II Samuela 15

1 MAHOPE iho o ia mea la, hoomakaukau ae la o Abesaloma i na hale kaa a me na lio nona, a me na kanaka he kanalima e holo imua ona.

En tid härefter skaffade Absalom sig vagn och hästar, därtill ock femtio man som löpte framför honom.

2 Ala ae la o Abesaloma i kakahiaka, a ku mai la ma kapa alanui ma ka ipuka: a hele aku kekahi kanaka i ke alii ia ia ka mea hakaka e hooponoponoia'i ma ke kanawai, alaila hea aku la o Abesaloma ia ia, i aku la, No ke kulanakauhale hea oe? I mai la kela, No kekahi ohana a Iseraela kau kauwa.

Och Absalom plägade bittida om morgonen ställa sig vid sidan av vägen som ledde till porten, och så ofta någon då var på väg till konungen med en rättssak som han ville hava avdömd, kallade Absalom honom till sig och frågade: "Från vilken stad är du?" När han då svarade: "Din tjänare är från den och den av Israels stammar",

3 I aku la o Abesaloma, Aia, he maikai, a he pono kau mau mea; aka, aohe kanaka o ke alii nana e hooponopono i kau.

sade Absalom till honom: "Din sak är visserligen god och rätt, men du har ingen som hör på dig hos konungen."

4 I aku la hoi o Abesaloma, Ina paha e hoonohoia au he lunakanawai o ka aina, alaila o kela kanaka o keia kanaka ia ia ka mea e hookolokoloia'i, e hele mai ia io'u nei, a e hooponopono aku au nona.

Och Absalom tillade: "Ack om jag bleve satt till domare i landet! Om då var och en som hade någon rätts- och domssak komme till mig, så skulle jag skaffa honom rättvisa."

5 A I ka wa i hele mai ai kekahi kanaka e uwe aloha ia ia, o aku la ia i kona lima, lalau aku la ia ia, a honi ae la.

Och när någon gick fram för att buga sig för honom, räckte han ut sin hand och fattade i honom och kysste honom.

6 Pela no i hana aku ai o Abesaloma i ka Iseraela a pau i hele mai i ke alii no ka hooponoponoia. A aihue ae la o Abesaloma i na naau o ka Iseraela.

På detta sätt gjorde Absalom med alla israeliter som kommo för att få någon sak avdömd hos konungen. Så förledde Absalom Israels män.

7 Mahope iho o na makahiki hookahi kanaha, i aku la o Abesaloma i ke alii, Ke noi aku nei au ia oe, e ae mai oe e hele au i Heberona e hooko aku i kuu hoohild ana a'u i hoohiki ai ia Iehova.

Fyrtio år voro nu förlidna, då Absalom en gång sade till konungen: "Låt mig begiva mig till Hebron för att där infria det löfte som jag har gjort åt HERREN.

8 No ka mea, hoohiki aku la au i kuu wa i noho ai ma Gesura i Suria, i aku la, Ina paha e hoihoi io aku o Iehova ia'u ma Ierusalema, alaila au e malama aku ai ia Iehova.

Ty din tjänare gjorde ett löfte, när jag bodde i Gesur i Aram; jag sade: 'Om HERREN låter mig komma tillbaka till Jerusalem, så vill jag hålla en gudstjänst åt HERREN.'"

9 I mai la ke alii ia ia, O hele oe me ke aloha. Ku ae la ia, a hele aku la i Heberona.

Konungen sade till honom: "Gå i frid." Då stod han upp och begav sig till Hebron.

10 Hoouna aku la o Abesaloma i na kiu iwaena o na ohana a pau o ka Iseraela, i aku la, A lohe oukou i ke kani ana o ka pu, alaila, e olelo oukou, E alii ana o Abesaloma ma Heberona.

Men Absalom sände ut hemliga budbärare till alla Israels stammar och lät säga: "När I hören basunen ljuda, så sägen: 'Nu har Absalom blivit konung i Hebron.'"

11 Hele pu aku la me Abesaloma mai Ierusalema aku elua haneri kanaka i waeia; a hele naaupo wale no lakou, aole i ike i kekahi mea.

Och med Absalom hade följt två hundra män från Jerusalem, som voro inbjudna och följde med i all oskuld, utan att veta om någonting.

12 Hoouna aku la o Abesaloma e kii ia Ahitopela no Gilo, he kakaolelo no Davida, e hele mai mai kona kulanakaauhale, mai Gilo mai, i ka wa ana i mohai aku ai. Ua ikaika no ka poe kipi; no ka mea, ua mahuahua mau mai a nui ae na kanaka me Abesaloma.

Medan Absalom offrade slaktoffren, sände han också och lät hämta giloniten Ahitofel, Davids rådgivare, från hans stad Gilo. Och sammansvärjningen växte i styrka, och i allt större myckenhet gick folket över till Absalom.

13 Hele mai la kekahi kanaka io Davida la, i mai la, Aia mamuli o Abesaloma na naau o na kanaka o ka Iseraela.

Men en budbärare kom till David och sade: "Israels män hava vänt sina hjärtan till Absalom."

14 I mai la o Davida i na kanaka ona a pau ma Ierusalema, E ku ae, a e holo aku kakou; no ka mea, pela wale no e pakele ai kakou mai o Abesaloma aku: e wikiwiki ka hele aku, o hiki koke mai oia io kakou nei, a hooili mai oia i ka ino maluna o kakou, a pepehi mai i ke kulanakauhale nei me ka maka o ka pahikaua.

Då sade David till alla sina tjänare, dem som han hade hos sig i Jerusalem: "Upp, låt oss fly, ty ingen annan räddning finnes för oss undan Absalom. Skynden eder åstad, så att han icke med hast kommer över oss och för olycka över oss och slår stadens invånare med svärdsegg."

15 I aku la na kanaka o ke alii, Eia hoi makou, e hana na kauwa au i ka mea au e olelo mai.

Konungens tjänare svarade konungen: "Till allt vad min herre konungen behagar äro dina tjänare redo.

16 Hele aku la ke alii iwaho, a o kona ohana a pau mahope ona: waiho iho lake alii i na wahine he umi, he mau haiawahine e malama i ka hale.

Då drog konungen ut, och allt hans husfolk följde honom; dock lämnade konungen kvar tio av sina bihustrur för att vakta huset.

17 Hele aku la ke alii iwaho, a o na kanaka a pau mahope ona, a kakali aku la ma kahi mamao aku.

Så drog då konungen ut, och allt folket följde honom; men de stannade vid Bet-Hammerhak.

18 Hele pu aku la kana poe kauwa a pau me ia; hele aku la hoi imua o ke alii ka poe Kereti a pau, a o ka poe Peleti a pau, me ka poe Giti a pau, eono haneri kanaka ka poe hele mai mamuli ona mai Gata mai.

Och alla hans tjänare tågade förbi på sidan om honom, så ock alla keretéerna och peletéerna; och alla gatiterna, sex hundra man, som hade följt med honom från Gat, tågade likaledes förbi framför konungen.

19 Alaila i aku la ke alii ia Itai ke Giti, No ke aha hi oe e hele pu ai me makou E hoi hou i kou wahi, a e noho me ke alii, no ka mea, he malihini oe, a no ka aiha e mai.

Då sade konungen till gatiten Ittai: "Varför går också du med oss? Vänd om och stanna hos den som nu är konung; du är ju en främling och därtill landsflyktig från ditt hem.

20 Inehinei wale no kou hele ana mai, a e pono no anei e hooauwana aku au ia oe iluna a ilalo me makou Ke hele nei au i kuu wahi e hele ai; nolala, e hoi oe, a e kono pu me oe i ou mau hoahar nau: a me oe no ke alohaia mai a me ka oiaio.

I går kom du; skulle jag då i dag låta dig irra omkring med oss på var färd, nu då jag själv går jag vet icke vart? Vänd tillbaka och för dina bröder tillbaka med dig; må nåd och trofasthet bevisas eder."

21 Olelo mai la o Itai i ke alii, i mai la, Ma ke ola ana o Iehova, a me ke ola ana o ko'u haku o ke alii, he oiaio no, ma na wahi a pau a kuu haku a ke alii e noho ai me ka make paha, a me ke ola paha, malaila pu no hoi kau kanwa nei.

Men Ittai svarade konungen och sade: "Så sant HERREN lever, och så sant min herre konungen lever: på den plats där min herre konungen är, där vill ock din tjänare vara, det må gälla liv eller död."

22 I aku la ke alii ia Itai, E hele pu, a e hele aku hoi oe ma kela aoao. Hele aku la o Itai ke Giti ma kela aoao me na kanaka ona a pau, a me na kamalii a pau me ia.

Då sade David till Ittai: "Kom då och drag med." Och gatiten Ittai drog med jämte alla sina män och alla kvinnor och barn som han hade med sig.

23 Uwe aku la ko ka aina a pau me ka leo nui, a hele nui aku la na kanaka ma kela aoao: o ke alii no hoi kekahi i hele aku ma kela aoao o ke kahawai o Kederona; a hele aku la na kanaka a pau i ke ala o ka waonahele.

Och hela landet grät högljutt, när allt folket drog fram. Och då nu konungen gick över bäcken Kidron, gick ock allt folket över och tog vägen åt öknen.

24 Aia hoi o Zadoka a me ka poe Levi a pau me ia, e halihali ana i ka pahu berita o ke Akua: kau iho la lakou i ka pahu o ke Akua ilalo; a pii aku la o Abiatara, a pau mai na kanaka i ka hele mailoko mai o ke kulanakauhale.

Bland de andra såg man ock Sadok jämte alla leviterna, och de buro med sig Guds förbundsark; men de satte ned Guds ark -- varvid också Ebjatar kom ditupp -- till dess att allt folket hade hunnit draga fram ur staden.

25 I aku la ke alii ia Zadoka, E hoihoi oe i ka pahu o ke Akua iloko o ke kulanakauhale: ina paha e loaa ia'u ke aloha ma na maka o Iehova, alaila e hoihoi mai kela ia'u, a e hoike mai ia mea ia'u a me kona wahi noho.

Då sade konungen till Sadok: "För Guds ark tillbaka in i staden. Om jag finner nåd för HERRENS ögon, låter han mig komma tillbaka, så att jag åter får se honom och hans boning.

26 Aka, ina paha e olelo mai kela, Aole o'u oluolu ia oe; eia hoi wau, e hana mai kela ia'u e like me ka mea i pono ia ia.

Men om han säger så: 'Jag har icke behag till dig' -- se, då är jag redo; han göre då med mig såsom honom täckes."

27 I aku la hoi ke alii ia Zadoka ke kahuna, aole anei oe he kaula? E hoi hou oe i ke kulanakauhale me ke aloha, me kau mau keikikane elua me Ahimaaza kau keiki, a me Ionatana ke keiki a Abiatara.

Och konungen sade till prästen Sadok: "Du är ju siare; vänd tillbaka till staden i frid. Och din son Ahimaas och Ebjatars son Jonatan, båda edra söner, må följa med eder.

28 Aia, e kali no wau ma ka papu o ka waonahele, a loaa ia'u ka olelo mai o olua mai la e hoike mai ai ia'u.

Se, jag vill dröja vid färjställena i öknen, till dess att ett budskap kommer från eder med underrättelser till mig.

29 Nolaila, hoihoi aku la o Zadoka laua o Abiatara i ka pahu o ke Akua i Ierusalema: a noho iho la laua ilaila.

Då förde Sadok och Ebjatar Guds ark tillbaka till Jerusalem och stannade där.

30 Pii aku la o Davida ma ke alapii o Oliveta, e uwe ana ma kona hele ana, me ka uhiia o kona poo; a hele kamaa ole ia: a uhi iho la kela kanaka keia kanaka me ia i kona poo; a pii aku la lakou, a uwe iho la ma ko lakou hele ana.

Men David gick gråtande uppför Oljeberget med överhöljt huvud ock bara fötter; och allt folket som följde med honom hade ock höljt över sina huvuden och gingo ditupp under gråt.

31 I mai la kekahi ia Davida, Aia o Ahitopela me ka poe kipi me Abesaloma. I aku la o Davida, E Iehova, ke pule aku nei au ia oe, e hoolilo oe i ka oleloao a Ahitopela i mea lapuwale.

Och när man berättade för David att Ahitofel var med bland dem som hade sammansvurit sig med Absalom, sade David: "HERRE, gör Ahitofels råd till dårskap."

32 A hiki aku la o Davida iluna, kahi ana i hoomana aku ai i ke Akua, aia hoi, hele mai la o Husai no Areki e halawai me ia, ua haehae kona kapa, a he lepo maluna o kona poo.

När sedan David hade kommit upp på bergstoppen, där man plägade tillbedja Gud, då kom arkiten Husai emot honom, med sönderriven livklädnad och med jord på sitt huvud.

33 I aku la o Davida ia ia, Ina paha e hele pu oe me au, alaila e kaumaha wau ia oe:

David sade till honom: "Om du går med mig, så bliver du mig till besvär.

34 Aka, i hoi hou aku paha oe i ke kulanakauhale, a e i aku ia Abesaloma, E hookauwa aku au nau, e ke alii, e like me ka'u i hookauwa aku ai na kou makuakane mamua, pela hoi au e hookauwa aku ai nau; alaila, e hiki paha ia oe ke hoolilo i ka oleloao a Ahitopela i mea ole no'u.

Men om du vänder tillbaka till staden och säger till Absalom: 'Din tjänare vill jag vara, o konung; jag har förut varit din faders tjänare, men nu vill jag vara din tjänare', så kan du gagna mig med att göra Ahitofels råd om intet.

35 A o Zadoka laua o Abiatara na kahuna, aole anei laua pu kekahi me oe? Nolaila, o kau mea e lohe mailoko mai o ka hale o ke alii, oia kau e hai aku ai ia Zadoka a me Abiatara na kahuna.

Där har du ju ock prästerna Sadok och Ebjatar; allt vad du får höra från konungens hus må du meddela prästerna Sadok och Ebjatar.

36 Aia no me laua ka laua mau keikikane o Ahimaaza ka Zadoka a o Ionatana ka Abiatara, a ma o laua la e hoouka mai ai oukou i na mea a pau a oukou e lohe ai.

De hava ju ock där sina båda söner hos sig: Sadok har Ahimaas, och Ebjatar Jonatan; genom dem kunnen I sända mig bud om allt vad I fån höra."

37 Alaila hoi aku la o Husai ka hoalauna o Davida maloko o ke kulanakauhale; a hele mai la hoi o Abesaloma i Ierusalema.

Så gick då Husai, Davids vän, in i staden. Och jämväl Absalom drog in i Jerusalem.