< II Oihanaalii 28 >
1 HE iwakalua makahiki ko Ahaza i kona wa i alii ai, a noho alii iho la ia ma Ierusalema, he umikumamaono makahiki; aole i hana pololei oia imua o Iehova e like me Davida kona kupuna.
Ahas var tjugu år gammal när han blev konung, och han regerade sexton år i Jerusalem. Han gjorde icke vad rätt var i HERRENS ögon, såsom hans fader David,
2 Aka, hele ia ma na aoao o na'lii o ka Iseraela, a hana iho la ia i na kii i hooheheeia no Baala.
utan vandrade på Israels konungars väg; ja, han lät ock göra gjutna beläten åt Baalerna.
3 Ua kuni no hoi ia i ka mea ala ma ke awawa o ke keiki a Hinoma, a puhi i kana mau keiki i ke ahi, e like me ka aoao hoopailua o na lahuikanaka e, ka poe a Iehova i kipaku aku ai imua o ke alo o ka poe mamo a Iseraela.
Och själv tände han offereld i Hinnoms sons dal och brände upp sina barn i eld, efter den styggeliga seden hos de folk som HERREN hade fördrivit för Israels barn.
4 Ua mohai aku hoi ia, a kuni i ka mea ala ma na wahi kiekie maluna o na puu, a malalo iho o na laau uliuli a pau.
Och han frambar offer och tände offereld på höjderna och kullarna och under alla gröna träd.
5 No ia mea, haawi o Iehova kona Akua ia ia iloko o ka lima o ke alii o Suria; a ua hahau lakou ia ia, a ua lawe pio i kekahi poe nui loa o lakou, a alakai ia lakou i Damaseko: a ua haawiia no hoi ia iloko o ka lima o ke alii o ka Iseraela, a hahau mai oia ia ia ma ka hahau nui.
Därför gav HERREN, hans Gud, honom i den arameiske konungens hand; de slogo honom och togo av hans folk en stor hop fångar och förde dem till Damaskus. Han blev ock given i Israels konungs hand, så att denne tillfogade honom ett stort nederlag.
6 No ka mea, pepehi o Peka ke keiki a Remalia ma Iuda i hookahi haneri me ka iwakalua tausani kanaka i ka la hookahi, he poe ikaika lakou a pau loa; no ka mea, ua haalele lakou ia Iehova, ke Akua o ko lakou poe kupuna.
Ty Peka, Remaljas son, dräpte av Juda ett hundra tjugu tusen man på en enda dag, allasammans stridbara män. Detta skedde därför att de hade övergivit HERREN, sina fäders Gud.
7 Ua pepehi o Zikeri, ke kanaka ikaika o Eperaima ia Maseia ke keiki a ke alii, a me Azerikama, ka luna o ka hale, a me Elekama, ka mea malalo iho o ke alii.
Och Sikri, en tapper man från Efraim, dräpte Maaseja, konungasonen, och Asrikam, slottshövdingen, och Elkana, konungens närmaste man.
8 A ua lawe pio aku ka poe mamo a Iseraela i elua haneri tausani o ko lakou poe hoahanau, he poe wahine, a he poe keiki kane, a he poe kaikamahine; a lawe no hoi lakou i ka waiwai pio he nui loa, a halihali lakou i ka waiwai pio i Samaria.
Och Israels barn bortförde från sina bröder två hundra tusen fångar, nämligen deras hustrur, söner och döttrar, och togo därjämte mycket byte från dem och förde bytet till Samaria.
9 Aia malaila kekahi kaula o Iehova, Odeda kona inoa; hele ia iwaho e halawai pu me ka poe koa i ko lakou komo ana iloko o Samaria, a olelo aku la oia ia lakou, Aia hoi, i ka huhu ana o Iehova ke Akua o ko oukou poe kupuna i ka Iuda, ua haawi mai oia ia lakou iloko o ko oukou mau lima, a ua luku oukou ia lakou me ka huhu i hiki loa aku i ka lani.
Men där var en HERRENS profet som hette Oded; denne gick ut mot hären, när den kom till Samaria, och sade till dem: "Se, i sin vrede över Juda har HERREN, edra fäders Gud, givit dem i eder hand, men I haven dräpt dem med en hätskhet som har nått upp till himmelen.
10 A ke manao nei oukou e hoohaahaa i ko Iuda a me ko Ierusalema a lilo lakou i poe kauwakane, a i poe kauwawahine na oukou: aka, o oukou, aole anei iwaena o oukou no hoi kekahi, ka hana hewa ana'ku ia Iehova i ko oukou Akua?
Och nu tänken I göra Judas och Jerusalems barn till trälar och trälinnor åt eder. Därmed dragen I ju allenast skuld över eder själva inför HERREN, eder Gud.
11 Ano, e hoolohe mai oukou ia'u, e hoihoi aku i ka poe pio a oukou i lawe pio mai ai noloko mai o ko oukou poe hoahanau; no ka mea, ua wela ka huhu o Iehova maluna o oukou.
Så hören mig nu: Sänden tillbaka fångarna som I haven tagit från edra bröder; ty HERRENS vrede är upptänd mot eder."
12 Alaila, ku ae la iluna kekahi poe no na luna o ka Eperaima, o Azaria, ke keiki a Iehohana, o Berekia ke keiki a Meselemota, Iehizekia ke keiki a Saluma, a me Amasa ke keiki a Hadelai, a ku e lakou i ka poe i hoi mai mai ke kaua mai;
Några av huvudmännen bland Efraims barn, nämligen Asarja, Johanans son, Berekja, Mesillemots son, Hiskia, Sallums son, och Amasa, Hadlais son, stodo då upp och gingo emot dem som kommo från kriget
13 Olelo aku la ia lakou, Mai lawe mai oukou i ka poe pio iloko nei; aia hoi, ua hewa kakou ia Iehova, a ke manao nei oukou e hoonui i ko kakou hewa, a me ko kakou lawehala; no ka mea, ua nui ko kakou hala, a ua wela ka huhu maluna o ka Iseraela.
och sade till dem: "I skolen icke föra dessa fångar hitin; ty I förehaven något som drager skuld över oss inför HERREN, och varigenom I ytterligare föröken våra synder och vår skuld. Vår skuld är ju redan stor nog, och vrede är upptänd mot Israel."
14 Alaila, haalele ka poe koa i ka poe pio, a me ka waiwai pio imua o na alii, a imua o ka ahakanaka a pau.
Då lämnade krigsfolket ifrån sig fångarna och bytet inför de överste och hela församlingen.
15 A ku ae la iluna ua poe kanaka la i oleloia'i ko lakou inoa, a lawe lakou i ua poe pio la, a no ka waiwai pio hoaahu i ka poe o lakou i nele i ke kapa ole, a kahiko ia lakou, a hawele ia lakou i na kamaa, a haawi i ka ai na lakou, a hoohainu, a kahinu ia lakou i ka aila, a hooee i ka poe nawaliwali maluna o na hoki, a alakai ia lakou i Ieriko i ke kulanakauhale laau loulu, i ko lakou poe hoahanau: a hoi lakou i Samaria.
Och de nämnda männen stodo upp och togo sig an fångarna. Alla som voro nakna bland dem klädde de upp med vad de hade tagit såsom byte; de gåvo dem kläder och skor, mat och dryck, och smorde dem med olja, och alla som icke orkade gå läto de sätta sig upp på åsnor, och förde dem så till Jeriko, Palmstaden, till deras bröder där. Sedan vände de tillbaka till Samaria.
16 Ia manawa hoouna o Ahaza ke alii ma na'lii o Asuria i kokua mai lakou ia ia.
Vid samma tid sände konung Ahas bud till konungarna i Assyrien, med begäran att de skulle hjälpa honom.
17 No ka mea, ua hele hou mai ka Edoma, a pepehi i ka Iuda, a lawe pio i kekahi poe.
Ty förutom allt annat hade edoméerna kommit och slagit Juda och tagit fångar.
18 A o ko Pilisetia, ua hao lakou i na kulanakauhale ma na awawa, a ma ke kukulu hema o Iuda, a ua hoopio ia Betesemesa, a me Aialona, a me Gederota, a me Soko, a me na kauhale e pili ana ilaila, a me Timena, a me na kauhale e pili ana ilaila, a me Gimezo, a me na kauhale e pili ana ilaila; a noho iho la lakou ma ia mau wahi.
Och filistéerna hade fallit in i städerna i Juda lågland och sydland och hade intagit Bet-Semes, Ajalon och Gederot, så ock Soko med underlydande orter, Timna med underlydande orter och Gimso med underlydande orter, och hade bosatt sig i dem.
19 No ka mea, hoohaahaa loa o Iehova i ka Iuda no ka hewa o Ahaza, ke alii o ka Iseraela; no ka mea, ua hookuu aku oia i ka Iuda i lawehala loa ia Iehova.
Ty HERREN ville förödmjuka Juda, för Ahas', den israelitiske konungens, skull, därför att denne hade vållat oordning i Juda och varit otrogen mot HERREN.
20 A hele mai la io na la o Tilegata-pilenesera, ke alii o Asuria, a hoopilikia ia ia, aole hoi i kokua ia ia.
Men Tillegat-Pilneeser, konungen i Assyrien, drog emot honom och angrep honom, i stället för att understödja honom.
21 No ka mea, ua mahele o Ahaza i na mea iloko o ka hale o Iehova, a me ka hale o ke alii, a o na alii iho, a haawi aku na ke alii o Asuria; aole nae ia i kokua mai ia ia.
Ty fastän Ahas plundrade HERRENS hus och konungshuset och de överstes hus och gav allt åt konungen i Assyrien, så hjälpte det honom dock icke.
22 A i kona wa popilikia, hoonui ia i kona lawehala ana ia Iehova. Oia no ua alii la, o Ahaza.
Och i sin nöd försyndade sig samme konung Ahas ännu mer genom otrohet mot HERREN.
23 Ua mohai ia i na akua o Damaseko, na mea i pepehi mai ia ia; a olelo iho la ia, No ka mea, o na akua o na'lii o Suria, ua kokua ia mau mea ia lakou, no ia mea, e mohai aku au ia lakou, i kokua mai lakou ia'u. Aka, ua lilo lakou i mea e make ai ia, a me ka Iseraela a pau.
Han offrade nämligen åt gudarna i Damaskus, som hade slagit honom; ty han tänkte: "Eftersom de arameiska konungarnas gudar hava förmått hjälpa dem, vill jag offra åt dessa gudar, för att de ock må hjälpa mig." Men i stället var det dessa som kommo honom och hela Israel på fall.
24 A houluulu o Ahaza i na kiaha o ka hale o ke Akua, a okioki oia ia mau kiahi o ka hale o ke Akua, a pani ia i na puka o ka hale o Iehova, a hana iho la nona i mau kuahu ma na huina a pau o Ierusalema.
Ahas samlade ihop de kärl som funnos i Guds hus och bröt sönder kärlen i Guds hus och stängde igen dörrarna till HERRENS hus, och gjorde sig altaren i vart hörn i Jerusalem.
25 A ma kela kulanakauhale, keia kulanakauhale o Iuda, hana iho la ia i na wahi kiekie e kuni i ka mea ala i na akua e, a hoonaukiuki iho la oia ia Iehova i ke Akua o kona poe kupuna.
Och i var och en av Juda städer uppförde han offerhöjder för att där tända offereld åt andra gudar, och han förtörnade så HERREN, sina fäders Gud.
26 A o ke koena o kana mau hana, a o kona aoao a pau, ka mua a me ka hope, aia hoi, ua kakauia iloko o ka buke no na'lii o ka Iuda a me ka Iseraela.
Vad nu mer är att säga om honom och om alla hans företag, under hans första tid såväl som under hans sista, det finnes upptecknat i boken om Judas och Israels konungar.
27 A hiamoe iho la o Ahaza me kona poe kupuna, a ua kanu lakou ia ia iloko o ke kulanakauhale ma Ierusalema; aka, aole lakou i waiho ia ia ma na wahi e kanu ai no na'lii o Iseraela; a noho alii iho la o Hezekia kana keiki mahope ona.
Och Ahas gick till vila hos sina fäder, och man begrov honom i Jerusalem, inne i själva staden; de lade honom nämligen icke i Israels konungars gravar. Och hans son Hiskia blev konung efter honom.