ku koke ae la ia.
Och Petrus sade till honom: »Eneas, Jesus Kristus botar dig. Stå upp och lägg ihop din bädd.» Då stod han strax upp.
35 O ka poe a pau, e noho ana ma Luda, a ma Sarona, ike aku la lakou ia ia, a huli iho la i ka Haku.
Och alla som bodde i Lydda och i Saron sågo honom; och de omvände sig till Herren.
36 Aia ma Iope kekahi haumana wahine, o Tabita ka inoa, ma ka hoohalike ana hoi, ua iia o Doreka, ua nui na hana maikai, a me na manawalea ana i hana'i.
I Joppe bodde då en lärjunginna vid namn Tabita (det betyder detsamma som Dorkas). Hon överflödade i goda gärningar och gav allmosor rikligen.
37 Ia mau la mai iho Ia ia a make. Holoi aku ia lakou ia ia, a waiho iho Ia ma ke keena maluna.
Men just i de dagarna hände sig att hon blev sjuk och dog. Och man tvådde henne och lade henne i en sal i övre våningen.
38 Ua kokoke no o Luda ma Iope, a lohe ae la na haumana i ko Petero hiki ana mala i la, hoouna aku la lakou i elua kanaka ia ia, nonoi aku la laua aole e hookaulua i kona hele ana io lakou la.
Då nu Lydda låg nära Joppe och lärjungarna hade hört att Petrus var där, sände de två män till honom och bådo honom att utan dröjsmål komma till dem.
39 Ku no la o Petero iluna, a hele pu me laua: a hiki aku la ia, alakai aku la lakou ia ia i ua keena la maluna; a ku pu me ia ua wahinekanemake a pau e uwe ana, a e hoike ana i na palule, a me na kapa komo a Doreka i hana'i i kona wa i noho pu ai me lakou.
Petrus stod då upp och följde med dem. Och när han kom dit, förde de honom upp i salen; och alla änkorna kommo där omkring honom gråtande och visade honom alla livklädnader och mantlar som Dorkas hade gjord, medan hon ännu levde ibland dem.
40 Kipaku aku la o Petero ia lakou a pau mawaho, kukuli iho la a pule aku la; alaila haliu ae la ia ma ke kino, i aku la, E Tabita, e ala mai oe; oaka ao la kona mau maka, a ike ao la oia ia Petero, ala ae la ia iluna.
Då tillsade Petrus dem allasammans att gå ut och föll ned på sina knän och bad; sedan vände han sig mot den döda och sade: »Tabita, stå upp.» Då slog hon upp ögonen, och när hon fick se Petrus, satte hon sig upp.
41 Haawi aku la o Petero i ka lima ia ia, hooku ao la ia ia iluna; kii aku la ia i ka poe haipule, a me na wahinokanemake, a hoike aku la ia ia e ola'na.
Och han räckte henne handen och reste upp henne och kallade sedan in de heliga, jämte änkorna, och ställde henne levande framför den.
42 A ikea ao la ia mea ma Iope a pau; a nui na mea i manaoio aku i ka Haku.
Detta blev bekant i hela Joppe, och många kommo till tro på Herren.
43 A noho iho la ia ma Iopo i kekahi mau la, me Simona ka hanaili.
Därefter stannade han en längre tid i Joppe hos en garvare vid namn Simon. Se Väg i Ordförkl. Båda namnen betyda hind; det förra är ett arameiskt ord, det senare ett grekiskt.
