< Zabura 34 >
1 Ta Dawuda. Sa’ad da ya yi kamar ya haukace a gaban Abimelek, Wanda ya kore shi, ya kuwa tafi. Zan gode wa Ubangiji kullayaumi; yabonsa kullum za su kasance a leɓunana.
En Psalm Davids, då han förvandlade sitt ansigte för Abimelech, den honom ifrå sig dref, och han gick sin väg. Jag vill lofva Herran i allom tid; hans lof skall alltid vara i minom mun.
2 Raina zai yi fariya a cikin Ubangiji; bari waɗanda suke wahala su ji su kuma yi farin ciki.
Min själ skall berömma sig af Herranom, att de elände skola höra det, och glädja sig.
3 Ku ɗaukaka Ubangiji tare da ni; bari mu ɗaukaka sunansa tare.
Priser med mig Herran, och låter oss med hvarannan upphöja hans Namn.
4 Na nemi Ubangiji, ya kuwa amsa mini; ya cece ni daga dukan tsoro.
Då jag sökte Herran, svarade han mig, och frälste mig utur all min fruktan.
5 Waɗanda suke dubansa sukan haskaka; fuskokinsu ba sa rufuwa da kunya.
De som uppå honom se, de varda upplyste, och deras ansigte varder icke till skam.
6 Wannan matalauci ya yi kira, Ubangiji kuwa ya ji shi; ya cece shi daga dukan wahalarsa.
De denne elände ropade, hörde honom Herren; och halp honom utur all hans nöd.
7 Mala’ikan Ubangiji ya kafa sansani kewaye da waɗanda suke tsoronsa, ya kuwa cece su.
Herrans Ängel lägrar sig omkring dem som frukta honom, och hjelper dem ut.
8 Ku gwada ku gani cewa Ubangiji yana da kyau; mai albarka ne mutumin da yake neman mafaka a gare shi.
Smaker och ser, huru ljuflig Herren är; säll är den som tröster uppå honom.
9 Ku ji tsoron Ubangiji, ku tsarkakansa, gama masu tsoronsa ba sa rasa kome.
Frukter Herran, I hans helige; ty de som frukta honom, de hafva ingen brist.
10 Zakoki za su iya rasa ƙarfi su kuma ji yunwa, amma waɗanda suke neman Ubangiji ba sa rasa abu mai kyau.
De rike skola törstige vara och hungra; men de som Herran söka, hafva ingen brist på något godt.
11 Ku zo,’ya’yana, ku saurare ni; zan koya muku tsoron Ubangiji.
Kommer hit, barn, hörer mig; jag vill lära eder Herrans fruktan.
12 Duk waninku da yake ƙaunar rayuwa yana kuma so yă ga kwanaki masu kyau,
Hvilken är den som ett godt lefvande begärar, och gerna goda dagar hade?
13 ka kiyaye harshenka daga mugunta da kuma leɓunanku daga faɗar ƙarairayi.
Bevara dina tungo för det ondt är, och dina läppar, att de intet bedägeri tala.
14 Juyo daga mugunta ku yi alheri; nemi salama ku kuma yi ƙoƙarin samunta.
Låt af det onda, och gör det goda; sök friden, och far efter honom.
15 Idanun Ubangiji suna a kan masu adalci kuma kunnuwansa suna sauraran kukansu;
Herrans ögon se uppå de rättfärdiga, och hans öron på deras ropande.
16 fuskar Ubangiji yana gāba da waɗanda suke aikata mugunta, don yă sa a manta da su a duniya.
Men Herrans ansigte står öfver dem som ondt göra, så att han utskrapar deras åminnelse af jordene.
17 Adalai kan yi kuka, Ubangiji kuwa yakan ji su; yakan cece su daga dukan wahalarsu.
Då de rättfärdige ropa, så hörer Herren; och hjelper dem utur alla deras nöd.
18 Ubangiji yana kusa da waɗanda suka karai ya kuma cece waɗanda aka ragargaza a ruhu.
Herren är hardt när dem som ett förbråkadt hjerta hafva; och hjelper dem som ett bedröfvadt mod hafva.
19 Adali zai iya kasance da wahala da yawa, amma Ubangiji yakan cece shi daga dukansu;
Den rättfärdige måste mycket lida; men Herren hjelper honom utu thy allo.
20 yakan tsare dukan ƙasusuwansa, ba ko ɗayansu da zai karye.
Han bevarar honom all hans ben, att icke ett sönderbrutet varder.
21 Mugunta zai kashe mugu; za a hukunta abokan gāban adalai.
Den ogudaktiga skall det onda dräpa; och de som hata den rättfärdiga, de skola brottslige varda.
22 Ubangiji yakan cece bayinsa; ba wanda yake neman mafaka a wurinsa da za a hukunta.
Herren förlöser sina tjenares själar; och alle de som trösta på honom, skola icke varda brottslige.