Korineto I 4
1 E PONO i kanaka ke manao mai ia makou, he poe lawehana no Kristo, he poe puuku hoi no na mea pohihihi o ke Akua.
Såsom Kristi tjänare och såsom förvaltare av Guds hemligheter, så må man anse oss.
2 Eia hoi, ua kauohaia mai na puuku, i pololei lakou.
Vad man nu därutöver söker hos förvaltare är att en sådan må befinnas vara trogen.
3 He mea liilii loa ia'u, ke ahewaia mai a ke aponoia mai au e oukou, a me kanaka. He oiaio, aole au i ahewa, aole hoi i apono ia'u iho.
För mig betyder det likväl föga att I -- eller överhuvud någon mänsklig domstol -- sätten eder till doms över mig. Ja, jag vill icke ens sätta mig till doms över mig själv.
4 Aole au i ike pono i ko'u hewa, aole nae au i aponoia mai ilaila. Na ka Haku no wau e hookolokolo mai.
Ty väl vet jag intet med mig, men därigenom är jag icke rättfärdigad; det är Herren som sitter till doms över mig.
5 No ia mea, mai hoohewa e i kekahi mea, a hiki mai ka Haku, nana no e hoomaopopo mai na mea i hunaia o ka pouli, a e hoike mai hoi na manao o na naau; alaila e loaa mai i kela kanaka a i keia kanaka ka hoomaikaiia, mai ke Akua mai.
Dömen därför icke förrän tid är, icke förrän Herren kommer, han som skall draga fram i ljuset vad som är fördolt i mörker och uppenbara alla hjärtans rådslag. Och då skall var och en undfå av Gud den berömmelse som honom tillkommer.
6 E na hoahanau, no oukou no ke hoopili nei au ia mau mea io'u nei, a me Apolo; i aoia oukou ma o maua nei aole e hookiekie ka manao maluna o ka mea i palapalaia, i ole oukou e kaena aku i kekahi maluna o kekahi.
Detta, mina bröder, har jag nu för eder skull så framställt, som gällde det mig och Apollos; ty jag vill att I skolen i fråga om oss lära eder detta: "Icke utöver vad skrivet är." Jag vill icke att I skolen stå emot varandra, uppblåsta var och en över sin lärare.
7 Owai ka mea i hoopakela ia oe? Heaha hoi kau mea i haawi ole ia mai nau? A ina i haawi wale ia mai ia, no ke aha la oe e kaena ai ia, me he mea la i haawi ole ia mai?
Vem säger då att du har något företräde? Och vad äger du, som du icke har fått dig givet? Men har du nu fått dig givet vad du har, huru kan du då berömma dig, såsom om du icke hade fått det dig givet?
8 Ano la, ua maona oukou, ano la, ua waiwai oukou; ua nohoalii no hoi oukou a kaawale makou; ua makemake no nae au i nohoalii io oukou, i nohoalii pu ai makou me oukou.
I ären kantänka redan mätta, I haven redan blivit rika; oss förutan haven I blivit sannskyldiga konungar! Ja, jag skulle önska att I verkligen haden blivit konungar, så att vi kunde få bliva edra medkonungar.
9 No ka mea, ke manao nei au, ua hoolilo mai ke Akua ia makou i na lunaolelo, i poe lalo loa, e like me na mea i ahewaia e make. No ka mea, he poe makou i hoikeia i ko ke ao nei, a i na anela, a i na kanaka.
Mig tyckes nämligen att Gud har ställt oss apostlar här såsom de ringaste bland alla, såsom livdömda män; ett skådespel hava vi ju blivit för världen, för både änglar och människor.
10 He poe naaupo makou no Kristo, he poe naauao oukou iloko o Kristo; ua nawaliwali makou, ua ikaika oukou; ua mahaloia mai oukou, ua hoowahawahaia mai makou.
Vi äro dårar för Kristi skull, men I ären kloka i Kristus; vi äro svaga, men I ären starka; I ären ärade, men vi äro föraktade.
11 A hiki i keia hora, ua pololi makou, ua makewai, ua olohelohe, ua hana ino ia mai, ua kuewa wale no.
Ännu i denna stund lida vi både hunger och törst, vi måste gå nakna, vi få uppbära hugg och slag, vi hava intet stadigt hemvist,
12 Ke hooikaika nei makou i ka hana, me ko makou lima; a ahiahiia mai, hoomaikai aku no makou: a hoomaauia mai, ua hoomanawanui no makou;
vi måste möda oss och arbeta med våra händer. Vi bliva smädade och välsigna likväl; vi lida förföljelse och härda dock ut;
13 A i olelo hoino ia mai, nonoi aku no makou: ua hooliloia mai makou e like me ka opala o ke ao nei, a me ka pelapela o na mea a pau, a hiki i keia wa.
man talar illa om oss, men vi tala goda ord. Vi hava blivit såsom världens avskum, såsom var mans avskrap, och vi äro så ännu alltjämt.
14 Aole au e palapala aku i keia mau mea e hoohilahila ia oukou, aka, ke ao aku nei au ia oukou, e like me a'u poe keiki aloha.
Detta skriver jag, icke för att komma eder att blygas, utan såsom en förmaning till mina älskade barn.
15 Ina paha he umi tausani kumu a oukou maloko o Kristo, aole hoi he nui na makua o oukou; no ka mea, ma ka euanelio, owau no ka mea nana oukou i hanau ai iloko o Kristo Iesu.
Ty om I än haden tio tusen uppfostrare i Kristus, så haven I dock icke många fäder; det var ju jag som i Kristus Jesus genom evangelium födde eder till liv.
16 Nolaila ea, ke nonoi aku nei au ia oukou, e lilo oukou i poe hoolike me au.
Därför förmanar jag eder: Bliven mina efterföljare.
17 No keia mea, ua hoouna aku au ia Timoteo io oukou la, oia hoi ka'u keiki aloha, ua paa loa hoi oia ma ka Haku, nana oukou e paipai aku i na aoao o'u ma o Kristo la, e like me ka'u no ana aku i na wahi a pau, i kela ekalesia i keia ekalesia.
Just för denna saks skull sänder jag nu till eder Timoteus, min älskade och trogne son i Herren; han skall påminna eder om huru jag går till väga i Kristus, i enlighet med den lära jag förkunnar allestädes, i alla församlingar.
18 Ke haanou mai nei kekahi poe me ka manao iho, aole au e hiki aku io oukou la.
Nu är det väl så, att somliga hava blivit uppblåsta, under förmenande att jag icke skulle komma till eder.
19 Aka, e hele koke aku no au io oukou la, ke ae mai ka Haku, a e ike auanei au, aole i ka olelo a ka poe i haanou, aka, i ka ikaika io.
Men om Herren så vill, skall jag snart komma till eder; och då skall jag lära känna, icke dessa uppblåsta människors ord, utan deras kraft.
20 No ka mea, aole ma ka olelo ke aupuni o ke Akua, ma ka mana no.
Ty Guds rike består icke i ord, utan i kraft.
21 Heaha ko oukou makemake? E hele paha wau io oukou la me ka laau hahau, me ke aloha paha, a me ka manao akahai?
Vilketdera viljen I nu: skall jag komma till eder med ris eller i kärlek och saktmods ande?
