Zabura 80
1 Don mai bi da kaɗe-kaɗe. Mai muryar “Lilin Alkawari.” Na Asaf. Zabura ce. Ka ji mu, ya Makiyayin Isra’ila, kai da ka bishe Yusuf kamar garke. Kai da kake zaune a kursiyi tsakanin kerubobi, ka haskaka
För sångmästaren, efter »Liljor»; ett vittnesbörd; av Asaf; en psalm.
2 a gaban Efraim, Benyamin da Manasse. Ka tā da ƙarfinka; ka zo ka cece mu.
Lyssna, du Israels herde, du som leder Josef såsom din hjord; du som tronar på keruberna, träd fram i glans.
3 Ka mai da mu, ya Allah; ka sa fuskarka ta haskaka a kanmu, za mu kuwa cetu.
Låt din makt vakna upp till att gå framför Efraim och Benjamin och Manasse, och kom till vår frälsning.
4 Ya Ubangiji Allah Maɗaukaki, har yaushe fushinka zai yi ta ƙuna a kan addu’o’in mutanenka?
Gud, upprätta oss, och låt ditt ansikte lysa, så att vi varda frälsta.
5 Ka ciyar da su da burodin hawaye; ka sa suka sha hawaye ta cikakken kwaf.
HERRE Gud Sebaot, huru länge skall du vredgas vid ditt folks bön?
6 Ka mai da mu abin faɗa ga maƙwabtanmu, kuma abokan gābanmu suna mana ba’a.
Du har låtit dem äta tårebröd och givit dem tårar att dricka i fullt mått.
7 Ka mai da mu, ya Allah Maɗaukaki; ka sa fuskarka ta haskaka a kanmu za mu kuwa cetu.
Du gör oss till ett trätoämne för våra grannar, och våra fiender bespotta oss.
8 Ka fitar da inabi daga Masar; ka kori al’ummai ka kuma dasa shi.
Gud Sebaot, upprätta oss, och låt ditt ansikte lysa, så att vi varda frälsta.
9 Ka gyara wuri saboda shi, ya kuwa yi saiwa ya cike ƙasa.
Ett vinträd flyttade du från Egypten, du förjagade hedningarna och planterade det.
10 Aka rufe duwatsu da inuwarsa, manya-manyan itatuwan al’ul da rassansa.
Du röjde rum för det, och det slog rötter och uppfyllde landet.
11 Ya miƙe rassansa zuwa Teku tohonsa har zuwa Kogi.
Bergen blevo betäckta av dess skugga och Guds cedrar av dess rankor;
12 Me ya sa ka rurrushe bangayensa don duk masu wucewa su tsinke’ya’yan inabinsa?
det utbredde sina revor ända till havet och sina telningar intill floden.
13 Aladu daga kurmi suna ɓarnatar da shi halittun gonaki kuma suna cinsa.
Varför har du då brutit ned dess hägnad, så att alla vägfarande riva till sig därav?
14 Ka komo wurinmu, ya Allah Maɗaukaki! Ka duba daga sama ka gani! Ka lura da wannan inabi,
Vildsvinet från skogen frossar därpå, och djuren på marken äta därav.
15 saiwar da hannun damarka ya dasa, ɗan da ka renar wa kanka.
Gud Sebaot, vänd åter, skåda ned från himmelen och se härtill, och låt dig vårda om detta vinträd.
16 An yanke inabinka, an ƙone shi da wuta; a tsawatawarka mutanenka sun hallaka.
Skydda trädet som din högra hand har planterat, och den son som du har fostrat åt dig.
17 Bari hannunka yă zauna a kan mutumin da yake hannun damarka, ɗan mutum da ka renar wa kanka.
Det är förbränt av eld och kringhugget; för ditt ansiktes näpst förgås de.
18 Ta haka ba za mu juye mu bar ka ba; ka rayar da mu, za mu kuwa kira bisa sunanka.
Håll din hand över din högra hands man, över den människoson som du har fostrat åt dig.
19 Ka mai da mu, ya Ubangiji Allah Maɗaukaki; ka sa fuskarka ta haskaka a kanmu, za mu kuwa cetu.
Då skola vi icke vika ifrån dig; behåll oss vid liv, så skola vi åkalla ditt namn. HERRE Gud Sebaot, upprätta oss; låt ditt ansikte lysa, så att vi varda frälsta.
