Oihana 28
1 A HOOPAKELEIA ae la, alaila, ike iho la lakou i ka mokupuni, ua kapaia o Melita.
Och då de undkomne voro, fingo de veta, att ön het Melite.
2 He mea e ka lokomaikai o ia poe kanaka e ia makou; no ka mea, hoaa iho la lakou i ahi, a hookipa mai la ia makou a pau, no ka ua e haule ana, a no ke anuanu.
Och folket beviste oss icke liten äro, undfångandes oss alla; och upptände en god eld, för regnets skull som oss öfverkommet var, och för köldens skull.
3 Lapulapu iho la o Paulo i puapua hoaa, a i kona kau ana ma ke ahi, puka mai la he moonihoawa mailoko mai o ka wela, a pipili iho la i kona lima.
Och då Paulus bar tillhopa en hop med ris, och lade på elden, kröp en huggorm ut ifrå värman, och stack hans hand.
4 A ike mai la kela poe kanaka e i ua mea nihoawa la e kau ana i kona lima, i ae la lakou kekahi i kekahi, Oiaio no he kanaka pepehi kanaka keia, ua pakele no ia i ke kai, aka, o ka mea hoopai, aole ia i ae mai i kona ola.
Men då folket såg ormen hängandes vid hans hand, sade de emellan sig: Denne mannen måste vara en mandråpare, hvilken hämnden icke tillstäder lefva, ändock han nu undkommen är för hafvet.
5 Nolaila lulu aku la ia i ua mea nihoawa la iloko o ke ahi, aole hoi i loaa ia ia ka poino.
Men han skuddade ormen i elden, och honom skadde der intet af.
6 Kakali iho la lakou i kona pehu ana, a me ka hina ilalo a make koke; a loihi ko lakou kakali ana, aole hoi i ike ia ia e loaa ana i ka poino, huli hou ae la ko lakou manao, i ae la, He akua ka ia.
Men de mente ske skola, att han skulle uppsvälla, eller straxt falla neder och dö. Då de länge vänte derefter, och sågo att honom intet ondt vederfors, vände de sig uti ett annat sinne, och sade att han var en gud.
7 Kokoke ma ia wahi ka aina o ka luna o ia moku, o Popelio kona inoa, nana no i kii mai ia makou, a hookipa maikai aku la i na la ekolu.
Och der icke långt ifrå hade den öfverste öfver öna, benämnd Publius, en afvelsgård; den undfick oss till herberge, och for väl med oss i tre dagar.
8 E kaa ana ka makuakane o Popelio i ke kuni, a me ka hi koko. Komo aku la o Paulo io na la, pule aku la, kau iho la i kona lima maluna ona, hoola aku la ia ia.
Och hände sig, att Publii fader låg sjuk i skälfvosot och bukref; till honom gick Paulus in, och när han hade bedit, lade han händer på honom, och gjorde honom helbregda.
9 Nolaila hanaia ae la keia, o kekahi poe e i loohia i ka mai ma ia mokupuni, hele mai la lakou, a hoolaia iho la.
Och då det var skedt, kommo ock andre, de som sjukdom hade der på öne, och gingo fram, och vordo helbregda.
10 Hoomahalo mai la lakou ia makou, me na mahaloia he nui; a holo makou, kau mai la lakou i na mea e pono ai.
Hvilke oss gjorde mycken äro; och när vi forom våra färde dädan, läto de komma in med oss hvad nödtorftigt var.
11 A hala na malama ekolu, holo aku la makou ma kekahi moku no Alokanederia, i ku ma ia mokupuni i ka hooilo, o Diosekouro ka hoailona.
Efter tre månader seglade vi vara färde uti ett skepp ifrån Alexandria, som der under ön hade legat i vinterläge; uti hvilkets baner stod Castor och Pollux.
12 A pae aku la makou ma Surakausa, a noho iho la i na la ekolu.
Och när vi kommom till Syracusa, blefvo vi der i tre dagar.
13 A mailaila aku makou i holo ai a hiki i Regio, a hala kekahi la, pa mai la ka makani, mai ke kukuluhema mai, a ia la ae, hiki makou i Puteoli:
Dädan seglade vi omkring, och kommom till Regium. Och en dag derefter blåste sunnanväder upp, så att vi kommom den andra dagen derefter till Puteolos.
14 A malaila loaa ia makou he mau hoahanau, kaohi mai lakou ia makou e noho me lakou ehiku la; a pela makou i hele aku ai i Roma.
Och efter vi funne der bröder, vorde vi bedne, att vi skulle blifva när dem i sju dagar; och så komme vi till Rom.
15 A lohe mai na hoahanau ia makou, malaila mai la lakou i hele mai ai a Apioporo, a me Teriatubereno, e halawai me makou. A ike o Paulo ia lakou, hoomaikai aku la ia i ke Akua, a hoolana mai.
Och då bröderna fingo höra om oss, gingo de emot oss intill Appii forum, och till Tretabern. När Paulus dem såg, tackade han Gudi, och tog tröst till sig.
16 A hiki makou i Roma, haawi aku la ka lunahaneri i ka poe paahao i ke alii o ka poe koa. I aeia'ku la o Paulo e noho kaawale i kona wahi iho, me kekahi koa nana ia i malama aku.
Och när vi kommom in i Rom, öfverantvardade underhöfvitsmannen fångarna öfverhöfvitsmannenom; men Paulo vardt tillstadt vara för sig sjelf, med en krigsknekt som tog vara på honom.
17 A hala na la ekolu, hoakoakoa iho la o Paulo i ka poe koikoi o na Iudaio. A pau lakou i ka hoakoakoaia, i aku la ia ia lakou, E na kanaka, na hoahanau, aole au i hana i kekahi mea i kuee i na kanaka, a me na aoao o na makua; aka ua haawi paaia'ku la au ma Ierusalema i na lima o ko Roma.
Efter tredje dagen kallade Paulus tillhopa de yppersta af Judarna. Och när de kommo, sade han till dem: I män och bröder, ändock jag intet gjort hade emot vårt folk, eller emot fädernas stadgar, vardt jag likväl bunden öfverantvardad utur Jerusalem i de Romares händer;
18 A hookolokolo mai lakou ia'u, manao iho la e kuu mai, no ka mea, aole he mea ia'u i ku i ka make.
Hvilke, då de mig ransakat hade, ville de släppt mig, efter ingen dödssak fanns med mig.
19 A papa aku la na Iudaio, kaohiia au e hoopii ia Kaisam, aole hoi o'u mea e hoopii aku ai i ko'u lahuikanaka.
Men efter Judarna sade deremot, nödgades jag skjuta mig till Kejsaren; icke så att jag något hafver, der jag vill anklaga mitt folk före.
20 No keia mea, i kii aku nei au ia oukou, i ike aku au, a e kamailio aku ia oukou; no ka mea, ua paa au i keia kaulahao no ka manaolana o ka Iseraela.
För denna sakens skull hafver jag kallat eder, att jag måtte se eder, och tala med eder; ty för Israels hopps skull är jag ombunden med denna kedjon.
21 I mai la lakou ia ia, Aole i loaa ia makou ka palapala mai Iudea mai nou, aole hoi i hoike mai a olelo mai paha kekahi o na hoahanau i hele mai, i hewa ou.
Då sade de till honom: Vi hafve hvarken fått bref om dig af Judeen; ej heller hafver någor af bröderna dädan kommit, och bebådat oss, eller talat något ondt om dig.
22 Ke makemake nei no hoi makou e hoolohe ia oe i kou manao; no ka mea, ua ike no makou i keia aoao, ua olelo ku e ia i na wahi a pau.
Och begäre vi nu af dig höra, huru du det hafver före; ty om detta partit är oss veterligit, att allestäds sägs deremot.
23 A i ko lakou hoakaka ana i ka la, alaila hele mai la na mea he nui loa io na la, i kona wahi; hoakaka aku la oia, a mai kakahiaka a ahiahi kona hoike ana aku i ke aupuni o ke Akua, a me ka hooikaika aku ma na mea o Iesu, ma ke kanawai ia Mose, a ma ka na kaula.
Och då de hade satt honom en dag före, kommo de en stor hop till honom i herberget, hvilkom han uttydde och betygade Guds rike, och gaf dem före om Jesu, utaf Mose lag, och utaf Propheterna, ifrå morgonen intill aftonen.
24 Manaoio iho la kekahi poe i na mea i oleloia mai, a hoomaloka kekahi poe.
Och somlige trodde det som sades; och somlige trodde det icke.
25 A i ka like pu ole ana o ko lakou manao kekahi i kekahi, hele aku lakou, mahope iho o ka hai ana aku o Paulo i kahi olelo hou; Pololei wale ka olelo a ka Uhane Hemolele, ma o Isaia la, o ke kaula, i ko kakou poe kupuna,
Och som de icke drogo öfverens, gingo de dädan, då Paulus dem ett ord sagt hade att den Helge Ande rätt talat hafver till våra fäder, genom Propheten Esaias,
26 I ka i ana mai, E hele i keia poe kanaka, a e i aku, I ka lohe ana, e lohe auanei oukou, aole nae e ike i ke ano; i ka ike ana, e ike auanei oukou, aole nae e hoomaopopo.
Sägandes: Gack till detta folket, och säg: I skolen höra med öronen, och icke förståt; och se med ögonen, och icke kunna besinnat.
27 Ua manoanoa hoi ka naau o keia poe kanaka, kaumaha ko lakou pepeiao ke lohe, ua hoopili i ko lakou maka; o ike lakou me na maka, a lohe me na pepeiao, a ike hoi ka naau, a e huli mai, a hoola aku au ia lakou.
Ty detta folks hjerta är förhärdt, och de höra svårliga med sin öron, och sin ögon hafva de igenlyckt; att de icke någon tid skola se med ögonen, och höra med öronen, och förstå med hjertat, att de måtte omvändas, att jag dem hela måtte.
28 No ia mea, e ike pono oukou, ua hoounaia'ku ke ola o ke Akua i ko na aina e, a e hoolohe mai no lakou.
Så skall eder nu vetterligit vara, att denna Guds salighet är sänd till Hedningarna, och de skola hörat.
29 A i kana hai ana aku i keia mau mea, hele aku la na Iudaio, a nui loa iho la ko lakou hoopaapaa ana ia lakou iho.
Och när han hade det sagt, gingo Judarna ut ifrå honom, och hade emellan sig mycken disputering.
30 Noho iho la o Paulo a hala na makahiki elua, iloko o kona hale hoolimalimaia, e hookipa ana i ka poe a pau i hele aku io na la,
Men Paulus blef i hela tu år uti det hus han lejt hade, och undfick alla de som ingingo till honom;
31 Me ka hai mai i ke aupuni o ke Akua, a me ka hoike mai i na mea e pili i ka Haku ia Iesu Kristo, me ka wiwo ole, a me ka papa ole ia aku.
Predikandes Guds rike, och lärde om Herran Jesu, med all tröst; och ingen förböd honom det.
