Zabura 66

1 Don mai bi da kaɗe-kaɗe. Zabura ta Dawuda. Waƙa. Zabura. Ku yi sowa ta farin ciki ga Allah, dukan duniya!

För sångmästaren; en sång, en psalm. Höjen jubel till Gud, alla länder;

2 Ku rera ɗaukaka ga sunansa; ku sa yabonsa yă zama da ɗaukaka!

lovsjungen hans namns ära, given honom ära och pris.

3 Ku ce wa Allah, “Ayyukanka da banmamaki suke! Ikonka da girma yake har abokan gābanka suna durƙusa a gabanka.

Sägen till Gud: Huru underbara äro icke dina gärningar! För din stora makts skull visa dina fiender dig underdånighet.

4 Dukan duniya sun rusuna a gabanka suna rera yabo gare ka, suna rera yabo ga sunanka.” (Sela)

Alla länder skola tillbedja och lovsjunga dig; de skola lovsjunga ditt namn. (Sela)

5 Ku zo ku ga abin da Allah ya yi, ayyukansa masu banmamaki a madadin mutum!

Kommen och sen vad Gud har gjort; underbara äro hans gärningar mot människors barn.

6 Ya juya teku zuwa busasshiyar ƙasa, sun wuce cikin ruwaye da ƙafa, ku zo, mu yi farin ciki a cikinsa.

Han förvandlade havet till torrt land; till fots gingo de genom floden; då gladdes vi över honom.

7 Yana mulki har abada ta wurin ikonsa, idanunsa suna duban al’ummai, kada’yan tawaye su tayar masa. (Sela)

Genom sin makt råder han evinnerligen, hans ögon giva akt på hedningarna; de gensträviga må icke förhäva sig. (Sela)

8 Ku yabi Allahnku, ya mutane, bari a ji ƙarar yabonsa;

Prisen, I folk, vår Gud, och låten hans lov ljuda högt;

9 ya adana rayukanmu ya kuma kiyaye ƙafafunmu daga santsi.

ty han har beskärt liv åt vår själ och har icke låtit vår fot vackla.

10 Gama kai, ya Allah, ka gwada mu; ka tace mu kamar azurfa.

Ty väl prövade de oss, o Gud, du luttrade oss, såsom silver luttras;

11 Ka kawo mu cikin kurkuku ka kuma jibga kaya masu nauyi a bayanmu.

du förde oss in i fängelse, du lade en tung börda på vår rygg;

12 Ka bar mutane suka hau a kawunanmu; mun bi ta wuta da ruwa, amma ka kawo mu zuwa wurin yalwa.

du lät människor fara fram över vårt huvud, vi måste gå genom eld och vatten. Men du har fört oss ut och vederkvickt oss.

13 Zan zo haikalinka da hadayun ƙonawa zan kuwa cika alkawurana gare ka,

Så kommer jag då till ditt hus med brännoffer, jag vill infria mina löften till dig,

14 alkawuran da leɓunana suka yi alkawari bakina kuma ya faɗa sa’ad da nake cikin wahala.

dem till vilka mina låppar öppnade sig, och som min mun uttalade i min nöd.

15 Zan miƙa kitsen dabbobi gare ka da kuma baye-baye na raguna; zan miƙa bijimai da awaki. (Sela)

Brännoffer av feta får vill jag frambära åt dig, med offerånga av vädurar; jag vill offra både tjurar och bockar. (Sela)

16 Ku zo ku saurara, dukanku waɗanda suke tsoron Allah; bari in faɗa muku abin da ya yi mini.

Kommen och hören, så vill jag förtälja för eder, I alla som frukten Gud, vad han har gjort mot min själ.

17 Na yi kuka gare shi da bakina; yabonsa yana a harshena.

Till honom ropade jag med min mun, och lovsång var redan på min tunga.

18 Da a ce na ji daɗin zunubi a zuciyata, da Ubangiji ba zai saurara ba;

Om jag hade förehaft något orätt i mitt hjärta, så skulle Herren icke höra mig.

19 amma tabbatacce Allah ya saurara ya kuma ji muryata a cikin addu’a.

Men Gud har hört mig, han har aktat på mitt bönerop.

20 Yabo ga Allah, wanda bai ƙi addu’ata ba ko yă janye ƙaunarsa daga gare ni!

Lovad vare Gud, som icke har förkastat min bön eller vänt ifrån mig sin nåd!