I Samuela 2
1 PULE aku la o Hana, i aku la, O ko'u naau ke hauoli nei iloko o Iehova; O ko'u pepeiaohao ua hookiekieia iloko o Iehova; O ko'u waha ua hoakeaia maluna o ko'u poe enemi: No ka mea, ke hauoli nei au iloko o kou ola.
Och Hanna bad och sade: "Mitt hjärta fröjdar sig i HERREN; mitt horn är upphöjt genom HERREN. Min mun är vitt upplåten mot mina fiender; ty jag gläder mig över din frälsning.
2 Aohe mea hemolele e like me Iehova; No ka mea, aohe mea e ae, o oe wale no la. Aohe pohaku e like me ko kakou Akua.
Ingen är helig såsom HERREN ty ingen finnes förutom dig; ingen klippa är såsom vår Gud.
3 Mai olelo hou me ka hookiekie loa; Mai puka hou ka hookano mai ko oukou waha mai: No ka mea, he Akua ike o Iehova, Nana no i kaupaona na hana.
Fören icke beständigt så mycket högmodigt tal; vad fräckt är gånge icke ut ur eder mun. Ty HERREN är en Gud som vet allt, och hos honom vägas gärningarna.
4 O na kakaka o ka poe mana ua haki, O ka poe i haalulu ua kakooia me ka ikaika.
Hjältarnas bågar äro sönderbrutna, men de stapplande omgjorda sig med kraft.
5 O na mea maona ua hoolimalima ia lakou iho no ka ai; O na mea pololi na noho hoomaha lakou. Pela hoi, o ka mea i pa ua hanau i ehiku; O ka mea keiki he nui ua hoonawaliwaliia.
De som voro mätta måste taga lega för bröd, men de som ledo hunger hungra icke mer. Ja, den ofruktsamma föder sju barn, men den moder som fick många barn vissnar bort.
6 Na Iehova ka pepehi a me ka hoola: Nana i hoohaahaa ilalo i ka halelua, a nana no i hoala hou mai. (Sheol h7585)
HERREN dödar och gör levande, han för ned i dödsriket och upp därifrån. (Sheol h7585)
7 Na Iehova i hooilihune, a oia no ka mea i waiwai ai: Nana i hoohaahaa, a me ka hookiekie.
HERREN gör fattig, han gör ock rik; han ödmjukar, men han upphöjer ock.
8 Ke hookiekie oia i ka poe ilihune mai ka lepo mai; Ke kaikai ae la ia i ka poe nele mai kahi ino mai, E hoonoho ia lakou me na'lii, E hooili no lakou i ka nohoalii nani: No Iehova na kia o ka honua. Nana i hoonoho ke ao nei maluna o lakou.
Han upprättar den ringe ur stoftet, ur dyn lyfter han den fattige upp, ty han vill låta dem sitta bredvid furstar, och en härlig tron giver han dem till arvedel. Ty jordens grundfästen äro HERRENS, och jordkretsen har han ställt på dem.
9 Nana no e malama na wawae o kona poe haipule, Aka, e make ka poe hewa iloko o ka pouli; No ka mea, aole ke kanaka e lanakila i ka ikaika.
Sina frommas fötter bevarar han, men de ogudaktiga förgöras i mörkret, ty ingen förmår något genom egen kraft.
10 O na enemi o Iehova e ulupaia lakou; Mai ka lani mai ia e hoohekili mai ai maluna o lakou: Na Iehova e hookolokolo na welau o ka honua; A e haawi mai ia i ka ikaika no kona alii. A e hookiekie hoi i ka pepeiaohao o kona mea i poniia.
De som strida mot HERREN bliva krossade, ovan dem dundrar han i himmelen; ja, HERREN dömer jordens ändar. Men han giver makt åt sin konung, han upphöjer sin smordes horn.
11 A hele aku la o Elekana i kona hale ma Rama: a hookauwa aku ke keiki na Iehova imua o Eli ke kahuna.
Och Elkana gick hem igen till Rama; gossen däremot gjorde tjänst inför HERREN under prästen Eli.
12 A o na keiki a Eli, he mau keiki hewa; aole i ike laua ia Iehova.
Men Elis söner voro onda män, de ville icke veta av HERREN.
13 Ua maa no ia mea o na kahuna me na kanaka, a i kaumaha aku kekahi kanaka i ka mohai, hele mai ke kauwa a ke kahuna me ke o manamana kolu ma kona lima i ka manawa i hoolapalapa ai i ka io;
På följande sätt plägade nämligen prästerna gå till väga med folket: så ofta någon offrade ett slaktoffer, kom prästens tjänare, medan köttet koktes, och hade en treuddig gaffel i sin hand;
14 A hou iho la iloko o ka ipu, o ka ipu lepo paha, o ka ipu keleawe paha, o ka ipu hao paha, a o ka mea a pau i loaa i ke o, na ke kahuna ia i lawe nana iho. Pela no lakou i hana'i ma Silo i ka Iseraela a pau i hele ai ilaila.
den stack han ned i kitteln eller pannan eller krukan eller grytan, och allt vad han så fick upp med gaffeln, det tog prästen. Så gjorde de mot alla israeliter som kommo dit till Silo.
15 Mamua hoi o ke puhi ana i ka momona, hele mai la ke kauwa a ke kahuna, a i mai la i ke kanaka e kaumaha ana, E haawi mai i ka io no ka ohinu ana na ke kahuna; aole ona makemake ia oe i ka io i hoolapalapaia, aka, he io maka no.
Ja, till och med innan man hade förbränt det feta, kom prästens tjänare och sade till den som offrade: "Giv hit kött, så att jag kan steka det åt prästen, ty han vill icke hava kokt kött av dig, utan rått."
16 Ina i i aku kekahi kanaka ia ia, He pono no lakou e puhi koke i ka momona, alaila e lawe oe i ka mea a kou naau e makemake ai: a i mai la kela ia ia, Ano oe e haawi mai, a i ole, na'u no e kaili wale.
Om då mannen svarade honom: "Först skall man nu förbränna det feta; tag sedan vad dig lyster", så sade han: "Nej, nu strax skall du lämna det, eljest tager jag det med våld."
17 No ia mea, ua nui loa ka hewa o ua mau kanaka opiopio la imua o Iehova; no ka mea, ua hoowahawaha na kanaka i ka mohai a Iehova.
Och de unga männens synd var så mycket större inför HERREN som folket därigenom lärde sig att förakta HERRENS offer.
18 Aka o Samuela, he keiki, lawelawe no ia imua o Iehova, i kaeiia i ka epoda olona.
Men Samuel gjorde tjänst inför HERRENS ansikte, och var redan såsom gosse iklädd linne-efod.
19 Hana iho la kona makuwahine i wahi lole komo uuku nona, a lawe mai ia mea ia ia i kela makahiki keia makahiki, ia ia i hele mai ai me kana kane e kaumaha aku i ka mohai makahiki.
Därtill plägade hans moder vart år göra åt honom en liten kåpa, som hon hade med sig till honom, när hon jämte sin man begav sig upp för att offra det årliga slaktoffret.
20 Hoomaikai aku la o Eli la Elekana a me kana wahine, i aku la, Na Iehova i haawi mai ia oe i keiki na keia wahine no ka mea noi ana i noi ai ia Iehova. A hoi aku la laua i ko laua wahi.
Då plägade Eli välsigna Elkana jämte hans hustru och säga: "HERREN skänke dig ytterligare avkomma med denna kvinna, i stället för den som hon utbad sig genom sin bön till HERREN." Och så gingo de hem igen.
21 A ike mai la o Iehova ia Hana, hapai ae la ia, a hanau mai la na keikikane ekolu a me na kaikamahine elua. Ua nui ae o Samuela ke keiki imua o Iehova.
Och HERREN såg till Hanna, och hon blev havande och födde tre söner och två döttrar. Men gossen Samuel växte upp i HERRENS hus.
22 A ua elemakule loa o Eli, a ua lohe no ia i na mea a pau a kana mau keiki i hana'i i ka Iseraela a pau; i ko laua moe ana me na wahine i houluuluia ma ka puka o ka halelewa anaina.
Då nu Eli, som var mycket gammal, fick höra allt vad hans söner gjorde mot hela Israel, och att de lågo hos de kvinnor som hade tjänstgöring vid ingången till uppenbarelsetältet,
23 Ninau aku la oia ia laua, No ke aha la olua i hana'i i keia mau mea? Ua lohe au i keia poe kanaka a pau i ka olua hana ino ana.
sade han till dem: "Varför gören sådant, allt detta onda som jag hör allt folket här tala om eder?
24 He oiaio, e ka'u mau keiki, aole he mea pono ka'u i lohe ai; ua hoolilo olua i na kanaka o Iehova e hana hewa ai.
Icke så, mina söner! Det rykte jag hör vara gängse bland HERRENS folk är icke gott.
25 Ina i hana hewa kekahi ia hai, alaila e hooponopono na lunakanawai ia ia; aka, i hana hewa ke kanaka ia Iehova, owai ka mea e pule aku nona? Aole no hoi laua i hoolohe i ka leo o ko laua makuakane; no ka mea, manao no o Iehova e pepehi mai ia laua.
Om en människa försyndar sig mot en annan, så kan Gud medla för henne; men om en människa försyndar sig mot HERREN, vem kan då göra sig till medlare för henne?" Men de lyssnade icke till sin faders ord, ty HERREN ville döda dem.
26 A nui ae la o Samuela ke keiki: a ua alohaia oia e Iehova a me kanaka.
Gossen Samuel däremot växte till i ålder och välbehag både för HERREN och för människor.
27 Hele mai la kekahi kanaka o ke Akua ia Eli, i mai la ia ia, Ke i mai nei o Iehova peneia, Ua hoike akaka ia anei au i ko ka hale o kou makuakane, ia lakou i noho ai i Aigupita ma ka hale o Parao?
Och en gudsman kom till Eli och sade till honom: "Så säger HERREN: Har jag icke uppenbarat mig för din faders hus, när de ännu voro i Egypten och tjänade Faraos hus?
28 A ua wae anei au ia ia noloko mai o na hanauna kanaka a pau o ka Iseraela i kahuna na'u, e kaumaha aku maluna o ko'u kuahu, e kuni i ka mea ala, e hookomo i ka epoda imua o'u? a ua haawi anei i ko ka hale o kou makuakane i na mohaikuni a pau a na mamo a Iseraela?
Och har jag icke utvalt honom bland alla Israels stammar till präst åt mig, till att offra på mitt altare och antända rökelse och bära efod inför mitt ansikte? Och gav jag icke åt din faders hus Israels barns alla eldsoffer?
29 No ke aha la oukou e keehi aku ai i kuu mohai, a me kuu alana a'u i kauoha aku ai ma [kuu] hale; a hoohanohano oe i kau mau keiki maluna o'u e hoomomona ana oukou ia oukou iho i na mea maikai o na mohai a pau a ka Iseraela, a kuu poe kanaka?
Varför förtrampen I då de slaktoffer och spisoffer som jag har påbjudit i min boning? Och huru kan du ära dina söner mer än mig, så att I göden eder med det bästa av var offergåva som mitt folk Israel bär fram?
30 No ia mea, ke olelo mai nei o Iehova ke Akua o ka Iseraela, I iho la au, o ko ka hale ou, a me ko ka hale o kou makuakane, e hele mau loa lakou imua o'u; aka ano, ke i mai nei o Iehova, Hoole aku la au ia; no ka mea, o na mea e hoomaikai mai ia'u, na'u lakou e hoomaikai aku; a o na mea e hoowahawaha mai ia'u, e hoowahawahaia lakou.
Därför säger HERREN, Israels Gud: Väl har jag sagt att ditt och din faders hus skulle få göra tjänst inför mig evärdligen. Men nu säger HERREN: Bort det! Ty dem som ära mig vill jag ock ära, men de som förakta mig skola komma på skam.
31 Aia hoi, e hiki mai ana ka la e oki ai au i kou lima, a me ka lima o ko ka hale o kou makuakane, i ole ai he elemakule iloko o kou hale.
Se, dagar skola komma, då jag skall avhugga din arm och din faders hus' arm, så att ingen skall bliva gammal i ditt hus.
32 E ike auanei oe i ka popilikia o ka halelewa mawaena o ka maikai ana e hana aku ai i ka Iseraela: aka, aole he elemakule iloko o kou hale i na la a pau.
Och du skall få se min boning lida nöd, trots allt det goda som vederfares Israel. Och ingen skall någonsin bliva gammal i ditt eget hus.
33 A o ke kanaka ou a'u e oki ole ai mai kuu kuahu aku, e lilo ia i mea e hoopau ai i kou maka, a e hookaumaha ai i kou naau: a o na hua a pau o kou hale e make lakou i ka wa ui.
Dock vill jag icke från mitt altare utrota var man av din slakt, så att jag kommer dina ögon att förtvina och din själ att försmäkta; men alla som växa upp i ditt hus skola dö, när de hava hunnit till manlig ålder.
34 Eia ka hoailona ia oe, o ka mea e hiki mai ana maluna o kau mau keiki elua, o Hopeni a o Pinehasa; i ka la hookahi e make no laua a elua.
Och tecknet härtill skall för dig vara det som skall övergå dina båda söner Hofni och Pinehas: på en och samma dag skola de båda dö.
35 A e hooku auanei au i kahuna pono na'u, nana e hana ka mea ku i ko'u manao, a me ko'u naau: a na'u no e kukulu i hale mau nona, a e hele mau loa no ia imua o ko'u mea i poniia.
Men jag skall låta en präst uppstå åt mig, som bliver beståndande, en som gör efter vad i mitt hjärta och min själ är; åt honom skall jag bygga ett hus som bliver beståndande, och han skall göra tjänst inför min smorde beständigt.
36 A o kela mea keia mea i waihoia iloko o kou hale e hele mai no a e kulou iho imua ona no kekahi kala uuku, a me kekahi pai berena, a e i mai, Ke noi aku nei au ia oe, e haawi mai ia'u i wahi oihana kahuna, i ai iho ai au i kahi berena.
Och var och en som bliver kvar: av ditt hus skall komma och falla ned för honom, för att få en silverpenning eller en kaka bröd; han skall säga: 'Anställ mig vid någon prästsyssla, så att jag får en bit bröd att äta.'"
