Zabura 63
1 Zabura ta Dawuda. Sa’ad da yake a hamadar Yahuda. Ya Allah, kai ne Allahna, da nacewa na neme ka; raina yana ƙishinka, jikina yana marmarinka, cikin busasshiyar ƙasar da ta zozaye inda babu ruwa.
En Psalm Davids, då han var i Juda öken. Gud, du äst min Gud, bittida vakar jag upp till dig. Min själ törstar efter dig, mitt kött längtar efter dig, uti ett torrt och törstigt land, der intet vatten är.
2 Na gan ka a wuri mai tsarki na kuma dubi ikonka da ɗaukakarka.
Der ser jag efter dig i dinom helgedom, att jag måtte skåda dina magt och äro.
3 Domin ƙaunarka ta fi rai kyau, leɓunana za su ɗaukaka ka.
Ty din godhet är bättre än lif. Mine läppar prisa dig.
4 Zan yabe ka muddin raina, kuma a cikin sunanka zai ɗaga hannuwana.
Der ville jag gerna lofva dig i mina lifsdagar, och upplyfta mina händer, i ditt Namn.
5 Raina zai ƙoshi kamar da abinci mafi kyau; da leɓunan rerawa bakina zai yabe ka.
Det vore mins hjertas fröjd och lust, då jag dig med gladom mun lofva skulle.
6 A gadona na tuna da kai; ina tunaninka dukan dare.
När jag mig i säng lägger, så tänker jag uppå dig; när jag uppvaknar, så talar jag om dig.
7 Domin kai ne mai taimakona, ina rera a cikin inuwar fikafikanka.
Ty du äst min hjelpare, och under dina vingars skugga vill jag fröjda mig.
8 Raina ya manne maka; hannunka na dama yana riƙe da ni.
Min själ håller sig intill dig; din högra hand uppehåller mig.
9 Su da suke neman raina za su hallaka; za su gangara zuwa zurfafan duniya.
Men de stå efter mina själ, till att öfverfalla mig; de måste under jordena nederfara.
10 Za a bayar da su ga takobi su kuma zama abincin karnukan jeji.
De måste falla i svärd, och räfvomen till lott blifva.
11 Amma sarki zai yi farin ciki ga Allah; dukan waɗanda suke rantse da sunan Allah za su yabe shi, amma za a rufe bakunan maƙaryata.
Men Konungen fröjdar sig i Gudi; den vid honom svär, han skall prisad varda; ty de lögnmunnar skola tillstoppade varda.
