Zabura 90
1 Addu’ar Musa Mutumin Allah. Ubangiji kai ne mazauninmu cikin dukan zamanai.
En bön av gudsmannen Mose. Herre, du har varit vår tillflykt från släkte till släkte.
2 Kafin a haifi duwatsu ko a fid da ƙasa da duniya, daga madawwami zuwa madawwami kai Allah ne.
Förrän bergen blevo till och du frambragte jorden och världen, ja, från evighet till evighet är du, o Gud.
3 Ka komar da mutane zuwa ƙura, kana cewa, “Ku koma ƙura, ya ku’ya’yan mutane.”
Du låter människorna vända åter till stoft, du säger: "Vänden åter, I människors barn."
4 Gama shekaru dubu a gabanka kamar kwana ɗaya ne da ya wuce, ko sa’a guda na dare.
Ty tusen år äro i dina ögon såsom den dag som förgick i går; ja, de äro såsom en nattväkt.
5 Ka share mutane cikin barcin mutuwa; suna kama da sabuwa ciyawar safiya,
Du sköljer dem bort; de äro såsom en sömn. Om morgonen likna de gräset som frodas;
6 ko da yake da safe takan yi sabuwar huda da yamma sai ta bushe ta kuma yanƙwane.
det blomstrar upp och frodas om morgonen, men om aftonen torkar det bort och förvissnar.
7 An cinye mu ta wurin fushinka mun kuma razana ta wurin hasalarka.
Ty vi förgås genom din vrede, och genom din förtörnelse ryckas vi plötsligt bort.
8 Ka ajiye laifinmu a gabanka, asirin zunubanmu a hasken kasancewarka.
Du ställer våra missgärningar inför dig, våra förborgade synder i ditt ansiktes ljus.
9 Dukan kwanakinmu sun wuce ƙarƙashin fushinka; mun gama shekarunmu da nishi.
Ja, alla våra dagar försvinna genom din förgrymmelse, vi lykta våra år såsom en suck.
10 Tsawon kwanakinmu shekaru saba’in ne, ko tamanin, in muna da ƙarfi; duk da haka tsawonsu wahaloli ne kawai da ɓacin rai, gama da sauri suke wucewa, ta mu kuma ta ƙare.
Vårt liv varar sjuttio år eller åttio år, om det bliver långt; och när det är som bäst, är det möda och fåfänglighet, ty det går snart förbi, likasom flöge vi bort.
11 Wa ya san ƙarfin fushinka? Gama hasalarka tana da girma kamar tsoron da ya dace da kai.
Vem besinnar din vredes makt och din förgrymmelse, så att han fruktar dig?
12 Ka koya mana yawan kwanakinmu daidai, don mu sami zuciyar hikima.
Lär oss betänka huru få våra dagar äro, för att vi må undfå visa hjärtan.
13 Ka ji mu, ya Ubangiji! Har yaushe zai ci gaba? Ka ji tausayin bayinka.
HERRE, vänd åter. Huru länge dröjer du? Förbarma dig över dina tjänare.
14 Ka ƙosar da mu da safe da ƙaunarka marar ƙarewa, don mu rera don yabo, mu kuma yi murna dukan kwanakinmu.
Mätta oss med din nåd, när morgonen gryr, så att vi få jubla och vara glada i alla våra livsdagar.
15 Faranta mana zuciya kamar yawan kwanakin da muka sha azaba, kamar yawan shekarun da muka ga wahala.
Giv oss glädje så många dagar som du har plågat oss, så många år som vi hava lidit olycka.
16 Bari a nuna ayyukanka ga bayinka, darajarka ga’ya’yansu.
Låt dina gärningar uppenbaras för dina tjänare och din härlighet över deras barn.
17 Bari alherin shugabanmu Allah yă kasance a kanmu; ka albarkaci mana aikin hannuwanmu, I, ka albarkaci aikin hannuwanmu.
Och HERRENS, vår Guds, ljuvlighet komme över oss. Må du främja för oss våra händers verk; ja, våra händers verk främje du.
