< Zabura 92 >

1 Zabura ce. Waƙa ce. Domin ranar Asabbaci. Yana da kyau a yabi Ubangiji a kuma yi kiɗi ga sunanka, ya Mafi Ɗaukaka,
En Psalm till att sjunga på Sabbathsdagen. Det är en kostelig ting att tacka Herranom, och lofsjunga dino Namne, du Aldrahögste;
2 don a yi shelar ƙaunarka da safe amincinka kuma da dare,
Om morgonen förkunna dina nåde. och om aftonen dina sanning;
3 da kiɗin molo mai tsirkiya goma da kuma ƙarar garaya.
På tio stränger, och psaltare; med spelande på harpo.
4 Gama ka sa na yi murna ta wurin ayyukanka, ya Ubangiji; na rera don farin ciki saboda ayyukan hannuwanka.
Ty, Herre, du låter mig gladeligen sjunga om dine verk, och jag berömmer dina händers verk.
5 Ina misalin ayyukanka, ya Ubangiji, tunaninka da zurfi suke ƙwarai!
Herre, huru äro dine verk så store! dine tankar äro så svåra djupe.
6 Mutum marar azanci ba zai sani ba, wawa ba zai gane ba,
En galen tror det intet, och en dåre aktar sådant intet.
7 cewa ko da yake mugaye suna girma kamar ciyawa kuma dukan masu aikata mugunta suna haɓaka, za a hallaka su har abada.
De ogudaktige grönskas såsom gräs, och de ogerningsmän blomstras alle; tilldess de förderfvade varda till evig tid.
8 Amma kai, ya Ubangiji, za a ɗaukaka har abada.
Men du, Herre, äst den Högste, och blifver evinnerliga.
9 Gama tabbatacce abokan gābanka, ya Ubangiji, tabbatacce abokan gābanka za su hallaka; za a watsar da dukan masu aikata mugunta.
Ty si, dine fiender, Herre, si, dine fiender skola förgås, och alle ogerningsmän måste förströdde varda.
10 Ka ɗaukaka ƙahona kamar na ɓauna; an zubo mai masu kyau a kaina.
Men mitt horn skall upphöjdt varda, såsom ens enhörnings, och jag varda smord med färska oljo.
11 Idanuna sun ga fāɗuwar maƙiyana; kunnuwana sun ji kukan mugayen maƙiyana.
Och mitt öga skall lust se på mina fiendar, och mitt öra skall lust höra på de arga, som sig emot mig sätta.
12 Adalai za su haɓaka kamar itacen dabino, za su yi girma kama al’ul na Lebanon;
Den rättfärdige skall grönskas, såsom ett palmträ; han skall växa, såsom ett cedreträ på Libanon.
13 da aka daddasa a gidan Ubangiji, za su haɓaka a filayen gidan Allahnmu.
De der planterade äro uti Herrans hus, de skola i vår Guds gårdom grönskas.
14 Za su ci gaba da ba da’ya’ya a tsufansu, za su kasance ɗanye kuma kore shar,
Och om de än gamle varda, skola de likväl blomstras, fruktsamme och färske vara;
15 suna shela cewa, “Ubangiji adali ne; shi ne Dutsena, kuma babu mugunta a cikinsa.”
Att de förkunna skola, att Herren så from är; min tröst, och intet orätt är i honom.

< Zabura 92 >