< Zabura 73 >

1 Zabura ta Asaf. Tabbatacce Allah mai alheri ne ga Isra’ila, ga waɗanda suke masu tsabta a zuciya.
En Psalm Assaphs. Visserliga hafver Israel Gud till tröst, der man rent hjerta hafver.
2 Amma game da ni, ƙafafuna suna gab da yin santsi; tafin ƙafana ya yi kusan zamewa.
Men jag hade sånär stapplat med mina fötter; mine steg hade fulltnär sluntit.
3 Gama na yi kishin masu girman kai sa’ad da na ga cin gaban da masu mugunta suke yi.
Ty mig förtröt om de stortaliga, då jag såg, att dem ogudaktigom väl gick.
4 Ba sa yin wata fama; jikunansu lafiya suke da kuma ƙarfi.
Ty de äro i ingen dödsfara, utan stå faste såsom ett palats.
5 Ba sa shan wata wahalar da sauran mutane ke sha; ba su da damuwa irin na’yan adam.
De äro icke i olycko, såsom andra menniskor, och varda icke, såsom andra menniskor, plågade.
6 Saboda girman kai ya zama musu abin wuya; tā da hankali ya zama musu riga.
Derföre måste deras stolthet vara en kostelig ting, och deras öfvervåld måste heta allt väl gjordt.
7 Daga mugayen zukatansu laifi kan fito mugaye ƙulle-ƙullen da suke cikin zukatansu ba su da iyaka.
De svälla i ansigtet som en fet buk; de göra hvad dem lyster.
8 Suna ba’a, suna faɗin mugayen abubuwa; cikin girman kan suna barazana yin danniya.
De förakta all ting, och tala illa derom; och tala och lasta högmodeliga.
9 Bakunansu na cewa sama na su ne, kuma harsunansu sun mallaki duniya.
Hvad de tala, det måste vara taladt neder af himmelen; hvad de säga, det måste gälla på jordene.
10 Saboda haka mutanensu sun juya gare su suna kuma shan ruwa a yalwace.
Derföre faller dem den menige man till; förty de nyttja deras vatten tillfyllest;
11 Suna cewa, “Yaya Allah zai sani? Mafi Ɗaukaka yana da sani ne?”
Och säga: Hvad skulle Gud fråga efter dem? Hvad skulle den Högste sköta om dem?
12 Ga yadda mugaye suke, kullum ba su da damuwa, arzikinsu yana ta ƙaruwa.
Si, det äro de ogudaktige, de äro lyckosamme i verldene, och varda rike.
13 Tabbatacce a banza na bar zuciyata da tsabta; a banza na wanke hannuwa don nuna rashin laifi.
Skall det då fåfängt vara, att mitt hjerta ostraffeliga lefver, och jag mina händer i oskyldighet tvår;
14 Dukan yini na sha annoba; an hukunta ni kowace safiya.
Och varder plågad dagliga, och min näpst är hvar morgon för handene?
15 Da na ce, “Zan faɗa haka,” da na bashe’ya’yanka.
Jag hade fulltnär så sagt som de; men si, dermed hade jag fördömt all din barn, som någon tid varit hafva.
16 Sa’ad da na yi ƙoƙari in gane wannan, sai ya zama danniya a gare ni
Jag tänkte till att jag det begripa måtte; men det var mig för svårt;
17 sai da na shiga wuri mai tsarki na Allah; sa’an nan na gane abin da ƙarshensu zai zama.
Tilldess jag gick in uti Guds helgedom, och märkte uppå deras ända.
18 Tabbatacce ka sa su a ƙasa mai santsi; ka jefar da su ga hallaka.
Men du satte dem på det hala, och förstörte dem i grund.
19 Duba yadda suka hallaka farat ɗaya, razana ta share su gaba ɗaya!
Huru snart varda de till intet! De förgås, och få en ända med förskräckelse.
20 Kamar yadda mafarki yake sa’ad da mutum ya farka, haka yake sa’ad da ka farka, ya Ubangiji, za ka rena su kamar almarai.
Såsom en dröm, när en uppvaknar; så gör du, Herre, deras beläte i stadenom försmädt.
21 Sa’ad da zuciyata ta ɓaci hankalina kuma ya tashi,
Men det gör mig ondt i hjertat, och stinger mig i mina njurar;
22 na zama marar azanci da jahili; na zama kamar dabba a gabanka.
Att jag måste vara en dåre, och intet veta; och måste vara som ett vilddjur för dig.
23 Duk da haka kullum ina tare da kai; ka riƙe ni a hannun damana.
Likväl blifver jag städse vid dig; ty du håller mig vid mina högra hand.
24 Ka bishe ni da shawararka, bayan haka kuma za ka kai ni cikin ɗaukaka.
Du leder mig efter ditt råd, och upptager mig på ändalyktone med äro.
25 Wa nake da shi a sama in ba kai ba? Ba na kuma sha’awar kome a duniya in ban da kai.
När jag hafver dig, så frågar jag efter himmel och jord intet.
26 Jikina da zuciyata za su iya raunana, amma Allah ne ƙarfin zuciyata da kuma rabona har abada.
Om mig än kropp och själ försmäktade, så äst du dock, Gud, alltid mins hjertas tröst, och min del.
27 Waɗanda suke nesa da kai za su hallaka; kakan hallaka dukan waɗanda suke maka rashin aminci.
Ty si, de som ifrå dig vika, de skola förgås. Du förgör alla dem som emot dig hor bedrifva.
28 Amma game da ni, yana da kyau in kasance kusa da Allah. Na mai da Ubangiji Mai Iko Duka mafakata; zan yi shelar dukan ayyukanka.
Men det är min glädje, att jag håller mig intill Gud, och sätter mitt hopp till Herran, Herran, att jag må förkunna, huru du det gör.

< Zabura 73 >